Vad tror ni?

[Existens?]

Det jag ändå funderar över Hayproducer, är ju hur det kommer sig att de allra flesta små kobönder har lagt av? Bara i min by här var det 4 mjölkbönder på 80-talet, med mellan 20 - 50 kor, alla är nu borta. Det måste ju finnas en anledning?
I hela min kommun är det nu 2 stora ekologiska ko-bönder med ca 170 kor vardera, robotar och nybyggda stallar. Dom arrenderar precis varenda åkerplätt som finns.  Utöver dom är det kanske en handfull mjölkgårdar i kommunen.

Sen är det ju uppenbart att stödnivåerna skiljer mer över landet än jag kunde drömma om, de summor du målar upp i eu-stöd kan vi ju bara fantisera om här i södra delarna. ( även om just nöt-bönder alltid är dom som ligger i topp som stödmottagare, även här. En grisbonde med 100 ha, får ca 150 000 i gårdsstöd, det är allt  )  Så jag förstår att du ser stöden som helt nödvändiga.

[Tokyoboy]

Det jag ändå funderar över Hayproducer, är ju hur det kommer sig att de allra flesta små kobönder har lagt av? Bara i min by här var det 4 mjölkbönder på 80-talet, med mellan 20 - 50 kor, alla är nu borta. Det måste ju finnas en anledning?

Du skriver det bra sjalv: stordrift! Det lonar sig inte att pula med ett par dussin kossor. Det finns sa mycket regler och foreskrifter och transportproblem med smadrift att det enda som fungerar ar stordrift. Titta bara pa USA (som ju ligger 20 ar "fore" oss nar det galler lantbruk): inga sma gardar dar inte.

[Charlotte]

Det jag ändå funderar över Hayproducer, är ju hur det kommer sig att de allra flesta små kobönder har lagt av? Bara i min by här var det 4 mjölkbönder på 80-talet, med mellan 20 - 50 kor, alla är nu borta. Det måste ju finnas en anledning?

Det finns antagligen inte EN anledning utan många....
I vårt fall var det att ladugården krävde så pass omfattande renovering för att man skulle kunna fortsätta med mjölkproduktion så att det kändes för gruvsamt för min pappa.
 Min farbror slutade när han blev pensionär, sålde djuren och arrenderade ut marken pga att inget av barnen ville ta över.
 Min fd. chef sålde de 18 korna som försörjt hans familj och började jobba enbart i sin skog istället.
 Nån bonde i grannbyn blev allergisk och fick lov att sluta med kor.
 De flesta som slutat är ju "lite äldre" och har betalat av lånen och kan sluta och ändå bo kvar, så upplever jag det i alla fall.
 Som ung idag tror jag att man drar sig för att bli så pass bunden som man blir om man driver en liten mjölkgård ensam, man tänker mer som en "företagare" och vill ha den och den lönsamheten och en viss arbetstid/vecka... Visserligen är inte det något fel utan förmodligen helt rätt i tiden.
 Jag tänkte själv så när jag kunde ha tagit över korna och renoverat, mycket slit och lite betalt...
 Helt klart är lönsamheten inte hög på ett litet jordbruk, men frågan är om den är högre på ett stort högt belånat jordbruk i slutändan?
 Och TS har ju det guldläget att hon egentligen inte behöver investera SÅ mycket (förutom i djuren och dom går ju som Hayproducer skrev att sälja).
 Fast jag skulle kolla upp möjligheterna till att få tag på mer mark och lära mig mer om kor först av allt
                                                     Mvh
                                                   Charlotte

[hayproducer]

Existens, orsaken är ju precis som Charlotte säger, dessutom så fanns inte alla dessa bidrag!
Jag kommer själv ihåg hur ensam man var, alla ens kompisar drog på krogen, åkte till kanarieöarna, en annan fick lov att sköta djuren!!och jordbruket! inte ens min sammbo ville befatta sig med jordbruket, mina kompisar ansåg att jag var tokig, lönsamheten var inte den bästa, och som sakt bidragen fanns inte då.

I dag utbildar sig många ungdommar till dataprogramerare, hellre än till bonde!! de reser reguljärt runt jorden

Här i byn så har vi 5 aktiva bönder, 4 mjölkbönder och en köttbonde, de har alla drivit sina gårdar i ca 30 år, så min by är ju raka motsattsen till din by.

