Snabbkurs i stöd och bidrag?

[Existens?]

Som vanligt tycker jag man ska undvika att stirra sig blind på vilka bidrag man kan få.  Hitta en bra verksamhet med hyfsad lönsamhet, då ska den bära att man lånar pengar i början för att komma igång.  Tyvärr får man ju då säga att just inom jordbruk så är det mycket som faller bort, det är ju generellt ingen högmarginal-branch.
 Risken med bidrag är alltid att man får glädjekalkyler som inte håller sen när det ska stås på egna ben.  Kan man sen få ett litet tillskott så är ju det bra, men bygg inte verksamheten på det.

[hayproducer]

Som vanligt tycker jag man ska undvika att stirra sig blind på vilka bidrag man kan få.  Hitta en bra verksamhet med hyfsad lönsamhet, då ska den bära att man lånar pengar i början för att komma igång.  Tyvärr får man ju då säga att just inom jordbruk så är det mycket som faller bort, det är ju generellt ingen högmarginal-branch.
 Risken med bidrag är alltid att man får glädjekalkyler som inte håller sen när det ska stås på egna ben.  Kan man sen få ett litet tillskott så är ju det bra, men bygg inte verksamheten på det.

Tyvärr är det så att vare sig man vill eller inte så måste man räkna med Eu-stöden, priserna som bönderna får för sina produkter räcker inte till.

Jag var i kontakt med 2 experter inom jordbruk och Eu-stöd igår, båda var eniga om att jordbruksstöden kommer att fortsätta.

Givetvis bör man se till att den näring man bedriver går minst + - o, hellst med vinst, men vid nystart är det svårt, sidoinkomster måste ofte till.

Exempelvis en mjölkbonde idag,  med 100kor+ ungdjur och 150 ha åker, drar nog in ca: 675,000kr i Eu-bidrag, dessa pengar räcker till 2 st anställda, vilket är nödvändigt för att han inte ska slita ihjäl sig i förtid.

Så nog måste man räkna på stöden allt, såvida man inte är skuldfri!

Eu och Sverige har ju bestämt att jordbruket ska subventioneras för att hålla nere matpriserna.

[Existens?]

Tyvärr är det så att vare sig man vill eller inte så måste man räkna med Eu-stöden, priserna som bönderna får för sina produkter räcker inte till.

Jag var i kontakt med 2 experter inom jordbruk och Eu-stöd igår, båda var eniga om att jordbruksstöden kommer att fortsätta.

Givetvis bör man se till att den näring man bedriver går minst + - o, hellst med vinst, men vid nystart är det svårt, sidoinkomster måste ofte till.

Exempelvis en mjölkbonde idag,  med 100kor+ ungdjur och 150 ha åker, drar nog in ca: 675,000kr i Eu-bidrag, dessa pengar räcker till 2 st anställda, vilket är nödvändigt för att han inte ska slita ihjäl sig i förtid.

Så nog måste man räkna på stöden allt, såvida man inte är skuldfri!

Eu och Sverige har ju bestämt att jordbruket ska subventioneras för att hålla nere matpriserna.

Jag håller helt med dig i sak, egentligen.  Jag tänkte kanske iofs inte direkt på gårdsstöden, de kommer nog att finnas ett tag till. Men allehanda startbidrag och liknande kan lätt ge en falsk bild av lönsamheten.
Bekymret med stöden är ju att man gör sig beroende av poltiska beslut, och det känns ju inte direkt upplyftande...

[louise]

Hur kan ett startbidrag ge en falsk bild av lönsamhet?

Lönsamhet avgörs på den långsiktiga budgetkalkyl man gjort, på årliga beräknade inkomster och utgifter. Det avgörs också på den marknadsanalys man gjort innan man startar företaget.

Hur kan ett engångsbelopp som företagaren vet aldrig mer kommer komma, få företagaren att tro att beräkningarna av driften ska bli annorlunda?

Däremot tycker jag det är vansinne att förlita sig på ett årligt bidrag, att betrakta dem som säkra inkomster som hela en framtida lönsamhetsberäkningen bygger på. För en dag bestämmer politikerna att biraget inte längre ska delas ut, och hela företaget faller.
 

