Endast grovfoder?

Startat av Tjalve, 13 Mar-11 kl 21:52

Föregående ämne - Nästa ämne

0 Medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.

Tjalve

Jag har sett att det ibland diskuteras och framhålls att det räcker med endast grovfoder till får här på Alternativ. Jag vill inte lägga mig i saken utan bara uppmärksamma Er på en artikel i Land Lantbruk.

"I en studie har Gun Bernes vid SLU i Umeå tittat på hur dräktiga och digivande tackor klarar sig om de enbart utfodras med ensilage.
– Trenden finns, inte minst i ekologisk produktion där kraftfodret är dyrt, säger Gun Bernes som kom till en tydlig slutsats:
– Har man riktigt bra vallfoder kan det gå men det är en väldigt osäker väg.
Försöket gjordes under två år och tackorna delades in i två grupper. Den ena fick en ekologisk foderstat med ensilage och kraftfoder medan den andra gruppen hade fri tillgång till enbart ensilage.
Första året klarade sig alla djur relativt väl, eftersom ensilaget höll hög kvalitet.
– Hade vi bara kört ett år hade vi kunnat rekommendera att det fungerar, säger Gun Bernes.
År två föddes många lamm i försöksgruppen, samtidigt som ensilaget höll en lägre kvalitet än det första. Tackorna i ensilagegruppen åt då mindre och hade högre tendens att stöta bort sina lamm. Lammdödligheten ökade från 6 till 22 procent och mest i gruppen som bara fick ensilage. Bara de tackor som endast hade ett lamm återhämtade sig i nivå med kontrollgruppen.
En tacka med flera lamm blev så mager att hon inte hann återhämta sig för nya försök året efter.
– Lammen fick en dålig start i livet och tackorna hade svårt att ta igen sig till nästa betäckning, säger Gun Bernes som rekommenderar dem som vill utfodra med enbart vall att analysera sitt foder noggrant och välja en ras som inte riskerar att få många lamm."
http://www.lantbruk.com/enbart-ensilage-fungerar-till-tackorna/2011-03-11

EDIT: original pappret: http://pub-epsilon.slu.se:8080/1681/01/bernes_g_et_al_100512.pdf
Socialism is a philosophy of failure, the creed of ignorance, and the gospel of envy, its inherent virtue is the equal sharing of misery.

mille

Det saknas lite i artikeln tycker jag, som:

* när lammen föddes
* hur gamla tackorna var
* var i Sverige försöken gjordes
Gotlandsfår och blandisar. Highland Cattle. Frigående hönor samt ett gäng katter och kaniner. Odlar en del och plockar gärna bär. Nygammal biodlare och trebarnsmamma.

Gamina

Citat från: Tjalve skrivet 13 Mar-11 kl 21:52
År två föddes många lamm i försöksgruppen, samtidigt som ensilaget höll en lägre kvalitet än det första.
Nu har jag aldrig hållit på med får men blir förundrad över att man kan dissa grovfoderuppfödning på lätt.
Inom häst så talas det om att det är bra att fodra men endast grovfoder men det gäller bara om grovfodret har rätt värden om värdena på grovfodret är fel så får man kompletera.
Resultatet på de här försöken är inte direkt förvånande iom att hälften av djuren fick undermåligt foder. Med andra ord kan man bara konstatera att om djuren inte får det de behöver så kommer det inte att fungera vilket knappast är förvånande.  Hade varit intressant att se vad resultatet blivit om man fodrat med ett bra grovfoder även år 2. Får jag gissa att det hade fungerat alldeles utmärkt.
Genbank för Gotlandshöns

ulfg

Ofullständig undersökning: vilka slags får var det tal om? Texel? Gutefår? Det finns skillnader raser emellan, inbillar åtminstone jag mig. Lamning när? Med t. ex sommarlammning föds lammen direkt i gröngräset i maj-juni. Inget behov av kraftfoder då. Däremot behov av utfodring på hösten när betet tryter för lammen som ännu inte vuxit färdigt. Med toppensilage. Eller kraftfoder. Det är inte så lätt med entydiga vetenskapliga undersökningar ibland.
Mångsysslare med 12 gutefår norr om Varberg.

