Självhushållning med ett överskott

[Visionären]

Hej på Er alla och god fortsättning!

Jag är ganska ny här men hoppas ni kan hjälpa mig med hela eller delar av svaren på alla de frågor jag har!

Så här är det idag. Jag är sambo och har en statlig heltidstjänst. Sambon arbetar inom handel. Vi har en inkomst på ca 40000 kronor i månaden efter skatt. Idag bor vi i lägenhet som vi själva äger. Inga  lån annat än det på bilen och CSN.

Nu till det som skapat kaos i denna ganska välordnade och trygga tillvaro..Vi vill inte leva såhär! Vi vill försöka oss på att bli lantisar på riktigt!

Varken jag eller sambon har tidigare djup kunskap om lantbruk eller köttproduktion. Vi är båda uppväxta på landet och känner en hel del lantbrukare som vi tänkte utbilda oss lite hemma hos det kommande året. Sambons far är skogsägare/brukare. Han kan självklart hjälpa till och även utbilda oss i det vi behöver veta.

2011 kommer gå mycket åt att förkovra oss två. För att få en känsla för vad det verkligen handlar om och om vi ska våga köra fullt ut på egen hand. Vi har ett stort nätverk med människor runt oss som skulle kunna vara till hjälp de första åren men skulle ändå vilja ha era lite mer neutrala åsikter här ifrån forumet!

Jag vill poängtera att vi strävar efter i vår vision att bli självhushållare inte bara köttmässigt. Det är dock i köttproduktionen jag känner att mitt intresse ligger som gör att jag skulle kunna lämna det gamla livet. Det är min väg in helt enkelt. Vi brinner starkt för det ekologiska och för det närproducerade men är även realistiska och försöker hitta sätt att kombinera på som gör att där finns en hållbar ekonomi närvarande i drömmarna.

Tanken vi har är att skapa ett ekologiskt köttproducerande företag där nötdjuren får leva utomhus och må bra. Vi vill ha skog och bete i en enda röra. Tanken är att djuren här ska ha vindskydd, mat och vatten och kunna vistas alla dagar på året som det bara går. Jag vill minimera min närvaro och arbetsinsats genom ett stort inhägnat område där allt djuren behöver finns tillgängligt. Jag hoppas genom detta kunna minska en del utgifter och även få ner arbetstimmarna som krävs gentemot flera hagmarker med mindre antal djur i varje. Jag är om någon börjar ana oråd självklart inspirerad av Salatin och Polyface farm. Men grejen är att vi tänkt så här långt innan de där klippen av okänd anledning hamnade framför oss. Det måste erkännas att det var lite läskigt..

Vi hoppas i vilket fall på detta sätt kunna producera slaktdjur som mår bra och som i sin tur tar hand om naturen och håller skogsgolven levande och fina, landskapen grönt, öppet och levande.

Jag känner att jag skulle vilja bli heltidsbonde om det fick vara på mitt sätt och produktionen var som jag och tjejen fantiserat om.

Om jag nu vill få in en heltidsinkomst på detta sätt hur många djur borde jag då behöva? Hur många djur får man ha rent lagmässigt på naturbeten, där skog och betesmarker flyter ihop. Hur räknar man på detta? Är det ekonomiskt görbart och finns förutsättningarna i Sverige anser ni? Hur tänker man när man väljer ras, de ska ju gå ute så mycket? Hur bör man resonera kring att köpa in dräktiga kor kontra själv äga avelsdjur och helt själv producera nästkommande generationer djur?

Vad tror ni bankerna säger om våra tankar. Vi har inga superbesparingar, skulle kanske kunna skrapa ihop en 200 000 – 300 000 kronor innan det är dags, om det någonsin blir det!?

Vad skulle man kunna få för lån med dessa fakta givna och framförallt, vad för gård. Det är ju såklart arealen som blir helt avgörande för en framtida produktion, så det är ju den springande punkten. Drömmen vore om det gick att hitta en gård i södra Sverige, tänk Småland, Blekinge eller Skåne. Vet att Skåne är klart mycket dyrare. Tankar och åsikter kring areal, markfördelning och lokalisering?

