Hur kan det vara miljövänligare vegan?

[Birgit]

Luktar köttindustri sponsring lång väg.

Nu är hon ju emot det också (köttindustri alltså, som också anges som en skuld till det utvidgade spannmålsodlandet).

Det är känt sedan lång tid att tex reumatiker mår bättre med en köttfri diet.

Känt av vem? Jag har på flera ställen läst just motsatsen.

Tack o adjö

[christelle]

Nu är hon ju emot det också (köttindustri alltså, som också anges som en skuld till det utvidgade spannmålsodlandet).

Känt av vem? Jag har på flera ställen läst just motsatsen. Intressant har du några referenser eller länkar

Tack o adjö

[Tännlappen]

Nu är hon ju emot det också (köttindustri alltså, som också anges som en skuld till det utvidgade spannmålsodlandet).

Känt av vem? Jag har på flera ställen läst just motsatsen.

Tack o adjö

  .....Tjaaaa....Till och med jägarna blir köttalergiker med sitt köttande . Hmmmmm.....undrar om köttalergiker känner köttets lustar  .  Mycket märklig bok som påstår att vegeterianer skulle bli sjuka av sin mat,lågnivå om man säger så. Vegeterianer är riktiga överlevare,mycket god kunskap i matlagning,man har höjt sig ett snäpp helt enkelt. Hoppas nu föräldrar tänker till och lagar en varierad kost till sina telningar, inte i tomhet utan hjärna står dag ut och dag in och steker monotont allergikött. 

[christinag]

Jag har hela tiden hävdat att det är spannmålen som förstör kött- och mjölkkvalitén. Det skapar onyttigt fett osv.

Visst. Men samtidigt måste man komma ihåg att inte stirra sig blind på en enda faktor. Vi lever i en omgivning fylld av olika stiumuli och ämnen. Den sammanlagda effekten kan minska toleransen inför något ganska vanligt - som plötsligt inte är ofarligt längre. Fast det egentligen var flera andra saker i omgivningen som trycker på och belastar samtidigt. Och sedan har vi hönan eller ägget-tematiken.

Jag själv skulle nog försöka undvika för mycket kolhydrater över huvud taget, inte bara i form av spannmål. I spannmål finns många nyttigheter. I vitt socker finns dom inte.

Det är möjligt att man vid träning av spädbarn kan hjälpa dem att bygga upp sitt immunförsvar mot spannmålen, men den största boomen av glutenintolerans kom vid slutet på 60- och in på 70-talet. Då rekommenderade t.om MVC ofta folk att sluta amma tidigt och gå över till välling (spannmålsbaserat) och framförallt fullkorn,

Men det berodde ju inte på någon speciell trend just då, utan på att det inte fanns färdig barnmat på den tiden. Barnmat på burk kom väl ... hmm... runt 1968-73 nånstans därikring vill jag minnas ha sett det i butikerna första gången. Det var strax innan eller ungefär samtidigt som hårschampot kom.

Då var "man" väl färgad fortfarande utav USAs fantastiska pro-vete-propaganda som kom efter kriget (vitt mjöl). I Skandinaviska länder har vi väl traditionellt använt oss av fullkorn och skrädmjöl och lika mycket andra sädesslag istället. Och gör det fortfarande. En fullkomligt naturlig rekommendation, sett ur den tidens synvinkel. Vad var alternativet? Låta ammor för-tugga maten som gjordes i riktigt gamla tider? Nä, jag skojar bara. Vissa grejor behöver vi inte återinföra. 

[Birgit]

Men det berodde ju inte på någon speciell trend just då, utan på att det inte fanns färdig barnmat på den tiden. Barnmat på burk kom väl ... hmm... runt 1968-73 nånstans därikring vill jag minnas ha sett det i butikerna första gången. Det var strax innan eller ungefär samtidigt som hårschampot kom.

Färdig barnmat kom på 60-talet, ja, alltså den era vi började föda upp våra avkommor på syntetiska smaktillsatser och konserveringsmedel. Hårschampo har funnits betydligt längre, men inte i sådant utbud.