Att påstå att det inte lönar sig är inte osanning om man räknar bort Eu-bidragen, men dessa anser jag att man ska räkna med!
Alternativet är fördubblade matpriser, eller en öka en redan stor matimport, redan i så importerar Sverige mer än 50% av vad vi äter.

Enkelt kan man skriva så här, Har man nog många djur i kombination med nog många ha, ja då finns det lönsamhet, även för de mindre om skuldsättningen är låg.

Trenden vänder tack vare Eu-stöden, idag finns möjligheten för den som är driftig att bygga upp ett stort lönsamt jordbruk!
En annan trend är att personer med högre utbildningar startar jordbruk idag, även fast de inte vill sätta sin fot i ladugården!! och de stora Eu-bidragen har gjort det möjligt idag.

När det gäller Eu-stöden i område 3 så ja visst finns det bidrag!

vallodling utan djur =300kr/ha tillägg om du har djur 2000kr/ha tot = 2300krHa
kompensationsbidrag vall eller bete stödområde 3 = 2100kr/
har man stödrätter värde 2000kr/ha så inkaserar man inte mindre än 6400kr/ha
givetvis måste man gå in i åtaganden och följa en massa regler, även husesyn!

Om nu TS har 80 ha vall med stödrätter så kan hon få ca 512,000kr per år för sina kor och får.
under förutsättning att hon har djurenheter som svarar mot arealen.

Om det inte bär sig att pula som vissa uttrycker sig med 22kor +köttdjur+ kanske lite får och dessa bidrag, tillsammans med låga kostnader ja då vet inte jag!

ObS!!  Skulle nu någon storbonde i grannskapet påstå att hon ska lägga ner sin drömm, så tycker jag att han ska ta sig i dalen!! han vill givetvis ha hennes mark!

Över 6000kr / ha är inte fy skam, att inte utnyttja dessa bidrag är bara korkat, anser jag.

[javill]

Frågan är ju bara hur länge EU-stöden finns kvar? Det ska väl omförhandlas snart igen och risken är att en stor del försvinner/omfördelas och då är det kanske inte helt sunt att bygga sin verksamhet på bidrag?

[hayproducer]

2013 kommer nästa stora översyn över Eu-s jordbrukspolitik.

De experter jag har pratat med, är alla överens, stöden kommer i en eller annan form att fortsätta.

Om de har rätt eller fel vet inte jag, men att inte räkna med stöden är korkat.

Tydligen är TS i full färd med projektering, för hon syns ju inte till här,

[Georgisten]

Existens, orsaken är ju precis som Charlotte säger, dessutom så fanns inte alla dessa bidrag!
Jag kommer själv ihåg hur ensam man var, alla ens kompisar drog på krogen, åkte till kanarieöarna, en annan fick lov att sköta djuren!!och jordbruket! inte ens min sammbo ville befatta sig med jordbruket, mina kompisar ansåg att jag var tokig, lönsamheten var inte den bästa, och som sakt bidragen fanns inte då.

I dag utbildar sig många ungdommar till dataprogramerare, hellre än till bonde!! de reser reguljärt runt jorden

Här i byn så har vi 5 aktiva bönder, 4 mjölkbönder och en köttbonde, de har alla drivit sina gårdar i ca 30 år, så min by är ju raka motsattsen till din by.

Att påstå att det inte lönar sig är inte osanning om man räknar bort Eu-bidragen, men dessa anser jag att man ska räkna med!
Alternativet är fördubblade matpriser, eller en öka en redan stor matimport, redan i så importerar Sverige mer än 50% av vad vi äter.

Enkelt kan man skriva så här, Har man nog många djur i kombination med nog många ha, ja då finns det lönsamhet, även för de mindre om skuldsättningen är låg.

Trenden vänder tack vare Eu-stöden, idag finns möjligheten för den som är driftig att bygga upp ett stort lönsamt jordbruk!
En annan trend är att personer med högre utbildningar startar jordbruk idag, även fast de inte vill sätta sin fot i ladugården!! och de stora Eu-bidragen har gjort det möjligt idag.

När det gäller Eu-stöden i område 3 så ja visst finns det bidrag!

vallodling utan djur =300kr/ha tillägg om du har djur 2000kr/ha tot = 2300krHa
kompensationsbidrag vall eller bete stödområde 3 = 2100kr/
har man stödrätter värde 2000kr/ha så inkaserar man inte mindre än 6400kr/ha
givetvis måste man gå in i åtaganden och följa en massa regler, även husesyn!

