Allmogefårs baggar... hur många avkommor ?

[Rosa]

I Föreningen Svenska Allmogefårs  "Avelsplan 2010" kan man läsa att:
-så många handjur som möjligt ska användas i avelsarbetet.

Hur många avkommor* är det som varje bagge rimligtvis ska få?
innan mer användning inte är lämplig utan baggen bör slaktas/tas ur avel!

Ofta ser man annonser där baggar som redan använts i avel är till salu..

Med tanke på rasernas avelsplan så vore det mera hjälpande för rasen att stoppa använda baggar i frysboxen. Något att tänka på ?

*Givetvis är det större avkommeantal för Åsen och Värmlandsbaggar raser ett stort antal djur, än Klövsjö och Svärdsjöbaggar raser det finns få utav.

[JBF]

Ja det rekommenderas ju att använda bagglamm, och att man om möjligt ska hålla fler än ett handjur i avel..
Personligen tycker jag det är tråkigt att SJV (och i förlängningen EU) inte tillåter gruppbetäckning.. 

[Lorita]

Vill man minska inaveln så är det bättre att göra tvärt om så som Gottlandskaninen gör, en liten flock med en bagge som går länge och betäcker sin flock.

För börjar man byta handjuren tätt då, måste man leta nytt blod och då från en flock som ligger genetiskt långt borta, gör man det ofta då blir baggarna mer och mer närbesläktade. Låter man baggen gå med sina får hela livet då föder man upp en genetisk tråd på varje gård, när man sen på grund av ålder behöver byta bagge, få finns fler familjeträd att välja på.

En annan vinst man får med att låta en bagge gå länge i avel, det är att dom som lever länge lämnar mer efter sig och då får man mer gener från starkare djur och
mer livskraftiga.

Att använda gruppbetäckning är ju inte alls bra, då har man inte koll på gener och inavel och sen är risken stor att det ändå bara är en bagge som blir pappa till alla lamm

Jag har än inte läst detta om täta byten av bagge någon stans på officiella sidor utan bara i forum, om någon har en länk skulle jag bli glad 

[JBF]

Det viktiga är ju att alla djurs gener går vidare, och att så många handjur som möjligt används i avel. Det är ju hanarna som blir flaskhalsen i den mesta aveln, åtminstone vad gäller större djur. Det är ju lättare att hålla flera hanar av höns och kaniner än vad det är av får och kor. Men att man skall använda bagglamm istället för "avdankade" baggar från andra gårdar är ju ganska förståeligt. Har baggen spridit sin säd så är det ju dags för frysen. Långa generationsintervall är ju alltid bra, då spårar det ju inte ur lika snabbt. Och tackorna behåller man ju så länge de är produktiva så de bromsar ju ändå upp...

[JBF]

Och gruppbetäckning är ju bra! Då sprids verkligen generna, och till på köpet sprids de utan vår kontroll.. Det skulle varit billigare och smidigare med DNA-prov så kunde man ju kört gruppbetäckning MED fullständig härstamningskoll...

Gällande Rosas fråga om HUR många avkommor en bagge ska lämna innan det blir ändstationen så vet jag inte riktigt svaret, men man borde ju se till att generna sprids jämnt, och att ingen/inga baggar blir överrepresenterade.

[Lorita]

JBF det är bättre för generna att splittra bagggruppen och ge varje bagge två får var, har man en bagggrupp på fem baggar och tio tackor så kommer troligen en bagge vara far till alla lammen.

Låter man fem fårgrupper gå med en bagge och två tackor så kommer man sprida säd från fem baggar garanterat.

[JBF]

JBF det är bättre för generna att splittra bagggruppen och ge varje bagge två får var, har man en bagggrupp på fem baggar och tio tackor så kommer troligen en bagge vara far till alla lammen.

Låter man fem fårgrupper gå med en bagge och två tackor så kommer man sprida säd från fem baggar garanterat.