Jag skulle också vilja att någon med kunskap yttrade sig lite om vad nettoöverskottet i kronor och ören blir per ekologiskt slaktat djur. Hur förändras ekonomin med de detaljer jag beskrivit ovan gällande hur jag skulle vilja lägga upp det? Hur kan man tänka sig att denna summa förändras om arealer blir mindre alternativt större?

Har börjat läsa på om olika alternativ när det gäller vinterfoder och om det ska produceras själv eller köpas in alternativt odla själv men anlita maskinpark för att slippa olika köpa olika maskiner. Vad har ni för åsikter och egna tankar eller erfarenheter kring detta?

Vad för slags byggnader är måsten i denna vision? Varför?

En sista parentes, gårdslakteri. Tankar och funderingar ni har kring ett sådant? Jag har sett att det finns en del gårdar till salu med befintliga gårdsslakterier men har inte kunnat bestämma mig om varför jag skulle satsa på en gård där ett sådant ingick. Jag inser också att visionen skulle växa sig till helt andra proportioner då med anställda med mera. Men ändå, skriv lite om detta om ni känner att ni har något att dela med er av!

Kommer ni på andra saker jag kanske borde ta mig en funderare över så fyll på bara! Tack på förhand och god fortsättning!

Om någon skulle vilja ta tag i mig på riktigt och verkligen utbilda mig eller låta mig få ta del av reella kalkyler med mera så hör av er. Jag vore så tacksam! Som ni förstår är det lite rörigt i mitt huvud just nu och jag känner att jag börjar trassla till det genom att tappa fokus litegrand! Svårt att hålla sin ursprungslinje när man hela tiden förkovrar sig och blir inspirerad av det man läser och ser!

// Pierre

[esten]

Jag reagerar starkt negativt när jag ser ord som leva naturligt utan mänsklig inblandning med minimal arbetsinsats osv .
Djur på stora ytor och med begränsad inblandning av människor blir förvildade . Och det går snabbt .
Om du då ska in i en hage med 600 + kilos kor för att sätta öronmärken på en nyfödd kalv kommer du att se vad jag menar . Korna försvarar sina kalvar vildsint . Och öronmärkningen måste ske innan kalven är så torr att den kommit på benen , sedan är den nästan omöjligt att komma i närheten . Det går om man har djur som är hanterade dagligen . eller om man har ett system av hagar flör att skilja ut djur .
Ett djur kan bli sjukt och behöva hjälp av veterinär , och veterinärena brukar inte gå in i hagar om de inte vet att djuren är hanterade .
En svår kalvnng kan bli en katastrof för alla .
Ännu värre en medicinsk behandling .
Och det ska finnas en sjukbox även för nöt , där de kan få veterinärvård akut eller ställas för att invänta en avlivning .
Det har ju alldeles nyligen skett ett dödsfall där en tjur stångade ihjäl bonden och där räddningspersonalen inte kunde komma fram innan tjuren blev skjuten .

Jag tror många idag har glömt hur det var när de första inporterna av köttdjur skedde , djuren var inte vana människor och mycket lättstresssade och vildsinta , det har vi idag genom att lära oss mer om djuren kommit ifrån .

Och har man inte kunskaåper om hur djuren reagerar eller deras beteende ska man inte tro att det kommer att bli en bra lösning , det krävs djuroga och erfarenhet , så man kan läsa av djuren och se vad de tänker hitta på härnäst .

[pyromanen]

Hej!

Jag skulle föreslå er att börja med några studiebesök på välvalda ställen.  Var i landet är det?  Genom att ta kontakt med lokala "nötköttsproducent" förening eller en lokalrådgivare kan ni leta upp några gårdar med liknande inriktning som det ni drömmar om.

När ni väl vet vilken gård ni hamnar på då skulle jag föreslå er att välja ras utifrån gårdens förutsättningar.  Och att ni får hjälp att göra en bra betesplanering INNAN djuren anländer.  Speciellt om man vill använda sig av en hög andel naturbete och vill köra ekologiskt är det jätteviktigt med en bra betesplanering för att undvika parasitproblem efter några år.

Det finns "standardkalkyler" för gårdar med olika inriktning som kan ge ett hum om dina ekonomiska funderingar.  Men eftersom EU-stöden utgör en mycket stor andel av ekonomin för nötköttsproducenter idag känns såna kalkyler rätt osäkra om man tänker några år fram.