[hayproducer]

Hur kan ett startbidrag ge en falsk bild av lönsamhet?

Lönsamhet avgörs på den långsiktiga budgetkalkyl man gjort, på årliga beräknade inkomster och utgifter. Det avgörs också på den marknadsanalys man gjort innan man startar företaget.

Hur kan ett engångsbelopp som företagaren vet aldrig mer kommer komma, få företagaren att tro att beräkningarna av driften ska bli annorlunda?

Däremot tycker jag det är vansinne att förlita sig på ett årligt bidrag, att betrakta dem som säkra inkomster som hela en framtida lönsamhetsberäkningen bygger på. För en dag bestämmer politikerna att biraget inte längre ska delas ut, och hela företaget faller.

Ja tyvärr så är det sanningen, inga bidrag ingen vinst. det är det som är det stora problemet i dag för nystartade bönder, De bönder som är skuldfri kan nog klara sig ganska bra, men de som har investerat miljoner i sina gårdar måste ju räkna med dessa  Stöd.

Men det är ju också så att om våra politiker beslutar att ta bort alla stöd, då har de på samma gång beslutat att Sverige inte ska ha sin egen matproduktion. eller så räknar de med att matpriserna ska gå upp.

Det vore katastrof, och faktum är ju att redan idag så pruducerar bönderna bara 50% av vad det Svenska folket äter, och det tycker jag är skrämmande, vad händer vid en ny galna kosjukan eller andra farsoter från vara importländer.

Nog är jag glad att grabben ska sattsa på jordbruk, med både djur och växtodling.

[Ulric Eriksson]

Man skall också ha klart för sig att priserna på mark, maskiner, utsäde, gödning och allt annat som behövs i jordbruket är uppblåsta av bidragen. Så knappast något av pengarna kommer jordbrukarna till godo.

[louise]

Det är ett medvetet val av Jordbruksverket. Eller.. var det på eu-nivå det var bestämt..

Hursom, de vill samtidigt gynna maskinindustrin, inte bara lantbrukarna. Därför har man länge inte fått bidrag för begagnade maskiner, och undandtaget att man numera får köpa begagnat är det aldrig någon tjänsteman som berättar.

[hayproducer]

Man skall också ha klart för sig att priserna på mark, maskiner, utsäde, gödning och allt annat som behövs i jordbruket är uppblåsta av bidragen. Så knappast något av pengarna kommer jordbrukarna till godo.

Där sa du ett sannings ord, det speglar precis hur det är, kollar man vad köttet kostar i butiken och vad bonden får ut för sin köttproduktion så är det ju samma elände där.

Svenska bönder borde göra som Fransoserna, strejka och sprida lite dynga på gatorna i storstan

[hayproducer]

Djungeln i bidragsvärlden, Vad ska man kalla dem ? stöd eller bidrag, vilketsom så behövs de ju

Eu- bidragen som gårdsstöd och dyligt kommer ju år efter år.

Startbidrag är ju en engångssumma på 250,000kr, kan fördelas på 2 utb.

Investeringsbidrag är beroende på vart man bor upp till 50% utav investeringen.

Kan informera att handeln med stödrätter är i full gång, det är fler köpare än säljare i region 5, vi lyckas köpa 5 st till,
vi betalade 1600kr st, 1,33 ggr stödvärdet.

[trädman]

Man skall också ha klart för sig att priserna på mark, maskiner, utsäde, gödning och allt annat som behövs i jordbruket är uppblåsta av bidragen. Så knappast något av pengarna kommer jordbrukarna till godo.

Mark, ja definitivt, men det övriga uppräknade inklusive "allt annat som behövs i jordbruket" påverkas nog i ganska måttlig utsträckning av jordbruksstöden. Utsädespriserna torde snarast vara för låga eftersom de följer spannmålspriset som fömodligen hålls på en konstlat låg nive till följd av subventioner till stora delar av världens jordbruk inklusive USA. Dieselpriset är inte oväsentligt och påverkas knappast av jordbruksstöden.