Hmm, jo förvisso har du rätt på pappret. Men vem har betäckningsgrupper med två tackor i?
Läser du på allmogefårets hemsida så ser du att en del av raserna har hållts med gruppbetäckning av gammal hävd. Problemet du målar upp med att en bagge bestämmer över de andra stämmer säkert om du har en vuxen bagge tillsammans med några bagglamm i en grupp tackor. Har du däremot jämbördiga baggar/bagglamm så är det inget större problem.

[Lorita]

Men vem har betäckningsgrupper med två tackor i?

Jag kommer att ha det och det är nog inte så ovanligt, men det är klart det går åt mindre mängd staket om man har stora grupper men det är inte det som är vitsen med att ha genbank.


Jag är helt övertygad om att om man har en grupp ungbaggar så kommer en att få majoriteterna av älgskogen

Se aveln som färg, man blandar och blandar och till slut blir det en oanvändbar grå sörja som i vattenglaset  när man målade som barn, det gäller att hålla färgerna rena länge och eftersom tillväxten av nya genbanker sker långsamt så måste också delningen ske långsamt. Ju färre färger man använder ju renare håller som sig

[JBF]

En annan aspekt vad gäller gruppbetäckning är att det krävs en lite större grupp tackor. Har man som i ditt förslag 5 baggar och 10 tackor så är det nog upplagt för jakt och bråk, men har man kanske 20 tackor och 3 bagglamm så blir det nog lugnare.
Det är ju jättebra att du kan ha 2 tackor plus en bagge * 5 men jag tror inte att det är den vanligaste lösningen. De flesta kanske har ett par tre baggar med respektive betäckningsgrupp, och det blir lite bök med det också, med tanke på att fåren gärna vill hålla ihop. Håller man de för nära varann finns risk att baggarna rymmer till nästa tackgrupp osv.. Listan kan göras lång.

Läs om Roslagsfårens historia. Där höll man under många år en ganska liten grupp tackor där de egna bagglammen fick betäcka gruppen. Efter avslutad betäckning slaktades alla bagglammen. Detta måste du väl ändå hålla med om är en bättre lösning än att man haft en bagge som fick betäcka alla tackor och pålagda tacklamm i kanske 5-6 år... Även om en bagge fick fler lamm än en annan så sprids generna bättre än vid användande av en bagge.

Vitsen med att ha genbank är att låta så många gener som möjligt leva vidare, i den egna eller i andra besättningar. Vägen dit kan som vi märker skilja sig åt.

[gimskogen]

Vill man minska inaveln så är det bättre att göra tvärt om så som Gottlandskaninen gör, en liten flock med en bagge som går länge och betäcker sin flock.

För börjar man byta handjuren tätt då, måste man leta nytt blod och då från en flock som ligger genetiskt långt borta, gör man det ofta då blir baggarna mer och mer närbesläktade. Låter man baggen gå med sina får hela livet då föder man upp en genetisk tråd på varje gård, när man sen på grund av ålder behöver byta bagge, få finns fler familjeträd att välja på.

En annan vinst man får med att låta en bagge gå länge i avel, det är att dom som lever länge lämnar mer efter sig och då får man mer gener från starkare djur och
mer livskraftiga.

Att använda gruppbetäckning är ju inte alls bra, då har man inte koll på gener och inavel och sen är risken stor att det ändå bara är en bagge som blir pappa till alla lamm

Jag har än inte läst detta om täta byten av bagge någon stans på officiella sidor utan bara i forum, om någon har en länk skulle jag bli glad 

I allmogefårsföreningen rekomenderar vi att man gärna byter bagge varje år MEN behåller tackorna så länge som möjligt..  (lite beroende på hur stor flock du har)
detta beroende på att ofta går en bagge med ganska många tackor och tackorna får ju ofta 1-2  lamm ibland fler..
de är ju den största skillnaden mot kaniner..
tex har de förekommit att en besättning på 20 tackor haft samma bagge i 3 år och sålde ganska många avkommor o sen slaktade alla bagglammen för att sen sälja de gamla bagge vidare iavel.. detta var i en av de små raserna med bara ca 200 tackor.. detta var så klart inte alls bra.. då baggen fick ju närmare 70 avkommor.. nu slaktades ju endel baggar osv  . Men när man började kolla ordentlgit så såg vi att denna matador bagge fanns med  i en stor del av poppulationen.