Låta ammor för-tugga maten som gjordes i riktigt gamla tider? Nä, jag skojar bara. Vissa grejor behöver vi inte återinföra. 

Lite brist på fantasi? Själv har jag till de tre yngsta lagat all mat själv (utan att tugga åt dem). Man kan koka, mala och mosa. redskap som funnits länge, länge. (Den yngsta är 19, den äldsta 37).
Sedan kanske det är så, att ett barn inte är moget för ett födoslag det inte kan hantera? Det är ju känt att flera urbefolkningar ammar barnen i runt 3 år t.ex. Sedan får barnet parallellt och successivt börja äta annat. (de har då hunnit få tänder och kan tugga sin mat).
Jag undviker också att äta mängder av kolhydrater. Men äter lite rågbröd. Däremot socker? Det är inget livsmedel alls. Vi får tillräckligt av socker genom frukt och bär t.ex. Men explosionen av just "vitt" mjöl drabbade ju även oss. Kolla bara allt pasta ätande, all pizza osv. Det har exploderat från 60-talet och framåt.

Vill bara tillägga att vi har inga allergier i familjen, varken laktos, gluten, päls eller köttallergi! Detta trots att vi föder upp eget kött och ägg i överflöd (naturligt utan spannmål).

[Existens?]

Vem som är allergisk mot vad och varför är ju totalt ointressant egentligen, det är ju personligt.

Nån kan ju vara allergisk mot polkagrisar..inte fasen måste alla jordens människor sluta äta polkagrisar för det.

[JOW]

Angående spannmål och sjukdomar.

Naturligt förekommande livsmedel är inte så ofarliga som många föreställer sig. I s.k. ätliga växter finns ett stort antal bioaktiva substanser varav många syftar till att skada den som försöker äta upp dem. Sådana substanser (xenobiotika) utgör ofta 5-10% av växters torrvikt. Högst koncentration finns i de mest vitala delarna (skott, frön, bönor och rötter). Växter säkrar alltså sin fortlevnad genom att göra sina fröer mindre attraktiva för fienden.

Ett väl dokumenterat exempel på sådan ”kemisk krigföring” är genom växtlektiner, värmestabila glykoproteiner som anrikas i bland annat frön, bönor och jordnötter. De är resistenta mot nedbrytning av enzymer i mag/tarmkanalen, ökar tarmslemhinnans genomsläpplighet och deponeras i inre organ. Förhistoriska samlarfolk begränsade effekterna av xenobiotika bland annat genom högt intag av mindre giftiga växtdelar (frukt, bär, nötter, blad), stor variation i utbudet samt genom medvetet undvikande av de farligaste växterna.

Människan är inte fröätare av naturen och spannmålsprodukter har vi bara ätit i ca 10 000 år (4000 år här uppe i Norden). Spannmål kan därför betraktas som artfrämmande för Homo sapiens.  Om spannmål inte redan ingick i kosten skulle knappast någon komma på idén att introducera dessa för människan ”nya” livsmedel. Men vi är så vana vid att se spannmål som basfödan att vi glömmer att vi egentligen inte är fröätare.

Eftersom den primära orsaken till diabetes typ 1, psoriasis, allergier, eksem, reuamtism, MS mm är en autoimmun reaktion så bör intresset riktas mot vad som orsakar denna reaktion. Till viss del är detta genetiskt men jag tror att den största påverkan kommer av miljön. Det intressanta är att många autoimmuna sjukdomar har ökat markant de senaste 30 åren. Det talar mot ärftlighet och för miljömässiga orsaker. Orsaken kan vara virus eller bakterier men också kanske framför allt mat. Den föda som påverkar mest är fröer (spannmål, ärtor och bönor).