Ditt önskemål om att någon "ska ta tag i dig på riktigt och utbilda dig" det skulle jag föreslå dig att göra via din Länsstyrelse eller HS. Det finns kostnadsfri eller kraftigt subventionerat (varierar lite mellan olika län) rådgivning att få kring ekologisk produktion.  Jobbar själv som rådgivare i Värmland fast nästan bara med permanenta betesmarker.

[Visionären]

Esten, uppskattar att du är rakt på sak! Jag är dock medveten om dessa detaljer. Jag har i mitt långa brev uteslutit en del i min vision och dröm. Detta av utrymmesskäl. Jag vet att det krävs en hel del mindre förvaringsutrymmen av olika anledningar, precis som du nämner. Det jag är ute efter handlar mycket om att få en mental överblick. Det är svårt tycker jag att räkna på det när antalet djur drar iväg.


Pyromanen, tack för dina råd! Ska undersöka hur det ser ut där jag bor så fort jag har möjlighet. Idag bor vi i Västerås men söker oss söderut av familjära skäl och vill göra detta i samma veva.

[setr]

Skrämmande... När jag läste ditt inlägg (Visionären) kändes det som om du hade läst mina tankar och skrivit ner allting.

Jag önskar dig lycka till och hoppas verkligen att dina drömmar blir verklighet...

[Visionären]

Tack för det! Ja det är lång väg att vandra känner jag och många stenar att lyfta på innan man vågar ta steget! Jag önskar dig i alla fall detsamma!

[pyromanen]

Lite inspiration:
http://www.nwt.se/saffle/article44637.ece

http://chaos.bibul.slu.se/sll/slu/rapport_mat_21/RMAT02-02/RMAT02-02.PDF

http://www.atl.nu/Article.jsp?article=60244

http://www.sjv.se/download/18.1d8730ed11439d875d180003075/Rapport+uteg%C3%A5ngsdjur_070901.pdf

[Visionären]

Tack igen (Pyromanen)!

Inspirerande artiklar och sen älskar jag rapporter, även om de aldrig blir mitt i prick så skapar de ändå eftertanke och lite lugn i kaoset!

//P

[Tjalve]

Hur du än går till väga tänk på vad esten uttryckte. Hur skall djuren hanteras, övervakas mm. Nötdjur förvildas som sagt väldigt lätt.
Enligt lag skall nötdjur ha skydd, minst tre väggar och tak. Men på senare år har det blivit lättare att få dispens från detta. Det finns folk som håller amkor på liknande sätt som du verkar vilja, i ett ranch liknande tillstånd. Jag kommer först att tänka på HC Ranch (?) som håller till på revingehed i Skåne. Kanske kan du komma i kontakt med dem.
Det är inte alls ovanligt att anlita maskinstationer för skörd. Pressning eller körning med hackvagn är nog ganska lätt att få. Det kan vara lite värre med slåtter beroende på hur marken ser ut. Många vill inte köra om det är för stenigt till exempel. Det är också möjligt att köpa allt grovfoder. Hur ekonomin blir vet jag inte men maskiner kostar både pengar och tid att köra. Vi betalar för rundbals ensilage ca 250 kr på vintern (södra Sverige). Pressnig av rundbalar betalar vi ca 120 kr per st.
Om man vill leva av amkor behövs nog runt 100 moderdjur för att det skall gå runt. Vad gäller byggnad så beror det ju på om du vill ha och får dispens från ligghalls kravet. I sådana fall behövs ju inte många byggnader, endast någon behandlingsbox typ. Kanske foderlada om du har hö eller halm. Men hur skall du göra med ettårstjurarna? De kan nog inte gå kvar hos korna tills de blir slaktmogna. Likaså kvigorna kan bli betäckta alldeles för tidigt om tjuren går ute med korna. Så du måste ha olika hagar eller lösdrift för att skilja tjurarna på hösten.
Jag skulle nog i alla fall rekomendera att bygga en lösdrift att ha korna i på vintern. Med hårdgjorda ytor vid fodret som skrapas med maskin eller automatiskt och en liggdel med djupströbädd. Du måste ju ge djuren mat på vintern och då verkar det lättast på mig att göra det på ett ställe. Men försök komma i kontakt med revingehed eller liknande för diskussion.