Om nu TS har 80 ha vall med stödrätter så kan hon få ca 512,000kr per år för sina kor och får.
under förutsättning att hon har djurenheter som svarar mot arealen.

Om det inte bär sig att pula som vissa uttrycker sig med 22kor +köttdjur+ kanske lite får och dessa bidrag, tillsammans med låga kostnader ja då vet inte jag!

ObS!!  Skulle nu någon storbonde i grannskapet påstå att hon ska lägga ner sin drömm, så tycker jag att han ska ta sig i dalen!! han vill givetvis ha hennes mark!

Över 6000kr / ha är inte fy skam, att inte utnyttja dessa bidrag är bara korkat, anser jag.

Men hur mycket jobb är det pappersmässigt? Priset per hektar med djur... är det om djuren betar alltså?

[hayproducer]

Men hur mycket jobb är det pappersmässigt? Priset per hektar med djur... är det om djuren betar alltså?

Man kan hyra en konsult till papperjobbet

Man behöver inte beta åkermarken varken för kompensationsbidraget eller vallstödet, det går att skörda det på vanligt vis.

Kostnader? ja när det gäller kompstödet så gäller tydligen 0,8 enhet område 1-3 och F så har jordbruksverket satt en tacka att motsvara 0,8 det är inte bekräftat.(tvivlar på att det stämmer)på vallodlingen gäller en tacka 0,15 djurenhet.

Visst är det byråkrati med alla stöd, djuren kan du ha i en rastgård och stödutfodra

Många storbönder menar att det bär sig att anlita konsulter just för att de inte ska missa några bidrag!!

[Georgisten]

Man kan hyra en konsult till papperjobbet

Man behöver inte beta åkermarken varken för kompensationsbidraget eller vallstödet, det går att skörda det på vanligt vis.

Kostnader? ja när det gäller kompstödet så gäller tydligen 0,8 enhet område 1-3 och F så har jordbruksverket satt en tacka att motsvara 0,8 det är inte bekräftat.(tvivlar på att det stämmer)på vallodlingen gäller en tacka 0,15 djurenhet.

Visst är det byråkrati med alla stöd, djuren kan du ha i en rastgård och stödutfodra

Många storbönder menar att det bär sig att anlita konsulter just för att de inte ska missa några bidrag!!

Ok, vi syskon lär väl eventuellt ärva en gård med 50hektar åkermark och 14hektar skog. Ingen av oss är intresserade av spannmål men djuruppfödning kan ev. vara en tanke om vi får stället. Och då tänker jag främst på sådan typ av betesbaserad djurhållning som jag beskrev i ett inlägg ovan. Det finns en stor byggnad som agerat maskinhall som vi skulle kunna snygga till lite o ha djur i för vinterförvaring och sedan ha dem i portabla el-stängselhagar och träburar på sommaren. Det borde inte kosta mycket att starta med förutom inköp av djur, el-stängsel, vinterfoder och virke samt de sedvanliga oförutsedda kostnaderna och "småplocket" som alltid tillkommer. Tanken är ju att ha slaktdjur så antalet djur skall ju vara kraftigt reducerat på vintern också.

Har funderat mycket på det och kan man få 6000kr per hektar ökar ju lönsamhetskalkylen för ett sådant projekt markant.

[Existens?]

Det beror på var i landet arvegården ligger, Vargen.

[Charlotte]

Stödens storlek varierar beroende på var i landet gården är, kolla med länsstyrelsen, dom ger en hel del råd gratis. Vi är absolut inga storbönder men heller inga 'pappersmänniskor' så vi har god hjälp av en konsult när det gäller ansökningar och bidragsoptimeringar. Mvh Charlotte

[hayproducer]

Kolla denna länken, om jag nu lyckas med att klistra in den.
stöden som jag har tagit med hör, är ju inte på nått sätt alla stöd som finns, odlar du ekologiskt kan du få bidrag för det med!

Mitt råd är att ska ni driva gården så sätt er in i sam-ansökan och alla eu-stöd, där finns det pengar att hämta, och är ofta enda anledningen till att det är lönsamt att driva gården.

http://www.jordbruksverket.se/download/18.67e843d911ff9f551db800015005/Karta_med_stodomraden_for_miljoersattningarna.pdf

detta är stödområdeskartan för miljöersättningar

[Georgisten]

Kolla denna länken, om jag nu lyckas med att klistra in den.
stöden som jag har tagit med hör, är ju inte på nått sätt alla stöd som finns, odlar du ekologiskt kan du få bidrag för det med!