När maten lämnar magsäcken och går in i tarmarna ska allt protein vi har ätit ha brutits ned till aminosyror. Detta hjälper till att hindra större komponenter från att passera genom tarmvägen och in i blodomloppet. Eftersom lektiner från frön kan överleva i magsäcken kan dessa gå hela ut i tunntarmen. Lektinerna kan fästa vid tarmväggen och skada dess permiabilitet. De förändrar också tarmfloran och kan orsaka celldöd. Ulcerös kolit och Crohns syndrom är två sjukdomar som troligen hänger samman med spannmålsproteiner. Höga koncentrationer av lektiner och skadad tarmslemhinna innebär att lektiner kan ta sig igenom tarmen intakta.

Proteinsekvensen i lektiner är nästan identisk med vävnader i människokroppen. De kan därför orsaka en enorm skada  via en process som heter molekylar härmning. Immunförsvaret attackerar de främmande proteinerna och när de har lärt sig att identifiera den sekvensen som en fiende så går de vidare och attakerar de sekvenser som är liknade  i människokroppen. Lektinet i vete liknar både ledbrosk och de myelinskidor som täcker våra nerver. Andra lektiner är nästan identiska med njurarnas filtreringsmekanism, cellerna i bukspottskörteln som producerar insulin, retinan och tarmarnas slemhinna. Och när de väl har aktiverat så stänger immunsystemet inte av dem. Sammanblandningen av proteiner från fröer, immunsystemet och vävnader kan då leda till en autoimmun reaktion där kroppen angriper sina egna celler.

Epidemiologer vet att MS är vanligast i kulturer där vete och råg är baslivsmedel. Detsamma gäller reumatism.  Celiaki orsakas definitivt av spannmål och de som lider av celiaki riskerar även i mycket högre grad att drabbas av andra autoimmuna sjukdomar.

Spannmål är även rika på fytinsyra vilket hindrar upptaget av mineraler. Fytinsyran binder till sig mineraler såsom kalcium, järn, zink och magnesium. På så sätt bildas svårlösliga salter, fytater, så att mineralerna i lägre grad tas upp från födan och i stället försvinner med avföringen.  Fytinsyran finns i skalet på säd och andra frön vilket innebär att fullkornsmjöl i detta avseende kan vara mer hälsovådligt än siktat mjöl.  Givetvis bör vi undvika oberbetade frön som tex müssli vilket troligen är bland det allra värsta vi kan äta efter rent socker.

[Suresh]

Men vi är så vana vid att se spannmål som basfödan att vi glömmer att vi egentligen inte är fröätare.

Det är här man vill se ett uttalande av en paleontologisk kostexpert angående vad människan "egentligen" är ämnad att äta.

[wikhall_punkt_com]

Så roligt. Det finns en värmlänning här med samma initialer i namnet som jag.

Han (eller hon) har rätt också, men det går att komma runt det där hyfsat om produkterna fermenteras, dvs surdeg av ursprungligt spannmål dvs Dinkel/Spelt eller Emmer och samma gäller soja som heller inte är någon höjdare framför allt för sitt höga innehåll av östrogener. Där är den svarta sojan och tofun att föredra alltså fermenterade produkter, glöm "Hälsans kök" - sojaprodukterna som tillverkas av ett företag som ägs av Nestlé och som tillverkas i Israel.

De två som jag ser det sundaste inriktningarna idag är Raw Food respektive LCHF förutsatt att köttet kommer från bra källor dvs ekologiskt. Jag har en person i familjen som varit svårt sjuk och fick fibromyalgi i början av sommaren, ovanpå allt annat. Fibromyalgin försvann nästan helt i slutet av sommaren tack vare LCHF, där inte stärkelseinnehållet är större än max 10% och då ferment som sagt. Potatis är rena döden! Hon käkade det i ett svagt ögonblick och hade smärtor i en vecka efteråt.

Raw Food kan vara veganism, ja. Rekommenderas är att besöka en av de restauranger som finns, bl a i Kivik, Kiviks Lilla Råa som den heter.

Problemet är närmast att de allra flesta inriktningarna är rätt förutom den som allmänt förespråkas dvs kostcirkeln...

[christelle]

Angående spannmål och sjukdomar.

