Överdrivs lantrasernas fördelar?

[mazze]

Det här med att man skulle slakta SRB tidigare bara för att de blir slaktmogna tidigare än andra raser köper jag inte. Man slaktar inte friska djur.

[Frances]

Men är det inte hälsosammare för kon/juvret att ha en lågmjölkande sort som hushållsko, eller har det nån skillnad? Menar man vill ju inte mjölka några stora mängder för ett hushåll ..?

Fjällnära tex som jag har, känns ju som ett bättre alternativ för mig som har två hushållskor som går på lösdrift året om än en ko med jättestort juver. Borde inte det göra skillnad för tex mastit risken på vintern?

Man måste ju ta med i jämförelsen att olika kor har olika användningsområden, antar jag.

[mazze]

Men är det inte hälsosammare för kon/juvret att ha en lågmjölkande sort som hushållsko, eller har det nån skillnad? Menar man vill ju inte mjölka några stora mängder för ett hushåll ..?

Fjällnära tex som jag har, känns ju som ett bättre alternativ för mig som har två hushållskor som går på lösdrift året om än en ko med jättestort juver. Borde inte det göra skillnad för tex mastit risken på vintern?

Man måste ju ta med i jämförelsen att olika kor har olika användningsområden, antar jag.

Helt rätt. Ju högre mjölkproduktion ju större risk för mastit.

[Tjalve]

Det här med att man skulle slakta SRB tidigare bara för att de blir slaktmogna tidigare än andra raser köper jag inte. Man slaktar inte friska djur.

Antar att detta är svar till mig.
Vad jag menar är först att andelen friska kor inte behöver vara kopplad till livslängd av kon. Man kan ju ha kor som lever länge även fast de har blivit behandlade flera gånger.
Sedan tror jag att om man har en SJB eller SKB och den får mastit eller något annat kan man vara mer benägen att behandla kon än om det är en SRB eller SLB. Har man SRB eller SLB kan man ju snabbt ringa efter slakt och få några tusen men med en SJB eller SKB är slaktvärdet så lågt att man knappt får något. Då är det kanske bättre ekonomi att försöka in i det längst hålla liv i den mindre kon. Ska man vara lite krass så för oss är det bäst ekonomi att ta SKB och SJB på försäkring. Blev lite OT nu.

Sätter du inte fingret på det där?

Jo, vi får nog aldrig svar på om lantraserna är friskare eftersom de är så få. Ingen pålitlig statistik låter sig göras. Får som bäst leva på myten över deras friskhet.

[Mata]

Ja, som självhushållningsko är det nog enklare att ha en liten ko av lantras som ger lite mindre mjölk. Det är en av anledningarna till att vi valt att gå över från SRB till vänekor (har även fjällnära). SRB-korna ger så ohyggligt mycket mjölk.

Jag tänker i min enkelhet att någon professor väl kunde skicka en enkät till alla med lantrasdjur med frågor om hälsan hos korna och sen jämföra det med med tillgänglig statistik från andra raser...Hmmm... För visst vore det intressant ändå?

Vi hade trubbel med vårt vatten i vintras och var tvungna att ge dem vatten i hink. Vi gjorde det 3 gånger om dagen och då märkte vi en tydlig skillnad raserna emellan. SRB:arna var på hugget direkt, medan vänekorna lunkade lugnt för att dricka, även den fjällnära kon tog det lugnt. Kanske en temperamentsfråga, men det känns ofta tycker vi att de av lantras i har är lugnare i sinnet, mer toleranta, men samtidigt väldigt pigga och glada. SRB:korna är fina de med för den delen.

Jag uppskattar lantrasernas diversitet också.

[Grimla]

Vänekon ingår inte i den s.k SKB-gruppen.

Men visst gör dom det i Kokontrollen det har jag också läst...

[Rosa]

Detta är visserligen riktigt men är nog en statistisk nödvändighet. De ingående raserna är så små att det inte går att fastställa något statistiskt säkerställt resultat individuellt för raserna.

Jo Om man ska vara exakt så ÄR det en statistisk säkerhet för FJÄLL-kor då det ingick 990 st Fjällkor i den där körningen! (2009)
sen Rödkulla 87st, Vänekor 179st, övriga raser 226st kor.

[carinalil]

Ju hårdare man driver en ras desto känsligare blir den...

Den köttras som ligger lägst i foderförbukning är Hereford och så ger de små kalvar, klarar sig bra på dåliga beten. behöver inte kraftfoder för att växa , är mycket lugna och snälla och så ger de ett kanongott kött.

[Rosa]

Ju hårdare man driver en ras desto känsligare blir den...