Mitt råd är att ska ni driva gården så sätt er in i sam-ansökan och alla eu-stöd, där finns det pengar att hämta, och är ofta enda anledningen till att det är lönsamt att driva gården.

http://www.jordbruksverket.se/download/18.67e843d911ff9f551db800015005/Karta_med_stodomraden_for_miljoersattningarna.pdf

detta är stödområdeskartan för miljöersättningar

Man tackar! Ska ta en titt. =)

Det lär sannolikt kompletteras med omfattande biodling också. Många bäckar små. =)

Vad tror du/ni om konceptet med intensivt gräsbete jag beskrev ovan föresten? Om vi utgår från att marken är ärvd utan lån.

[hayproducer]

Jag var inte överens med JBV angående areal och djurenher på deras hemsida, det var många fel där som de nu ska åtgärda!!snarast

Ett ex: ger mer än 100 ord!! detta gäller vid fårproduktion stödområde 3 region 5!

för att utnyttja fullt miljöstöd och fullt kompensationsstöd gäller 0,8 djurenhet för tacka, en tacka = 0,15 djurenhet
0,80 delat med 0,15 blir = 5,33

50 ha vall gånger 80% = 40ha * 5,33 = 214 får ger fullt bidrag på 50 ha vall.

Det behövs alltså minst 214 får för att täcka upp den brukade arealen.

För gårdsstödet behövs inga djur, inte heller vallmiljö för 300kr/ha men för tillägget på 2000kr/ då behövs djur!

[Georgisten]

Jag var inte överens med JBV angående areal och djurenher på deras hemsida, det var många fel där som de nu ska åtgärda!!snarast

Ett ex: ger mer än 100 ord!! detta gäller vid fårproduktion stödområde 3 region 5!

för att utnyttja fullt miljöstöd och fullt kompensationsstöd gäller 0,8 djurenhet för tacka, en tacka = 0,15 djurenhet
0,80 delat med 0,15 blir = 5,33

50 ha vall gånger 80% = 40ha * 5,33 = 214 får ger fullt bidrag på 50 ha vall.

Det behövs alltså minst 214 får för att täcka upp den brukade arealen.

För gårdsstödet behövs inga djur, inte heller vallmiljö för 300kr/ha men för tillägget på 2000kr/ då behövs djur!

Grymt! Djur är ju vad vi vill ha isf. och var det inte ca 300 tackor för en heltid?

Något som annars intresserar mig är tanken att bara köpa in ungdjur för att "avsluta dem" på gräsbete (enbart), skicka till slakt och köpa tillbaka, och sedan sälja direkt till kund till högre utpris (GI- och LCHF-folk kan jag tänka mig som varande ett intressant marknadssegment här). Det kan även gälla biffkor men dessa kräver väl längre tid än en säsong för att bli slaktmogna om jag inte missminner mig? Detta, som i filmerna ovan, i kombination med broilers i betesburar och kanske en mobil äggvagn (^^) med värphönor. Broilerna blir väl först ut antar jag pga. den låga kostnaden för inköp. Sen kan man ju växa med sin kundkrets. 

Månskensbonderi med maximalt utnyttjande av solenergi blir det. =)

[hayproducer]

Östergötland, i vilket stödområde ligger det??

Tänk på stödrätterna !! finns dom? man måste ha minst 4st före sista dag för sam-ansökan.

[Georgisten]

Svår färgskala men vikbolandet är det utanför norrköping. Tippar på 9. =)

[hayproducer]

Stödens storlek varierar beroende på var i landet gården är, kolla med länsstyrelsen, dom ger en hel del råd gratis. Vi är absolut inga storbönder men heller inga 'pappersmänniskor' så vi har god hjälp av en konsult när det gäller ansökningar och bidragsoptimeringar. Mvh Charlotte

Hej, Ja nu var det lite klumpigt av mig att hela tiden referera till storbönder, givetvis tycker jag att mindre bönder oxå ska åtminstone de första åren anlita hjälp med alla bidrag och regler som nu finns, det tar en himla tid att lära sig allt.

Faktum är nog att man borde lära sig alla stöd och regler innan man bestämmer sig för vilken produktionsgren som man bör rikta in sig på.

Ett annat sätt är att utnyttja befintliga ekonomibyggnader för att få en billig prova på period.

