Höförvaring - fuktrisk och brandrisk?

[Tuve]

I år hade jag tänkt att jag för första gången köper allt hö jag behöver till getterna hela vintern redan nu när det skördas.
Jag är bara lite orolig för att det ska gå fukt i det, eftersom jag inte har någon tork. Han jag ska köpa av sa att jag bara ska lägga en del hö löst ovanpå med salt. Nån som vet några detaljer om hur man gör detta?
Dessutom sa en vän till mig att det finns en risk att det börjar brinna inne i höet, så man ska gå och mäta temperaturen med en järnpinne. Hur lär jag mig mer om detta?

[Attes matte]

Är det löst eller balat? Torkat? Hur stor mängd?

/Sara

[Tuve]

Det kommer att komma i småbalar. Ca 250 stycken.

[Tjalve]

Eftersom man får anta att det är torrt vid pressning är det ingen fara. Visst kan man salta lite mellan lagrena när man staplar balarna och lägga lite löshö som skydd upp mot taket. Saltet binder fukten lite och det yttre hö mot tak och väggar kan ibland bli lite unket. Det är bara att lasta in höet och se till att huset har tätt tak.

[Tacitus]

Att salta höt har ingen effekt (enligt nutida forskning från SLU) så hoppa över det jobbet.

Balarna ska självklart vara torra när du köper dom, annars får bonden se till att lagra dom tills dom är minst 84% torrsubstans - man ska inte köpa fuktigt hö.

Då ska du se till att balarna staplas så tätt som möjligt, absolut inte luftigt, och i så stor och fyrkantig hög som möjligt.
Idealiskt så ska balarna staplas i en symmetrisk kub där man inte får in ett finger mellan två balar.

Ju mer kubform du få på högen desto mindre yta har höt i förhållande till mängden hö.

Ju större hög desto effektivare blir staplingen eftersom vikten från de övre balarna pressar ihop de nedre.
Balvarven ska läggas omlott så varje nytt lager ska vridas 90 grader och inom varven bör skarvarna förskjutas för att få högen så tät som möjligt - precis samma som när man skulltorkar småbalat hö med fläkt mao.

Lyckas man då så visar höt liten yta mot omgivande luft samtidigt som de inre balarna i det närmaste ligger lufttätt.
Då kommer inte fuktig höstdimma åt att återfukta höt annat än precis längs ytterkanterna på högen.

Har du halm i småbal eller löshö så kan du med fördel lägga detta uppepå höhögen och helt "gömma" denna så minskar du återfuktningen ännu mer.

[Tacitus]

Vad avser temperaturen... torrt hö tar inte värme, börjar det att utvecklas värme så är höt inte torrt och är därför inte lagringsbeständigt.

Är höt analyserat så framgår det som regel på analysen hur högt ts-värdet är, på hö ska detta vara minst 84%.

Annars kan du känna lite på höt, riktigt torrt hö är "krispigt" medan ett hö med en del fukt i genast känns segt och är svårt att bryta av.
I det torra höt så ska du med lätthet kunna bryta grässtjälkarna (obs, klöver är segare av sig självt och där funkar inte brytprovet) ungefär som man bryter av spaghetti.

[Jennyt]

Om du kör in en hand i balen så känner du ganska tydligt om det är fukt i höet. Det känns då lite svalt.

När man tar in hö direkt från åkern är det inte ovanligt att det blir "omslag" i höet. Då kan det bildas fukt och därmed värmeutveckling ( be mig inte förklara detta närmare då jag inte har någon annan källa än min nu bortgångne morfar) För att kolla detta gör likadant som tidigare. Kör ner en näve i balen och känn om det är varmt..... eller hela armen ner i höhögen. En mindre fläkt kan vara tillräckligt för att sätta luften i rörelse och motverka omslaget.

Vi har ingen modern lada och kan därför inte lagra höet som SLU rekomenderar. Vinterns temperaturväxlingar gör att det bildas kondens på toppen av vår höskulle och då tycker vi att salt har varit till stor hjälp..... men jag har inte forskat på det heller

[Fordson]

Jag har väldigt svårt att tro att gamla snåla bönder skulle salta höet om det inte gjorde någon skillnad alls. Jag saltar, det känns som en försäkring mot fukt. Sen gillar djuren det också.

[Tacitus]

Saltet kan visserligen teoretiskt dra ur en viss mängd fukt ur höt genom osmos men i gengäld så binder även saltet fukt från luften som sedan kan tas upp av höt - ett nollsummespel mao.

På sommaren tex så saltar man grusvägar och ridbanor för att saltet binder fukt från luften och gör så att det inte dammar.
Strö ut några 100-tal kilo salt på en grusplan en varm sommardag och iakta sedan, efter bara nån timme så har det bildats mörka fuktfläckar i gruset.

Förr trodde man att svalorna tillbringade vintern på havsbotten också... till forskning visade att så inte var fallet.
Bönderna från fordom trodde också att gud skapade världen på sex dagar och att onani ledde till håriga händer 

Värmen kommer sig av mikrobiell aktivitet i höt till följd av för hög vattenhalt, med betryggande låg vattenhalt/hög ts-halt sker det alltså ingen värmeutveckling eftersom den mikrobiella aktivitet som alstrar värmen kräver viss mängd fukt för att kunna fortgå.

Hö konservaras alltså genom torkning, till skillnad från hösilage som konserveras genom syrebrist och ensilage som konserveras genom mjölksyrajäsning.