Naturligt förekommande livsmedel är inte så ofarliga som många föreställer sig. I s.k. ätliga växter finns ett stort antal bioaktiva substanser varav många syftar till att skada den som försöker äta upp dem. Sådana substanser (xenobiotika) utgör ofta 5-10% av växters torrvikt. Högst koncentration finns i de mest vitala delarna (skott, frön, bönor och rötter). Växter säkrar alltså sin fortlevnad genom att göra sina fröer mindre attraktiva för fienden.

Ett väl dokumenterat exempel på sådan ”kemisk krigföring” är genom växtlektiner, värmestabila glykoproteiner som anrikas i bland annat frön, bönor och jordnötter. De är resistenta mot nedbrytning av enzymer i mag/tarmkanalen, ökar tarmslemhinnans genomsläpplighet och deponeras i inre organ. Förhistoriska samlarfolk begränsade effekterna av xenobiotika bland annat genom högt intag av mindre giftiga växtdelar (frukt, bär, nötter, blad), stor variation i utbudet samt genom medvetet undvikande av de farligaste växterna.

Människan är inte fröätare av naturen och spannmålsprodukter har vi bara ätit i ca 10 000 år (4000 år här uppe i Norden). Spannmål kan därför betraktas som artfrämmande för Homo sapiens.  Om spannmål inte redan ingick i kosten skulle knappast någon komma på idén att introducera dessa för människan ”nya” livsmedel. Men vi är så vana vid att se spannmål som basfödan att vi glömmer att vi egentligen inte är fröätare.

Eftersom den primära orsaken till diabetes typ 1, psoriasis, allergier, eksem, reuamtism, MS mm är en autoimmun reaktion så bör intresset riktas mot vad som orsakar denna reaktion. Till viss del är detta genetiskt men jag tror http://www.transfusionsmedicin.se/SU/4/Laboratoriemedicincom/Laboratoriemedicins-verksamheter/Klinisk-Immunologi-och-Transfusionsmedicin/Analyser/Klinisk-Immunologi/Ovriga-tester/HLA-DQ2DQ8-typning/ så "tror" inte vetenskapen idag att den största påverkan kommer av miljön. Det intressanta är att många autoimmuna sjukdomar har ökat markant de senaste 30 åren. Det talar mot ärftlighet och för miljömässiga orsaker. Orsaken kan vara virus eller bakterier men också kanske framför allt mat. Den föda som påverkar mest är fröer (spannmål, ärtor och bönor).

När maten lämnar magsäcken och går in i tarmarna ska allt protein vi har ätit ha brutits ned till aminosyror. Detta hjälper till att hindra större komponenter från att passera genom tarmvägen och in i blodomloppet. Eftersom lektiner från frön kan överleva i magsäcken kan dessa gå hela ut i tunntarmen. Lektinerna kan fästa vid tarmväggen och skada dess permiabilitet. De förändrar också tarmfloran och kan orsaka celldöd. Ulcerös kolit och Crohns syndrom är två sjukdomar som troligen hänger samman med spannmålsproteiner. Höga koncentrationer av lektiner och skadad tarmslemhinna innebär att lektiner kan ta sig igenom tarmen intakta.

Proteinsekvensen i lektiner är nästan identisk med vävnader i människokroppen. De kan därför orsaka en enorm skada  via en process som heter molekylar härmning. Immunförsvaret attackerar de främmande proteinerna och när de har lärt sig att identifiera den sekvensen som en fiende så går de vidare och attakerar de sekvenser som är liknade  i människokroppen. Lektinet i vete liknar både ledbrosk och de myelinskidor som täcker våra nerver. Andra lektiner är nästan identiska med njurarnas filtreringsmekanism, cellerna i bukspottskörteln som producerar insulin, retinan och tarmarnas slemhinna. Och när de väl har aktiverat så stänger immunsystemet inte av dem. Sammanblandningen av proteiner från fröer, immunsystemet och vävnader kan då leda till en autoimmun reaktion där kroppen angriper sina egna celler. Varför hänvisar du inte direkt till http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2011/04/maten-och-klimatet.html

Epidemiologer vet att MS är vanligast i kulturer där vete och råg är baslivsmedel. Är det inte så att MS ökar ju längre norrut man bor?Detsamma gäller reumatism.  Celiaki orsakas definitivt av spannmål Orsakas av gluten och är oftast genetiskt se länken ovanoch de som lider av celiaki riskerar även i mycket högre grad att drabbas av andra autoimmuna sjukdomar.