Charlotte

 För mig är den helt begriplig, det är ungefär vad jag och flera med mig försökt förklara i en mängd trådar... (Men man kan säkert beställa studien och fördjupa sig mer i resultatet om man vill det).
Grovfoderkvaliten växlar därför kan man inte säga att får klarar sig på grovfoder och att allt kraftfoder alltid är förkastligt.
  Det står klart och tydligt att djuren utfodrades med enbart ensilage och den andra med kraftfoder som tillsats till ensilaget, hade djuren gått på frodigt grönbete som ännu en extra tillsats hade det förmodligen stått med det också ::) Sommarlamning i all ära, men de flesta lammen i Sverige föds innan det finns tillräckligt bete av olika orsaker, så är verkligheten...
  Sista meningen talar ju för övrigt om vad man ska göra om man vill basera sin djurhållning på bara grovfoder: " Lammen fick en dålig start i livet och tackorna hade svårt att ta igen sig till nästa betäckning, säger Gun Bernes som rekommenderar dem som vill utfodra med enbart vall att analysera sitt foder noggrant och välja en ras som inte riskerar att få många lamm."
Köper man in sitt foder så kan man välja, men de flesta fårgårdar är väl ett kretslopp där man både odlar sitt foder och använder sin gödsel själv och då har man det foder man får just det året, man kan väl inte direkt slänga det och köpa in nytt bara för att man ska slippa ge kraftfoder?!?
Till Gamina: Om man läser bara denna korta artikel om en studie kan man kanske tro att grovfoder "dissas" av fårnäringen?
Men det stämmer inte riktigt, i "fårvärlden" gör man precis som i "hästvärlden" räknar på sitt grovfoders värden och kompletterar med det som behövs om inte grovfodret räcker till. Grovfodret är billigast och bäst för djuren och utgör basen.
Det farliga uppstår om man envist använder sig av bara grovfoder trots att man inte som om man har ett par hästar kan köpa balar med högre värde. Det grovfoder som växt på gården är det foder man har att ge till sina får...
Sedan finns det en annan Stor skillnad på häst och får rent fysiologiskt, hästen kan kompensera ett sämre grovfoder genom att äta mer, det kan inte en idisslare göra. en högdräktig tacka (som har ett kraftigt ökat behov) har dessutom magen full med foster som gör att det blir ännu mindre plats för grovfodret.
Jag tror det var Vallhunden som skrev så förklarande att ett får faktiskt kan stå med full foderkrubba och ändå svälta ihjäl...
                                                                  Mvh
                                                              Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

Birgit

CitatFör mig är den helt begriplig, det är ungefär vad jag och flera med mig försökt förklara i en mängd trådar... (Men man kan säkert beställa studien och fördjupa sig mer i resultatet om man vill det).
Grovfoderkvaliten växlar därför kan man inte säga att får klarar sig på grovfoder och att allt kraftfoder alltid är förkastligt.
Och igen går jag rakt emot dig Charlotte. o:)
Jag ger aldrig kraftfoder och mina djur mår toppen!!!!!! Jag gör ALDRIG analys, men försöker se till att mina vallar innehåller sådant som får gillar och behöver. Alltså inte rajgräs och rödklöver.
Däremot är ulfg. helt inne på min linje, det ÄR stor skillnad på gamla härdiga lantraser kontra framavlade produktionsraser. De senare är skapade för att konsumera högprotein foder i stora mängder för snabb tillväxt. Lantraserna är skapade för att överleva på var markerna ger.
Allt handlar om "flödet" i produktionen. Alltså hur snabbt man vill ha upp lammen i slaktvikt! Kraftfoder ger ofta de gamla raserna "välfärdssjukdomar", medan produktionsraserna klarar det.
Vad gör man då? Slår ut de lantraser som inte klarar en modern hållning?
Att djuren skulle "behöva" kraftfoder (ekologiskt eller inte) är en "skröna" skapad av fodertillverkarna.
Våra får har klarat sig bra utan kraftfoder i årtusenden. Att de gamla raserna överhuvud finns kvar idag beror på att många envisa gamla bönder vägrade "köpas" av etablissemanget.  Och hur visar vi våran tacksamhet? Jo, genom att förvandla dem till nya produktionsraser. För man kan inte bevara gamla raser med modern djurhållning. >:D

Charlotte

Här kan man läsa hela publikationen om studien:
http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-norrlandskt-jordbruksvetenskap/publikationer/
Titta under Husdjur.
Som det står både i trådens första inlägg, i mitt inlägg och i länken ovan så är det svårt att hålla rätt näringsstatus hos högdräktiga och digivande tackor på enbart grovfoder om man har får som föder fler än ett lamm, inte ens det året ensilaget var bra så var resultatet av blodproven lysande hos gruppen som fick enbart ensilage...
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

anders 67

Citat från: Charlotte skrivet 13 Mar-11 kl 23:05

Jag tror det var Vallhunden som skrev så förklarande att ett får faktiskt kan stå med full foderkrubba och ändå svälta ihjäl...
                                                                  Mvh
                                                              Charlotte