de var efter detta som vi känner at vi behöver ge lite råd om just baggfrågan..  de gör ju att de får som inte har denna matador i sin stam blir ju mycekt viktigare att försöka avla vidare på.. De viktigaste är att använda så många olika baggar som möjligt i rasen och gärna betäcka tackorna med olika bagge varje år så vi får så många olika härstamnings kombinationer i rasen som mjöligt.  en lite tum regel vi brukar ha i de små raserna är att ingen enskild bagge bör få fler än 10 avkommor som går vidare i avel..  och att man INTE skall sälja en bagge som redan använts i avel utan hellre sälja ungbaggar efter bra mödrar.. 

[Johan P]

Men vem har betäckningsgrupper med två tackor i?

Jag kommer att ha det och det är nog inte så ovanligt, men det är klart det går åt mindre mängd staket om man har stora grupper men det är inte det som är vitsen med att ha genbank.

Jag delar inte alls din åsikt om att det är vanligt att man har så små betäckninsgrupper, själv har jag 17 tackor och jag hade ALDRIG kört med 8 betäckningsgrupper som skall ha säkra hagar, vatten betesrotering parasitbekämpning.
Kom igen när du har provat i några år
Nä du gruppbetäckning fungerar, har du nån gång sett en grupp med ungbaggar uppvakta en brunstig tacka  förstår du varför, det räcker med ett enda hopp för att baggen skall sätta sina genetiska spår, en dominant bagge blir kvickt trött om han skall försöka hindra andra baggar från att komma till.

Systemet med gruppbetäckning används i flera djurslag med gott resultat.

[Rosa]

Jag har än inte läst detta om täta byten av bagge någon stans på officiella sidor utan bara i forum, om någon har en länk skulle jag bli glad 

Vad var det för fel på min länk?
I Föreningen Svenska Allmogefårs  "Avelsplan 2010" kan man läsa att:
-så många handjur som möjligt ska användas i avelsarbetet.
Avelsplanen har förbundit sig att följa t.ex om man sökt Utrobidrag för fåren.

en liten tum regel vi brukar ha i de små raserna är att ingen enskild bagge bör få fler än 10 avkommor som går vidare i avel..  och att man INTE skall sälja en bagge som redan använts i avel utan hellre sälja ungbaggar efter bra mödrar.. 

Tack!

[Grimla]

Personligen tycker jag det är tråkigt att SJV (och i förlängningen EU) inte tillåter gruppbetäckning..

"Djurhållare  med  däggdjur  som  praktiserar  gruppbetäckning  kan  inte  få  miljöersättning för bevarande av hotade svenska husdjursraser fastän de håller rasrena djur av skyddsvärda raser."

Det är alltså en aktuell regel?

[Ulric Eriksson]

Enligt konventionell visdom leder täta generationsskiften till större genförluster.

[JBF]

"Djurhållare  med  däggdjur  som  praktiserar  gruppbetäckning  kan  inte  få  miljöersättning för bevarande av hotade svenska husdjursraser fastän de håller rasrena djur av skyddsvärda raser."

Det är alltså en aktuell regel?

Ja det är det. Jag tror (är dock inte helt säker) på att man kan söka dispens, men då måste all avkomma testas så man säkert vet vem som är far... Det är ju just den säkra härstamningen som är kruxet med bevarandestödet. Vill man inte söka bevarandestödet så tror jag att det är "ganska lätt" att få använda sig av gruppbetäckning med dispens från Allmogefårsföreningen. Rätta mig gärna om jag har fel.

[Marleéne]

För mig, och säkert många med mig, känns det som en smärre omöjlighet att byta bagge varje år även om jag verkligen skulle vilja göra det. Det ska ju passa med härstamningen, MV-statusen och inte minst avstånd och transporter.