Spannmål är även rika på fytinsyra vilket hindrar upptaget av mineraler. Fytinsyran binder till sig mineraler såsom kalcium, järn, zink och magnesium. På så sätt bildas svårlösliga salter, fytater, så att mineralerna i lägre grad tas upp från födan och i stället försvinner med avföringen.  Fytinsyran finns i skalet på säd och andra frön vilket innebär att fullkornsmjöl i detta avseende kan vara mer hälsovådligt än siktat mjöl.  Givetvis bör vi undvika oberbetade frön som tex müssli vilket troligen är bland det allra värsta vi kan äta efter rent socker.

[JOW]

Ang. huruvida den ökning vi ser bland välfärdssjukdomar och autoimmuna sjukdomar har en genetisk orsak eller inte är egentligen inte så svårt att reda ut. Våra gener ändrar sig inte så värst mycket på några årtionden. Däremot har den "mat" som vi äter ändrat sig extremt mycket sedan 60-talet. Alla får inte diabetes typ 2 om de vräker i sig socker/kolhydrater. Alla får inte cancer om de röker etc. Vissa är "känsligare" än andra och det är här det genetiska spelar roll. Det som triggar igång många sjukdomar och leder till de kraftiga ökning vi ser i många länder är framför allt ändrade matvanor. Vi bör också fundera på hur den explosionsartade ökningen av kemikalier påverkar oss.

Tex så använde inte soja alls som varken djur- eller människoföda på det sättet den gör idag för 50 år sedan. Uppåt 20 % av amerikaners energiintag kommer från HFCS (high fructos corn syrup) och fruktos i stora mångder medför större risk för skrumplever och levercancer än alkohol. Ett gigantiskt hälsoexperiment från den amerikanska livsmedelsindustrin och dess politiska lakejer.

[Birgit]

dvs ekologiskt.

Ekologiskt är ingen garanti för att köttet är fritt från spannmål t.ex. en av våra största KRAV mjölkgårdar, som ligger i Västra Götaland, släpper aldrig ut korna t.ex. Med KRAVs goda minne.
Det är hur djuren hålls och vad de äter som är avgörande för köttkvalitén.

I övrigt: JOW instämmer helt!

[JOW]

Fast Birgit, är det inte lag på att alla nötdjur ska vara på minst 3 månaders gräsbete oavsett om de är KRAV-uppfödda eller inte?

[JOW]

Utvecklar mina tankar om hur vi bör äta och hur framtidens jordbruk bör bedrivas med hänsyn till hälsa, klimat, energibrist, miljö, biologisk mångfald mm. Mycket av det här har säkert avhandlats tidigare i denna väldigt långa tråd.

Alla djur som som lever fritt äter den mat som de är anpassade för. För oss människor gäller det då att titta tillbaka många tusen år och se vilken typ av mat som formade oss till just människor. Det är den mat som brukar kallas stenålderskost och det vi har ätit under 99% av vår tid på jorden. Det är först sedan vi började bruka jorden för ca 10 000 år sedan (4000 år i Sverige) som våra matvanor har förändrats. Den allra största förändringen av vår dagliga kost kom först under 1900-talet med socker, vitt mjöl och all industriframställd mat.

Det första och viktigaste steget vi bör ta för att äta artriktigt är att utesluta spannmål och andra fröer/bönor samt alla produkter som produceras av dessa (tex vegitabiliska oljor). Fröernas främsta uppgift är att gro för att föra den ettåriga växten vidare. Därför skyddare den sig med flera olika biologiska "gifter" som vi har svårt att klara. Lektiner som förvirrar immunsystemet och kan leda till Chrons syndrom, ulcerös kolit, reumatism, psoriasis, MS, allergier mm. Fytinsyror som hämmar upptaget av tex mineraler så att kroppen på sikt riskeras att urlakas. Gluten som kan ge inflamation i tunntarmen med försämrat näringsupptag som följd samt en mängd andra följdsjukdomar.

