Att lagra på oskyddad mark (med risk för utlakning till sjöar och vattendrag är tillåtet i begränsad omfattning. Det kallas att lägga gödsel i stuka (se SJV allmäna råd www.sjv.se/download/18.26424bf71212ecc74b08000931/2005-01.pdf).
Lägga i stuka är detsamma som förvaring i fält som jag uppfattar det. Det kan innebära mer eller mindre lämplig gödselhantering. Det kan förtjäna att kallas kompostering men behöver inte göra det.
Annars komposterar man på tät gödselplatta. Vi har självklart gödselplatta där lakvatten rinner ner i urinbrunnen. Att kompostera gödsel på oskyddad mark är att hemfalla till grövsta sortens miljöförstöring!!!
Det som är grovt är väl i så fall ditt sätt att uttrycka dig. Tråkigt att du tenderar att förstöra samtalet med påhopp. Egentligen tappar jag lusten att fortsätta, men jag gör ett försök till att bemöta dig, med tanke på eventuella intresserade läsare.
Jag utesluter inte kompostering på gödselplatta. Det får avgöras från fall till fall tycker jag. Det är fördelar och nackdelar. En förutsättning för att kompostera på åkermark är att högen är så sammansatt (lagom fuktig, lagom luftig, med tillräckligt med fuktabsorberande material som stråmaterial eller torv) så det inte rinner lakvatten ur den, och så utformad och täckt att det inte rinner in för mycket regnvatten i den. Gödseln bör ju dessutom helst från början vara skött så att den inte är för fuktig, torr, luftig, kompakt etc. Om gödseln är t ex kletig och kompakt (kanske alltför sammanpressad av maskinell utgödsling) kan det vara svårt att lägga en bra hög av den. Det kan i så fall finnas större anledning att förvara den på gödselplatta fram till spridning.
Jag tycker inte reglerna du hänvisar till (som jag redan hade tittat på) är tillnärmelsevis så kategoriska som du. Jag citerar och kommenterar några punkter nedan:
"Kompostering av gödsel som kan staplas till minst 2 m höjd och som behöver
komposteras innan spridning kan dock ske i stuka i fält."
Anm. Stapling till 2m höjd kan leda till att högen blir dåligt ventilerad i mitten. Jag undrar därför om det kravet är lämpligt. Men det lämnar ändå något slags utrymme för kompostering i fält.
"Att komposteringen i första hand sker under sommarhalvåret (april till
oktober). Detta är dock inte lika angeläget när det gäller gödsel med riklig
inblandning av strömedel t.ex. hästgödsel."
Anm. Har man för lite strömedel i så ökar risken för utlakning. Inte lämpligt vid kompostering. Lämpligaste strömedel är halm eller annat stråmaterial. Även torv och spån kan tänkas, men helst en del stråmaterial också (för att få lagom kol/kväve-kvot).
Anm. Hänvisningen till hästgödsel gör att man kan undra hur mycket författarna vet om ämnet. Det är klart att hästgödsel ofta är förhållandevis rikligt strödd, t o m i mesta laget för god förbränning, men det väsentliga är inte vilket djurslag gödseln kommer från utan mängden strömaterial.
"Att kompost som ligger kvar längre än till oktober månad täcks med tätt
material. Hästgödsel eller dylikt med stor inblandning av halm behöver dock
inte täckas."
Anm. Täckning med ett lager jord och ett lager stråmaterial borde alltså vara OK om man har tillräckligt med strömedel inblandat. Faktum är att alltför rikligt med strömedel inte är en fördel. Då brinner högen alltför luftigt och risken för växthusgaser ökar. Då lär behovet av tätt täckmaterial öka (men det är en nödlösning - osäkert om den fungerar). Lagom med strömedel är alltså bäst.