Helt rätt,har varit med och tagit reda på alldeles utmärglade får som hade hur mycket  (grovt) hö och ensilage att äta som helst.
Fjällkor,rödkullor,telemarkskor,SRB-kor,dölekor,holsteinkor, lantrasfår,höns,grönsaksodling

Charlotte

Citat från: anders 67 skrivet 14 Mar-11 kl 18:04
Helt rätt,har varit med och tagit reda på alldeles utmärglade får som hade hur mycket  (grovt) hö och ensilage att äta som helst.
Ja, jag har haft en kompis som från sin besättning fick 1 (ett) överlevande lamm ett år, hennes får fick fri tillgång på fint "hästhö"...
Lammet som överlevde föddes när vårbetet kommit igång.
Det är skillnad på grovfoder och grovfoder....
                           Mvh
                     Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

mille

Tack för länken Charlotte!

Det var ju stor skillnad på ts, 54,1 år 1 och 25,9 år 2 och jag undrar om inte det kan bidra en hel del till resultatet? Ju blötare fodret är, ju mer behöver de ju äta och får kan bara äta en viss mängd foder.

I försöken hade de marslammning och betessläpp i slutet på maj, vilket i "värsta fall" kan innebär en stallperiod med digivning i tre månader. Det är ju nästan som vinterlammning...

Vi föder upp på nästan enbart grovfoder (ungtackorna får helsäd eller spannmål också) men vi har aprillammning och släpper på bete i början av maj.
Gotlandsfår och blandisar. Highland Cattle. Frigående hönor samt ett gäng katter och kaniner. Odlar en del och plockar gärna bär. Nygammal biodlare och trebarnsmamma.

Sorno

Citat från: mille skrivet 18 Mar-11 kl 12:02
Det var ju stor skillnad på ts, 54,1 år 1 och 25,9 år 2 och jag undrar om inte det kan bidra en hel del till resultatet? Ju blötare fodret är, ju mer behöver de ju äta och får kan bara äta en viss mängd foder.

Om jag har förstått saken rätt så är det inte mängden grovfoder per se som är avgörande utan grovfodrets halt av NDF (typ av fibrer). Det är halten NDF kontra fårets(/idisslarens?) vikt som ger riktvärdet för hur mycket de kan få i sig. Halten NDF (som alla näringsvärden) beräknas utifrån ett helt torrt foder, alltså ts=100%. Därför borde ts inte ha så stor inverkan på mängden foder de får i sig. Det kanske finns andra begränsningar så klart, men inte pga av NDF vilket är det man brukar tala om som bromskloss.

Ju lägre halt ts, ju mer vatten får de ju isig via fodret, men eftersom det inte är vattnet som sätter begränsningen så de borde rimligen kunna sätta i sig mer.

Rätt mig om jag har fel, håller på och packar så Sjödinboken ligger i någon okänd låda någonstans.


Lorita

Vattnet tar ju plats eller som det är med hästar, vattnet ingår i den tugg-tid hästarna har (hästar tuggar i ca 16 timmar för att bli mätta) det bör vara liknade med får antingen blir dom mätta via volym (som vi) eller via att tugga som hästen, hur som så ingår vattnet i volymen och mer volym tar längre tid att äta.
fyra hästar, fem Klövsjöfår i genbank nr 1458 och tre mysiga katter
Länk till mina lamm 2012
http://www.alternativ.nu/index.php?action=media;sa=album;in=389

javill

Jag vet inte heller ur det är. Men, fodrar ju dubbelt så mycket foder vid låg TShalt som hög för att de ska få i sig samma näringsmängd. Problemet blir väl att fåren inte kan tugga i sig hur mycket som helst utan måste idissla emellanåt och kan kanske inte få i sig tillräcklig TS för att täcka behovet? Borde det inte ta lika lång tid att tugga i sig 1 kg foder  med TS 29 som 1 kg foder med TS 80?
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

hayproducer

Citat från: javill skrivet 20 Mar-11 kl 09:18
Jag vet inte heller ur det är. Men, fodrar ju dubbelt så mycket foder vid låg TShalt som hög för att de ska få i sig samma näringsmängd. Problemet blir väl att fåren inte kan tugga i sig hur mycket som helst utan måste idissla emellanåt och kan kanske inte få i sig tillräcklig TS för att täcka behovet? Borde det inte ta lika lång tid att tugga i sig 1 kg foder  med TS 29 som 1 kg foder med TS 80?