Vi är alltså inte genetiskt anpassade för att äta fröer. Däremot finns det andra djur, som gnagare och fåglar, som kan hantera fröernas gifter. Ett djur som dock inte klarar det är idislarna. Kor och får är väldigt specialiserade gräsätare. Med sitt långa tarmsystem, sina stora magar med ganska ph-neutral miljö så ska de leva på cellulosan i gräs och löv. Till skillnad från oss så sker kornas matsmältning med hjälp av bakterier i en syrefattig miljö. När vi matar våra kor med kraftfoder av spannmål och soja fungerar inte idislingen och vommens ph sjunker. Den sura miljön ställer till en massa oreda i kon som får ett flertal sjukdomar och kräver ständig tillförsel av antibiotika. I USA ges den med fodret i förebyggande syfte!!!. Den sura miljön i kons magar är också en bra miljö för e-coli-bakterier (ehec) som lätt sprids vidare med avföringen. En avföring som är betydligt lösare än normalt pga magproblemen.

Stora delar av vår planets mark lämpar sig inte för jordbruk. Det är både den mark som vi idag inte odlar på men även mycket av vår nuvarande jordbruksmark. Om vi inte hade haft fossil energi för alla maskiner och transporter, för konstbevattningen, för konstgödningen, för sädtorkningen och för de kemiska bekämpningmedlen så skulle vi inte kunna producera de enorma mängder spannmål och soja som vi gör idag. För att producera en energienhet mat går det i snitt åt ca 10 enheter fossil energi.

Det moderna jordbruket ger en jordförstörelse med dramatiskt minskade matjordslager. Dessutom bidrar det ständiga plöjandet till enorma läckage av koldioxid från marken. Det allra värsta är dock att det fossila jordbruket inte är hållbart eftersom den billiga oljan kommer att minska drastiskt de närmaste 20 åren liksom konstgödningen.

Vi måste alltså snarast övergå till en matproduktion som sker mer på naturens villkor. Det innebär framför allt betydligt fler idisslare som kan hjälpa oss att framställa mat från cellulosa. Dessutom får vi stora mängder naturlig gödsel som vi kan göda våra småskaliga grönsaksodlingar med.

Nu invänder säkert någon att korna rapar en massa metan som är en kraftig klimatgas. Visst så är det. Ett vanligt köttdjur som en stut eller kviga rapar ca 5 kg metan i månaden. På ett år blir det 60 kg. Eftersom metan är ca 20 gånger kraftigare än koldioxid så kan vi säga att det motsvarar 1,2 ton koldioxid. Mycket kan tyckas men då ska vi ha i åtanke att stuten betar på ängs/skogsmark. Två stutar per hektar brukar man räkna med fast då behövs det ochså lika mycket vall för deras mat på vintern. Alltså blir det en stut per hektar. Den senaste forskningen från bland annat FAO och EU visar att ängsmark binder 4 ton koldioxid per hektar och år. Ängsmark med betesdjur sänker därmed atmosfärens koldioxidhalt med ca 2,8 ton per hektar och år.

I min värld så innebär en hållbar framtid mindre gårdar och mer egen matproduktion, mer handkraft, växelbruk, många djur och animalisk mat, mindre spannmål och mer grönsaker, mindre "industrimat" och matinköp mycket närmare producenten. Då får vi nyttigare kött, friskare djur, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, näringsrikare jordar, större matjordslager, naturlig gödning, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.

[Birgit]

Fast Birgit, är det inte lag på att alla nötdjur ska vara på minst 3 månaders gräsbete oavsett om de är KRAV-uppfödda eller inte?

Jo, men man kan ju söka dispens Vilket tydligen inte är helt svårt att få. KRAV tjänar massor på en sådan gård, eller hur. Tror KRAV har 5 eller 6 mån. krav ig.