[trädman]

Hur kan ett startbidrag ge en falsk bild av lönsamhet?

Lönsamhet avgörs på den långsiktiga budgetkalkyl man gjort, på årliga beräknade inkomster och utgifter. Det avgörs också på den marknadsanalys man gjort innan man startar företaget.

Hur kan ett engångsbelopp som företagaren vet aldrig mer kommer komma, få företagaren att tro att beräkningarna av driften ska bli annorlunda?

Däremot tycker jag det är vansinne att förlita sig på ett årligt bidrag, att betrakta dem som säkra inkomster som hela en framtida lönsamhetsberäkningen bygger på. För en dag bestämmer politikerna att biraget inte längre ska delas ut, och hela företaget faller.

Det är många verksamheter och produkter/tjänster som är mycket känsliga för politiska beslut. Det gäller inte bara jordbruket. Att exempelvis sälja städtjänster till privatpersoner är ett relativt sentida exempel. Man får försöka driva verksamheten så att den är rimligt flexibel och/eller går att avveckla utan ohanterliga förluster den dag förutsättningarna ändras i fel riktning. Att däremot avstå verksamhet för att den är baserad på pengar från EU har jag svårt att se någon poäng med. Man får ta vara på de möjligheter som finns, försöka optimera och hitta alla "kryphål", undantag etc som finns. Ofta framgår dessa inte förrän man grävt ner sig ordentligt i frågan och/eller pratat med folk. Det som låter omöjligt eller inte verkar passa alls kan visa sig fungera alldeles utmärkt eftersom tillämpningen eller något undantal gör att det inte alls är så enkelt som det vid förstone verkar.

[Ulric Eriksson]

Mark, ja definitivt, men det övriga uppräknade inklusive "allt annat som behövs i jordbruket" påverkas nog i ganska måttlig utsträckning av jordbruksstöden. Utsädespriserna torde snarast vara för låga eftersom de följer spannmålspriset som fömodligen hålls på en konstlat låg nive till följd av subventioner till stora delar av världens jordbruk inklusive USA. Dieselpriset är inte oväsentligt och påverkas knappast av jordbruksstöden.

Släng in pengar i vilket ekonomiskt system som helst och resultatet blir ökade priser tills balans åter nås. Det gäller inte bara mark. Att det finns andra politiska beslut som påverkar i den ena eller andra riktningen har ingenting med saken att göra, nämligen att ökade bidrag leder till ökade priser.

[trädman]

Släng in pengar i vilket ekonomiskt system som helst och resultatet blir ökade priser tills balans åter nås. Det gäller inte bara mark. Att det finns andra politiska beslut som påverkar i den ena eller andra riktningen har ingenting med saken att göra, nämligen att ökade bidrag leder till ökade priser.

Jo visst är det så, i princip. Men eftersom många av de stora kostnaderna i jordbruket härrör från produkter som används i mycket stor omfattning av andra näringar är det inte givet att alla insatsvaror blir nämnvärt dyrare pga jordbruksstödenl. Är stödpengarna blygsamma jämfört med den totala marknaden har stöden marginell betydelse. Ett exempel kan kanske vara dieselpriserna. Diesel används i våldsamma mängder. Jordbruket är en tämligen liten del. Därmed är de pengar EU-stöden "slänger in" på dieselmarknaden är så små att de rimligen inte påverkar dieselpriset nämnvärt.

[Ulric Eriksson]

Tänk kommunicerande kärl. Det finns inget sätt att fylla det ena utan att fylla det andra. Om det ena är mycket större än det andra så påverkar det endast graden av påverkan, men inte det grundläggande faktum att:

Man skall också ha klart för sig att priserna på mark, maskiner, utsäde, gödning och allt annat som behövs i jordbruket är uppblåsta av bidragen. Så knappast något av pengarna kommer jordbrukarna till godo.

Edit: liksom i fallet kommunicerande kärl finns det en fördröjning som gör effekterna svårare att se.