[Visionären]

Tack Tjalve!

Ett berikande svar! Jag känner till HC Ranch och de förhållandena som djuren har där. Det är just de här små detaljerna du tar upp som är sköna att få lite input kring! Det är lite så som du skriver jag också mer och mer känner. Att det är positivt ur flera perspektiv en eventuell ligghall. Den kommer i alla fall diskuteras mycket när jag gör mina studiebesök senare i år!

//P

[skiesabove]

Är det verkligen nötdjur ni vill ha då? Det krävs ju väldigt många djur för att man ska kunna leva på det, och dom kräver väldigt mycket foder, utrymme och skötsel.

Jag är ju ett fan av kaniner =).... Billiga att skaffa, billiga att bygga burar/hägn till, billiga att utfodra, går snabbt att ta hand om. Om man har kaniner så är det mycket lättare att ta semester i en vecka eller två, speciellt på vintern då burarna inte behöver städas lika ofta, det finns alltid villiga kaninflickor att leja för någon hundring.

Försök hyra in en lokal unge för att ta hand om 100 kor för 100kr i en vecka...

Jag håller med ovanstående talare, boka in ett studiebesök för att se om kor är rätt för just er =).

[Visionären]

Lina, tack!  Ditt svar var lite roligt!

Klart man ska se över vad man verkligen söker och ställa allt mot väggen innan man startar upp. Vi har dock bestämt att det är nöt vi ska satsa på om vi satsar. Det beror på en massa olika saker men framförallt intresset som vi båda har i grunden och det vi känner att vi vill skapa för oss själva i framtiden.

Att kunna ta ledigt en vecka eller två och bara åka bort är såklart problematiskt. Men jag tror att då den dagen kommer så finns det utbildad personal som säkert går att hyra in under dessa dagar. Det måste man ju tänka sig innan man drar igång också, just att man blir mera bunden. För mig känns det som något helt klart överkomligt pris att betala...

//P

Tack för att du tog dig tid

[Visionären]

Hur du än går till väga tänk på vad esten uttryckte. Hur skall djuren hanteras, övervakas mm. Nötdjur förvildas som sagt väldigt lätt.
Enligt lag skall nötdjur ha skydd, minst tre väggar och tak. Men på senare år har det blivit lättare att få dispens från detta. Det finns folk som håller amkor på liknande sätt som du verkar vilja, i ett ranch liknande tillstånd. Jag kommer först att tänka på HC Ranch (?) som håller till på revingehed i Skåne. Kanske kan du komma i kontakt med dem.
Det är inte alls ovanligt att anlita maskinstationer för skörd. Pressning eller körning med hackvagn är nog ganska lätt att få. Det kan vara lite värre med slåtter beroende på hur marken ser ut. Många vill inte köra om det är för stenigt till exempel. Det är också möjligt att köpa allt grovfoder. Hur ekonomin blir vet jag inte men maskiner kostar både pengar och tid att köra. Vi betalar för rundbals ensilage ca 250 kr på vintern (södra Sverige). Pressnig av rundbalar betalar vi ca 120 kr per st.
Om man vill leva av amkor behövs nog runt 100 moderdjur för att det skall gå runt. Vad gäller byggnad så beror det ju på om du vill ha och får dispens från ligghalls kravet. I sådana fall behövs ju inte många byggnader, endast någon behandlingsbox typ. Kanske foderlada om du har hö eller halm. Men hur skall du göra med ettårstjurarna? De kan nog inte gå kvar hos korna tills de blir slaktmogna. Likaså kvigorna kan bli betäckta alldeles för tidigt om tjuren går ute med korna. Så du måste ha olika hagar eller lösdrift för att skilja tjurarna på hösten.
Jag skulle nog i alla fall rekomendera att bygga en lösdrift att ha korna i på vintern. Med hårdgjorda ytor vid fodret som skrapas med maskin eller automatiskt och en liggdel med djupströbädd. Du måste ju ge djuren mat på vintern och då verkar det lättast på mig att göra det på ett ställe. Men försök komma i kontakt med revingehed eller liknande för diskussion.