[Irmelinis]

Frukt, då?
Som våra närmsta däggdjurssläktingar äter massor av. Är det bara DNA vi har gemensamt med dem, inte ursprungliga matvanor och matsmältningssystem?

[JOW]

Irmilinis

Det finns flera olika problem med frukt. I stort sett all energi kommer från socker. Ungefär hälften som glukos, som höjer blodsockret, och hälften som fruktos, som belastar levern. Mängden socker i frukt är ungefär lika stor som i läsk. Mycket av den frukt vi äter i Sverige är importerad. Ofta från andra sidan jorden med altt vad det innebär av miljöbelastande transporter. Dessutom bespruktas frukt mycket. Vissa extremt mycket andra lite mindre.

Frukt bör ätas som "nyttigt" godis och efter säsong här i Sverige. Våra egen obesprutade äpplen är, enligt min mening, helt överlägsna de importerade standardsorterna.

Istället för stora mängder frukt så är det bättre att äta bär. Både vara trädgårdsbär och de vi hittar i skogen. Högre koncentration av det nyttiga i förhållande till socker.

[Irmelinis]

Irmilinis

Det finns flera olika problem med frukt. I stort sett all energi kommer från socker. Ungefär hälften som glukos, som höjer blodsockret, och hälften som fruktos, som belastar levern. Mängden socker i frukt är ungefär lika stor som i läsk. Mycket av den frukt vi äter i Sverige är importerad. Ofta från andra sidan jorden med altt vad det innebär av miljöbelastande transporter. Dessutom bespruktas frukt mycket. Vissa extremt mycket andra lite mindre.

Frukt bör ätas som "nyttigt" godis och efter säsong här i Sverige. Våra egen obesprutade äpplen är, enligt min mening, helt överlägsna de importerade standardsorterna.

Istället för stora mängder frukt så är det bättre att äta bär. Både vara trädgårdsbär och de vi hittar i skogen. Högre koncentration av det nyttiga i förhållande till socker.

Japp, jag vet att frukt inte är miljövänligt så sett. Däremot tror jag inte människan är gjord för att leva i vårat klimat, utan vi har vårt ursprung i Afrika, där man kan odla egen frukt.

Det jag undrade över var mer om frukt hör till vår ursprungskost, eftersom våra närmsta släktingar äter stora mängder frukt. Får de lever-problem? Får de då i sig för mycket socker?


(Kan berätta att jag provat äta enbart frukt-ochgrönt-diet och då ca 80% kolhydrater från frukt och grönt varje dag i 8 månader, med ca 10% fett  från frukt och nötter dagligen. Aldrig har min diabetes typ 1 varit så stabil och lättskött! Fick ner mitt hbA1c-värde på nolltid, och då har jag kämpat med att få ner det i 12 år.  Jag blev av med mina svåra eksem, som varit så illa att jag behövt sömnpiller, migränet försvann, mina depressioner försvann och jag hade energi utan dess like. Alla mina blodvärden var utmärkta och min doktor var så nöjd. Har lagt om min kost en aning just nu, pga ekonomin)

[Birgit]

Regeln bör ju vara att man äter av det som växer i det egna landet i största möjliga omfattning. Det har även vid tester kommit fram att våra frukter och bär har betydligt högre näringsvärden än de sydligare odlade.
Att smaken dessutom är hundrafalt bättre är ju inte negativt.

Men det finns också en liten övertro på fruktens positiva inverkan på oss.

[Irmelinis]

Men det finns också en liten övertro på fruktens positiva inverkan på oss.

Mycket svårt att inte tro på denna positiva inverkan när man själv (samt familjemedlemmar och vänner) har provat och blivit av med nästan alla hälsoproblem både fysiskt och mentalt!

Jag kan äta frukt och spannmål och ändå kommer inte mina hälsoproblem tillbaks. Om jag däremot lägger till kött och mjölkprodukter (speciellt tillagade, uppvärmda) så är det kört.. Samt att min läkare och min sköterska inte vill att en diabetiker som redan har ansträngda njurar ska äta för mycket protein, då det belastar ytterligare.