[trädman]

Tänk kommunicerande kärl. Det finns inget sätt att fylla det ena utan att fylla det andra. Om det ena är mycket större än det andra så påverkar det endast graden av påverkan, men inte det grundläggande faktum att:

Edit: liksom i fallet kommunicerande kärl finns det en fördröjning som gör effekterna svårare att se.

Jo det var det jag försökte säga. Dock utan exempel från hydrauliken. När kärlen har väldigt stor skillnad i volym kan stödsystemet ändå ha ganska påtagliga effekter på ekonomin i för de enskilda företagen inom exempelvis jordbruk i allmänhet). Ökar man upplösningen ytterligare till att exempelvis studera jordbruk i skogsbygder så blir "effekterna" ännu större.

Av egen erfarenhet vet jag att kapitaliseringen av jordbruksstöden i åkermarkspriserna här i skogen är tämligen blygsam. Åkermarkspriserna är snarare kopplade till skogsmarkspriserna. Eftersom åker enkelt kan bli skog bör åkern i vart fall inte vara mindre värd än oplanterad skogsmark.

Tack vare eller på grund av EUs stödsystem brukas och betas idag en större andel av de små arealer av öppen mark som finns. Utan stödsystemet för mindre gynnade områden, betesmarker mfl "riktade" stöd skulle lejonparten av dessa marker beskogas, antinge aktivt genom egenplantering eller genom spontan igenväxning. Att föda upp exempelvis nöt eller lamm baserat enbart på intäkterna av djuren är inte möjligt.

[Ulric Eriksson]

I ett läge där en bidragsbaserad verksamhet konkurrerar om resurser med en som står på egna ben är det klart att ett plötsligt slopande av bidragen förskjuter balansen kraftigt. Men den balansen är ju baserad på att alla kostnader i den bidragsberoende verksamheten är onaturligt höga och intäkterna onaturligt låga, just på grund av bidragen.

[hayproducer]

Visst är jordbrukets produkter och maskiner uppblåsta tackvare Eu-stöden

Kolla bara på en maskinhandlare vad de begär för en 30 år gammal utsliten traktor som kan säcka i hop vilken minut som hellst

Priser som ligger på 100,000kr men man vill inte ens betala hälften men det är kanske mig det är fel på?? vem vet.

från det ena till det andra, hur går det för trådskaparen?? 

[olivia.k]

Bumpar denna tråd, för jag skulle vilja höra hur har det gått för dig Eriksgårdare i bidragsjungeln? Köpte du några stödrätter till gården i Hackås?

Jag har samma funderingar som dig och är glad att jag hittade denna tråd.

Har även en annan nybörjarfråga till er på forumet.. Jag äger en liten gård som jag funderar på att börja bruka, och jag undrar vem som godkänner vad som är betesmark? Kommer de ut och tittar innan man får gårdsstöd? Jag har heller inga stödrätter i dagsläget.

På taxeringsbeviset står det 5ha betesmark, men jag kan inte få det till mer än 3ha när jag mäter på kartan. Resten har växt igen. Kan jag återställa 1 hektar för att komma upp i 4ha för att få gårdsstödet? Runt huset finns 9ha mark, så vilka 5ha som ursprungligen var betesmark vet jag ej.

[olivia.k]

På taxeringsbeviset står det 5ha betesmark, men jag kan inte få det till mer än 3ha när jag mäter på kartan. Resten har växt igen. Kan jag återställa 1 hektar för att komma upp i 4ha för att få gårdsstödet? Runt huset finns 9ha mark, så vilka 5ha som ursprungligen var betesmark vet jag ej.

Får väl svara mig själv då jag tog saken med länsstyrelsen. Delades det inte ut stödrätter för 4ha år 2005 kan jag heller inte få gårdsstöd för 4ha. Såvida jag inte får några nya stödrätter ur nationella reserven.

Sen tycker jag det är konstigt att man kan få gårdsstöd för någon annans mark utan lov. Min granne har gårdsstöd för min mark men han får inte vara där för mig med sina djur, men bidrag lyfter han. Är inte det bidragsfusk?

[Neon Knight]

Du kan köpa stödrätter.