Torrt hö tar alltså inte värme.

Köper man balat hö och detta utvecklar värme så ska man reklamera detta direkt eftersom det inte är torkat ordentligt och därför kommer att mögla, i värsta fall kan det orsaka brand om man blandar fuktiga partier som blir varma med riktigt torra partier som kan antändas men det kommer med all sannolikhet att mögla och då orsaka kronisk lunginflammation (även då hos människor som hanterar höt) eller kolik och juverinflammation hos djuren.
Om det kommer grått "damm" från höt eller om det "ryker" om balen så ska ju detta hö kasseras, det är då hälsofarligt.

Vanligast är detta hos de som har fälttorkat hö som man balar i rundbal (det kan fungera men ställer mycket stora krav på fälttorkningen), vilket är det sämsta alternativet för hötillverkning.
Bäst och säkrast är att ta in höt vid ca 70-80% ts och torka klart med skulltork, antingen som löshö eller i småbal vilket dessutom minskar närinsgförlusterna i höt och minskar det mekaniska spillet / ökar skördeutfallet. Skälet är att de sista 5-10 % vatten är de i särklass svåraste att torka bort - i synnerhet om man tar höt i juli-augusti istället för i juni när risken för dagg är större eller om man har träd runt åkern som skuggar.

[Tjalve]

Tacitus har säkert rätt i det mesta/allt han/hon skriver. Men i praktiken är hötorkning ingen raketforskning. 3-4 dagars torkning på marken med vändning brukar räcka om vädret är bra även om man inte har hötork. Man känner ganska snabbt om det är torrt eller inte när man pressar.
Om salt gör någon riktig nytta för konserveringen vet jag egentligen inte. Men eftersom man ofta saltar mellan lagrena av balar kommer ju inte luftens fukt fram till saltet utan endast den fukt som finns i balarna tas upp av saltet. Jag tror i alla fall inte salt skadar och det är tradition att salta så det fortsätter jag med.

[javill]

En annan sak som salt gör är ju att det är konserverande. Kanske hämmar det mögeltillvälxt på det sättet?

[Existens?]

Vi har aldrig staplat nåt hö med millimeterpassning. Har alltid lastat av med höhiss, och då släpper man ju bara av lasset i en hög. Jag vet ingen annan som staplar hö med sån exakthet, och ändå blir det inga problem.
Torrt hö kan man lägga hur som helst, det händer inget med det.
För blött hö spelar ingen roll hur man hanterar, det möglar i vilket fall.

[Strajder]

Att avgöra om höet är torrt (då menar jag lagringstorrt) är nästan omöjligt. Gräset är inte homogent utan det finns alltid delar som inte är helt torra då man kör in höet. Det är orsaken till att alla häromkring kör torken minst ett par dagar efter att man lagt in ett nytt parti. Vi är numera mer observanta på foderkvalité eftersom det ger så stor påverkan på djurens hälsa och även kan orsaka sjukdomar hos oss människor i samband med hanteringen av hö.

Det är så enkelt och billigt att bygga en enkel tork för så små mängder som du beskriver att du snabbt tjänar in den genom bättre foderkvalité. Kan man pressa innan det smular så får man med även de små bladen vilket gör att du får högre proteinhalt i slutresultatet. Satte själv snabbt samman en tillfällig tork för två balvagnar av lastpallar (ett antal segment med två på högkant med en lagd över) och en kraftig fläkt.

[Cees]

Vad är bäst då ur lagringsynpunkt, löst eller pressat?
Om man staplar småbalar spelar det någon roll vilket håll balen staplas åt?

[Existens?]

Löspressat och löshö är hugget som stucket ur lagringssynpunkt, utan det bestämmer du alltefer vad du vill ha det till, hur du utfodrar osv.. Det spelar ingen roll hur man staplar balar, se till så det inte blir stora hål där luften kan blåsa rätt ut, om du kör med fläkt, bara.

En annan sak värd att tänka på är ju även elpriserna.. Det är alltid bra att torka så mycket som det bara går ute, innan man kör in. En tork drar lätt ström för 10 kr/timmen, dvs 200 kr per dag. Står man då och blåser på blött hö i en månad, så är det 6000..då vill det till att det är en liten hög, annars blir det kopiöst dyrt hö.

[Tacitus]

I år hamnar elen till torken på ungefär 7 öre per kg hö... hade jag låtit höt ligga ute längre och istället vänt det 2-3 ggr till så hade maskinkostnaderna för de extra vändningarna kostat ungefär lika mycket.

Så det blir inte särskilt dyrt egentligen med att köra en tork, i synnerhet inte som det som regel blir högre näringsinnehåll i det skulltorkade höt varför du tom kan "gå plus" på att använda torken istället om det leder till minskad kraftoderförbrukning.

Sen ur förvaringsynpunikt så är det ju så att ju tätare höhögen är desto bättre håller sig höt eftersom det blir i det närmaste lufttomt mitt inne i en stor välpackad höhög - jämför med hösilage (som är för torrt för att bli ensilerat) som då konserveras endast genom att luften inte har tillträde.

[Strajder]

Håller med Tacitus, det är bättre att köra in och torka med fläkt. Inte bara det att dieseln kostar utan även att de sista vändningarna, hur försiktigt man än kör, slår av de proteinrika bladen. Har man sedan som vi både litet klöver och kärringtand med sköra blad så vill man inte komma hem med ett lass "pinnar". Bättre att blåsa extra med torken än att köpa proteinfoder.