[trädman]

Jag har lite svårt att föstå varför det skulle vara bättre, lättare osv att satsa på får. Min erfarenhet är att det är betydligt mindre krångel med nötkreaturen (dock dikor) än fåren. När det gäller intäkterna så ser lammpriserna bättre ut än nötpriserna, men genom att sälja nötköttet som "konceptkött" och en del direkt till konsument så är det verkliga priset för oss högre än för lammen (och nej, det finns inget enkelt sätt att göra "konceptkött" av lammen, utan skulle kräva mycket arbete)

Det är också en ganska rejäl skillnad i omsättning på en mjölkko och ett får...

När det gäller tillgången på mark så är det inte självklart något starkt samband mellan höga stödnivåer och höga arrendepriser på åkermark. I våra trakter är det "halvhöga" stödnivåer, men inte som i Norrland. Arrendekostnaderna är ändå blygsamma. Däremopt finns det inte så väldigt mycket åkermark att tillgå efter som det mest är skog. Min erfarenhet är också att det kan vara positivt att vara ung och faktiskt försöka när det gäller att få möjlighet att utöka markerna. Det finns en del/ ganska många som uppskattar det, eftersom medelåldern på många håll är hög.

Är TS intresserad av kor, villig att lära sig och beredd att leva med de för och nackdelar det innebär att ha djur i allmänhet och mjölkkor i synnerhet så varför inte försöka. Det behövs inte särskilt mycket maskiner.Vallskörden går säkert att köpa in till rimlig kostnad (rundbalsensilage), liksom gödselkörning och valbrott-insådd. Det behövs någon slags mekanisering för att få ut ensilage på foderbordet med rimlig ansträngning, samt traktor el liknande för att hantera balar. Mjölkningsanläggningar för uppbundna djur verkar det finnas ganska gott om begagnade och de kostar inte mycket.

Att inte räkna med EUstöd kan man naturligtvis lätt säga. Utan EU-stöd skulle dock väldigt mycket av jordbrukandet i norrland och skogsbygderna slås ut. Jag ser inget fel med att en verksamhets ekonomi bygger på EUstöd, så länge det finns handlingsutrymme nog att hantera förändringar/neddragnigar av stöden. I TS fall är det säkert inget problem, så länge hon inte bygger nytt kostall för 8 miljoner. Det är mängder av kommersiella verksamheter och företag som är väl så beroende av politiska beslut som jordbruket.

Går det att använda den befintliga ladugården kompletterad med en del begagnad utrustning från andra småskaliga kogårdar som lägger ner så är risken att pröva med kor tämligen liten. TS sitter inte fast i en ny ladugård som måste hållas i drift eftersom det är nästan omöjligt att förränta en nybyggd ladugård genom att hyra ut den för båd och husvagnsuppställning

Strunta i fåren och lycka till!

[Ursus]

Mjölkproduktion är antagligen den produktionsform som ger bäst betalt per ha mark. Och ja, det går att leva på en relativt liten besättning. Jag gör det själv.

Men man får se upp med investeringarna, tyvärr slits utrustningen och ladugården ut förr eller senare, så man måste dra in så pass med pengar att man har råd att investera fortlöpande. Det duger inte att hugga ner skogen alltaftersom man behöver pengar.

Mjölkkor har  en stor nackdel jämfört med andra sorters jordbruk. Du blir extremt bunden till din gård. Som en liten producent blir det du själv som får dra det tunga lasset, och det kan bli väldigt svårt att kombinera detta med ett socialt liv. Man jobbar morgon och kväll även på helger, man har möjlighet att göra lite vad man vill mitt under dan men då jobbar ju de flesta andra. Så make/maka, barn, familj, vänner och alla andra får oftast komma i andra hand.

Själv ska jag sluta med mjölken på grund av detta, det är helt enkelt för ensamt. Jag tror att detta är den främsta orsaken till att de små mjölkgårdarna försvinner.

Men kan man lösa den biten så går det väl att fundera vidare. Ska det göras några större investeringar så måste du nog säkra upp tillgången på grovfoder först och främst. Det går inte att basera verksamheten på att vara beroende av inköpt grovfoder, det året som det blir dåligt med foder så är risken stor att du blir utan. Du behöver i vilket fall arealer för att sprida ut gödseln.

Ta dit nån vettig person med erfarenhet som kan titta över hela den tänkta verksamheten, från foder till gödsel. Det är svårt att tänka sig hur saker ska funka när man inte har så mycket erfarenhet,  och det är mycket mer än bara rätta båslängderna som måste klaffa för att det ska bli bra.