Tack Tjalve!
100 amkor, vad skulle de kräva i hektar om vi talar normal kvalitet på naturbete? Jag undrar också vad du menar med att det skulle gå runt. Är det noll i netto då eller hur räknar du?

//P

[esten]

Någonstans som mini värden 300-500 hektar beroende på du hittar din gård och vad för mark där är . Sedan är det bara att fortsätta uppåt .

[Visionären]

Någonstans som mini värden 300-500 hektar beroende på du hittar din gård och vad för mark där är . Sedan är det bara att fortsätta uppåt .

Oj! Det var verkligen inte lite det..hur räknar man ut detta då? Jag menar procentuellt är ju 500 ha extremt mycket mer än 300. Är 300 ha menar du ett minimum för de 100 amkorna? Hur har du då resonerat kring vinterfoder?

//P

[Tjalve]

Visionären,
Jag har mest utgått ifrån vad de runt omkring mig med amkor har som lever på det. Det skall nämnas att de har högt bidrags klassade marker och lyfter ett par hundratusen i EU-stöd per år. Så nettot (slakt minus foder) per ko är nog inte högt men med stöden går det att leva på. Det beror givetvis även på hur stora lån som skall betalas.
Vi har naturbete på strandängar kombinerat med gammal ängsmark cirka hälften av varje och vi har cirka ett stort ungdjur per tunnland. Det är mest slaktstutar men även sinkor, högdräktiga kvigor och någon amko. Så cirka två djur per hektar skall nog räcka, kalvar undantagna. Skall du även bärga grovfoder får arealen åtminstone förbubblas. Det är svårt att ge något annat än grova uppskattningar.

[esten]

Du räknade på stora ytor / hagar .
Så ganska normalt 1 hektar per ko . Sedan om du inte har åkermark utan hagmark /äng / skog så fördubblas marken från 1 till två hektar eller beroende på beskafffenhet 3 hektar per ko .
Sedan måste du tänka på tjurarna och kvigorna som behöver sina hagar + att kor med kalv kan få nya parasitfria beten varje vår .

[Lövåsen]

2012 kommer det bli lag  att på var 30:onde ko ska det vara en kalvbox.
Bara så du vet! Lycka till

[Visionären]

Visionären,
Jag har mest utgått ifrån vad de runt omkring mig med amkor har som lever på det. Det skall nämnas att de har högt bidrags klassade marker och lyfter ett par hundratusen i EU-stöd per år. Så nettot (slakt minus foder) per ko är nog inte högt men med stöden går det att leva på. Det beror givetvis även på hur stora lån som skall betalas.
Vi har naturbete på strandängar kombinerat med gammal ängsmark cirka hälften av varje och vi har cirka ett stort ungdjur per tunnland. Det är mest slaktstutar men även sinkor, högdräktiga kvigor och någon amko. Så cirka två djur per hektar skall nog räcka, kalvar undantagna. Skall du även bärga grovfoder får arealen åtminstone förbubblas. Det är svårt att ge något annat än grova uppskattningar.

Jo jag förstår att det är grova beräkningar. Det skiljer ju alltid mellan marker och bestånden som betar dessa. Men dina beräkningar är i alla fall till hjälp! Tack!

[Visionären]

Du räknade på stora ytor / hagar .
Så ganska normalt 1 hektar per ko . Sedan om du inte har åkermark utan hagmark /äng / skog så fördubblas marken från 1 till två hektar eller beroende på beskafffenhet 3 hektar per ko .
Sedan måste du tänka på tjurarna och kvigorna som behöver sina hagar + att kor med kalv kan få nya parasitfria beten varje vår .

Jag förstår. Jo det där med att alternera betet för att hålla parasiterna borta i största möjliga mån det har jag förstått. Min tanke var att ha interna hagar i de stora. Att dra nytta av stängsel och eldragningar i dessa och på så sätt hålla nere kostnaderna och underlätta förflyttningar med mera, likaså vattentillförsel. Inser att det går åt en del mark om man ska göra så här men trodde nog inte att det skulle landa i dessa arealstorlekar.

Fick man lite mer att fundera över, tack!

//P