Jag hade tillräckliga problem att ens få tag på tackor och fick då ändå åka bra långt för att hämta dem.
Och nu när jag fått MV2-status på dem så blir det ju än svårare att hitta bagge till min ras då jag inte hittat en enda uppfödare på vettigt avstånd (inom 50 mil) som har samma ras med passande MV-status.

Så skulle man då mot förmodan lyckas få tag i en bagge känns det jäkligt svårt att lyckas med bedriften varje år.
De egna bagglammen är ju dessutom släkt med tackorna på gården så de ska man väl inte använda? Eller hur funkar det där?
Hur mycket släkt är för nära släkt när det gäller allmogefår? (Helsingefår i mitt fall)

[JBF]

Ja Marlenee, inte behöver man kuska land och rike runt för att få en ny bagge varje år. Fungerar baggen så kan man ju absolut ha honom i flera år, men man kanske inte ska sälja alla lamm efter honom, då sprider man ju hans gener oproportioneligt. Och när baggen gjort sitt så bör han ju hamna i frysen!
Gällande släkskap så har jag haft en bagge vars föräldrar var nära släkt. Inga problem men inget man rekommenderar givetvis...

[Lorita]

Ja Marlenee, inte behöver man kuska land och rike runt för att få en ny bagge varje år. Fungerar baggen så kan man ju absolut ha honom i flera år, men man kanske inte ska sälja alla lamm efter honom, då sprider man ju hans gener oproportioneligt. Och när baggen gjort sitt så bör han ju hamna i frysen!
Gällande släkskap så har jag haft en bagge vars föräldrar var nära släkt. Inga problem men inget man rekommenderar givetvis...

Då försvinner vitsen med gen bank det är gener man föder upp inte kött, då kan man ta närmaste bagge med M3 status och sen bara producera, för genbanks djur vill man ju sälja i första hand i alla fall tackorna

Det skulle också vara lustigt om man fick EU bidrag om man inte tänkt låta genbankens gener fortsätt växa vidare....

[Lorita]

För mig, och säkert många med mig, känns det som en smärre omöjlighet att byta bagge varje år även om jag verkligen skulle vilja göra det. Det ska ju passa med härstamningen, MV-statusen och inte minst avstånd och transporter.

Jag hade tillräckliga problem att ens få tag på tackor och fick då ändå åka bra långt för att hämta dem.
Och nu när jag fått MV2-status på dem så blir det ju än svårare att hitta bagge till min ras då jag inte hittat en enda uppfödare på vettigt avstånd (inom 50 mil) som har samma ras med passande MV-status.

Så skulle man då mot förmodan lyckas få tag i en bagge känns det jäkligt svårt att lyckas med bedriften varje år.
De egna bagglammen är ju dessutom släkt med tackorna på gården så de ska man väl inte använda? Eller hur funkar det där?
Hur mycket släkt är för nära släkt när det gäller allmogefår? (Helsingefår i mitt fall)

Du beskriver just vad som händer om man byter bagge ofta, djuren blir mer och mer kusiner med varandra och snar är hela gen-materialet halvsyskon till varandra. Då är det faktiskt bättre att ha vissa baggar som har lämnat för mycket men optimalt är många små flockar med gendjur. Det skulle vara bättre att sätta gränsen till hur många tackor en bagge får ha än att han ska byttas och man ytterligare, knyter gener till varandra.

[Lorita]

inlägg nummer tre på raken 

Jag har en uppfattning utifrån min erfarenhet av avel av andra djurslag och jag skriver och argumenterar för att man ska tänka i långa avelskedjor och små sakliga flockar, det är mycket lättare då att hålla koll på gener och minska inavel.

Har avelsföreningen i viket djurslag en annan uppfattning så rättar jag mig efter majoriteten, det är självklart om man går in i ett avelsarbete MEN jag kommer att argumentera för vad jag tror är rätt för att få en långsiktigt och hållbar avelsplan.