Den köttras som ligger lägst i foderförbukning är Hereford och så ger de små kalvar, klarar sig bra på dåliga beten. behöver inte kraftfoder för att växa , är mycket lugna och snälla och så ger de ett kanongott kött.

Limousine är den ras som har lägst foderförbrukning per kg tillväxt än andra köttraser.
Dom ger små kalvar, en fantastisk klassning på slaktkroppen, trevliga friska djur utan en massa fett i köttet.

MEN denna tråd handlar om Fjällkor Vänekor Bohuskullor Fjällnära o Allmogekor och inte om köttraser..

[Johan P]

Vill man veta hur det ligger till för Allmogeraserna Väneko och Ringamåla är det bara att vända sig till förningen dom får in rapporter vare år från anslutn besättningar, efter alla dessa år borde dom ha ganska bra underlag på hur dom ligger till.

[anders 67]

Men visst gör dom det i Kokontrollen det har jag också läst...

Var har du läst det?
Det SKA bara vara ras 3,40 och 41 i den gruppen och kombinationer mellan dessa.
Våran väneko står som övrig ras i kokontrollens årsredovisning
men jag kan ha fel 

[Mata]

Så här skriver de på allmogekons hemsida:

Dessa djur hålls idag som en levande genbank, ett slags förråd av gener för framtida nyttjande. Om dagens produktionsinriktade husdjursavel skulle hamna snett i något avseende eller om förutsättningarna för produktionen skulle ändras, kan man i ett visst läge behöva utnyttja det i flera avseenden unika genmaterialet hos allmogekorna inom landet, men på sikt kanske också i andra länder. Föreningen anser det viktigt att så långt möjligt bevara bredden av gener inom raserna och eftersträvar därför inte en viss färgteckning, kroppsstorlek, kroppsbyggnad eller produktionsegenskap.

Carinalil sa:

Ju hårdare man driver en ras desto känsligare blir den...

Hur tänker ni andra kring detta?

[Moëll i Trädet]

Det är väl en bra sammanfattning, produktionsraserna har en smal avelsbas där ett fåtal tjurar blir far till tusentals kalvar,
generation efter generation. Det är väldigt många anlag man inte har koll på,
och kör man in i en återvändsgränd går det inte att backa ut. Då är allmogekornas breda anlagsspektrum ovärderligt.

Hållbarheten tror jag inte skiljer så mycket mellan raserna: Låter man ett antal kor gå och dra blir de flesta rätt gamla, oavsett ras.

[Tjalve]

Ju hårdare man driver en ras desto känsligare blir den...

Att individerna i rasen blir känsligare när de drivs hårt är givet. Men dessa "sjukdomar" mm som leder till tidigare utslagning pga hög och intensiv produktion förändrar inte arvsmassan. Så rasen blir inte känsligare utan det är endast en följd av miljön.

Sedan ifrågasätter jag allmogekons diversitet, möjligen med undantag för fjällkon. Läser man på dras hemsida härstammar raserna från några få djur som hållits isolerade. Alltså måste det ha varit och är fortfarande en hel del inavel i allmogeraserna vilket oundvikligen leder till minskad diversitet och ökad homozygoti. De gamla raserna har troligen än färre genvarianter än de mer moderna raserna. Fjällkon är väl många flera än de övriga raserna så har kan nog mer diveritet finnas, även om de fatala beslutet rörande ”Den vita kostymen” 1893 nog förstört en hel del.

[Fäbodkullan]

Svårt med statistik!!! Min erfarenhet efter 16 år som mjölkproducent med enbart rödkullor och fjällkor, är att mina kor blir avsevärt mycket äldre än kor i "vanliga" besättningar. Dels därför att lantraskor ofta mjölkar allra bäst vid relativt hög ålder, dels för att jag värdesätter mina gamla kor som är helt fantastiska och pålitliga att ha på fäboden sommartid. Därför tar jag också en hel del besvär( och kostnader) för åkommor som ofta kommer med åldern på mjölkkor, ex vis pares, acetonemi och även mastiter. Behandlar och får dem oftast friska i stället för att skicka till slakt, vilket kanske är det mest ekonomiska om man ser till den tid som åtgår. Lantraskorna står oftast i mindre besättningar som sköts på ett inte lika storskaligt och rationellt sätt som många av de kor som man jämför med. Därför är det inte rättvisande med statistik i detta fall. Det mest fascinerande med rödkullor och fjällkor tycker jag är att de har kvar så otroligt mycket av sina naturliga instinkter och en förmåga att ta vara på sig själva (även vid möten med rovdjur) och föda sig på skogsbete. Men sådant syns inte i någon statistik!