Nej det tar inte samma tid just därför att det inte är samma mängd foder ;)

TS 29% ineehåller 71% vatten och går således fortare att äta upp
TS 80% innehåller bara 20% vatten och har 80% foder i sig, och tar längre tid att äta upp.

javill

Citat från: hayproducer skrivet 20 Mar-11 kl 09:49
Nej det tar inte samma tid just därför att det inte är samma mängd foder ;)

TS 29% ineehåller 71% vatten och går således fortare att äta upp
TS 80% innehåller bara 20% vatten och har 80% foder i sig, och tar längre tid att äta upp.

Innebär det då att det inte spelar någon roll om man ger foder med låg TS? Kan fåren kompensera genom att äta mer volym? Äter de upp 5 kg med TS 40 ifall det behövs för att nå näringsvärdet de behöver eller är det bättre med 2,5 kg foder av TS 80 (som också innehåller den näring de behöver)?
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."

vallhunden

Dräktiga tackor  har inte plats i magen för 5 kg TS 40... De känner sig mätta och pressar inte ner mer i magen, eftersom det inte finns plats för sådana volymer, helt enkelt...
Kvinna som bor själv på landet med ett 30-tal tackor (Gotlandsfår) och 3 Border Collies.

hayproducer

Om både höet och ensilaget innehåller samma näringsvärde/ kg ts, då måste tackan som äter ensilage äta mer än dubbelt så många kg foder som den som äter torrt hö.

Det är ju därför som hästägare måste se upp med vattenhalten när de köper ensilage eller hösilage till sina hästar.

Min syster kom hem med ett ensilage till sin häst som hon hade betalat 1,50kr kg för  ::) vattenhallten var otroliga 70% ;D

Hö innehåller max 16% vattenhalt, så hur många kg ensilage måste hon ge sin häst för att det ska motsvara 1 kg torrt hö.

Inte så smart att köpa vatten till hästen den vägen!

Lorita

Citat från: hayproducer skrivet 20 Mar-11 kl 10:48
Om både höet och ensilaget innehåller samma näringsvärde/ kg ts, då måste tackan som äter ensilage äta mer än dubbelt så många kg foder som den som äter torrt hö.

Det är ju därför som hästägare måste se upp med vattenhalten när de köper ensilage eller hösilage till sina hästar.

Min syster kom hem med ett ensilage till sin häst som hon hade betalat 1,50kr kg för  ::) vattenhallten var otroliga 70% ;D

Hö innehåller max 16% vattenhalt, så hur många kg ensilage måste hon ge sin häst för att det ska motsvara 1 kg torrt hö.

Inte så smart att köpa vatten till hästen den vägen!

Jo det kan det vara om man har hästar som är runda, eftersom dom blir mätta efter ät-tid, så får dom fler timmar att tugga i sig färre kalorier
fyra hästar, fem Klövsjöfår i genbank nr 1458 och tre mysiga katter
Länk till mina lamm 2012
http://www.alternativ.nu/index.php?action=media;sa=album;in=389

Rosa

Idisslare fungerar precis tvärtom vad hästar gör, en häst som får ett grovfoder med lågt näringsinnehåll kompensera det genom att äta mer av det.
Men idisslare kan inte göra så.

Mängden  fiber  i  foderstaten  begränsar  hur mycket  tackorna kan  äta.  Den  mängd  fiber (NDF)  som  man  beräknar  att  en  tacka  kan konsumera  är  1,5  %  av  levande  vikten.
En tacka som väger 75 kg kan då konsumera 1,5 x 75 kg : 100 = 1125 g NDF per dag.
Om man enbart utfodrar med ett tidigt skördat ensilage som innehåller  450  g  NDF/kg ts kan tackan konsumera  ca  2,5  kg ts  ensilage.
Om  man istället utfodrar med ett sent skördat ensilage som innehåller  650  g  NDF/kg ts kan tackan bara konsumera ca 1,7 kg ts.
Ekologisk Limosinkor Blondekor och Fjäll/Fjällnärakor.
25Leicesterfår & 9 Helsingefår.Limousine ♥ har lägst foderförbrukning/kg tillväxt.

javill

Jag hade fattat det som att det är bättre att ge tackor med högre TS just pga problemet med att äta tillräckligt när fodret är för blött men, vet inte om jag missförstod Sornos inlägg högre upp om att det inte spelade någon roll att fodret var blötare?
"Passa på och var glada nu. Man vet aldrig när det blir roligt nästa gång."


Du behöver registrera dig eller logga in för att delta i forumet. Det är enkelt och gratis, välkommen : )

* Online just nu

627 Gäster, 2 användare
alternaiv, kvarnans