Hässja eller vän¨

[Tacitus]

På 4 ha så hamnar man på mellan 8-16 ton om det är nått bevänt med gräset, känner ni att ni har tid och ork att hässja de mängderna så visst kan ni göra det.

Personligen hade jag kört med maskiner... tom skaffat tork och balpress med balkastare/balbana eller självlastarvagn.

Maskinellt börjar en sån investering att löna sig vid ca 15 ton per år om man redan har traktorn.

Om ni trots allt hässjar så se till att ni har EU-bidragen i ordning, vid hässjning kan man ju få en tiotusenlapp eller så för besväret i ökade bidrag - men då får ni ju inte ha bommat ansökningsdatum etc.

[anders.]

till de som inte vill investera och inte skulltork, när det är skapligt högtryck då är det bara att slå ner så mycket du kan och sedan vända någongång hämta hästen julräfsa det och kuva det några dagar så att höet slår om sig sen köra in det och salta. 

[Ulric Eriksson]

Mitt heta tips, eftersom traktorn redan finns, är att köpa en begagnad löspress. Det är en väldigt liten investering och således en väldigt liten risk även om man skulle komma på i efterhand att någon annan idé är bättre.

[lj]

Instämmer i de inlägg som säger  att man kan alltid invänta en stabil väder period.
bara att ha koll på smhi på nätet o ev ringa lantbruksvädret.

Kör in ca 20 ha varje år o det är på den nederbördsrika västkusten. Slår ner hälften i anslutning till midsommar o resten som ska bli sinkofoder i slutet av juli. Vänder en till två ggr o låter det ligga i sträng minst två dagar. Rundbalar alltihop,  nästan alltid så hårda  de kan bli, låter balarna blåsa torra i ca 2 veckor på fält.

Har under åren blivit lite kassation på en del balar men inte pga dåligt väder under torken på sträng. har mer varit regnigt när ligger som balar på fälten då kapillariteten har orsakat en del fult hö i den del som har kontakt med marken.

Vi du vara mer säker på gott hö, investera i en självlastarvagn, skulltork o hökanon. Man får dem nästan gratis numer. Hade det inte varit så långt till Ångermanland kunde köpt allihop billigt av mig.

[pippi0]

Tack för alla svaren

Tyvärr så trodde jag att jag kunde så in nu på våren och släppa ut djuren när det börja komma upp lite och sist men inte minst få slå lite hö till sommaren. Ack vad jag bedrog mig, så går det när man inte kan och vet.

Förra året köpte vi in hö som var i småbalar. Många var det mögel i och vi fick kasta en hel del. Det är därför jag är lite orolig att inte få höet torrt ordentligt. Fördelen med småbalar är ju att det är lättare att stapla och få plats uppe på ladugårdsvinden.

[anders.]

hoppas du fick fint hö som ersättning när du hade köpt det. Kräv det nästa gång du köper hö. ha det gott

[Tuve]

Jag väcker upp den här tråden, för jag också försöker lära mig hur man tar hand om hö i liten skala själv. Men jag märker att så många av råden här kräver att man är mer insatt än jag! Både när det gäller maksiner som nämns, och hässjningstekniker, hur länge och hur ofta man vänder verkar variera enormt!
Finns det, eventuellt i Åter, eller nån annan stans, en enkel handledning med mer detaljer för den oinsatte?

[silverzurfaren]

vill åxå lära mig massor om hö! är nybörjare å än så länge mest läsare.. kunskap är ju inte så tungt att bära!

[Existens?]

Nåt som jag tycker är viktigt är at man förstår hur väderberoende det är när man ska hålla på med hö. Är gräset tillräckligt långt kommet för det man vill ha det till, så får man inte tveka om det spås stabilt, bra väder i nån vecka. Det går inte att fara på semester den veckan, och tänka att man tar det senare..Dels förväxer det och dels kan man aldrig vara säker på att det kommer en lång bra period med fint väder igen.
Hässja är ett enormt arbete, så att torka på backen är ju att föredra, och även att då bygga en enkel tork inne, så man kan blåsa lite på höet. Även om det kostar några kronor, så är det betydligt smidigare än hässjningen.

Vad man sen har för maskiner, det är upp till en själv, ekonomin och intresse. Det är ingen rocket-science att ta in hö, det går att göra med enkla maskiner.  Här körde vi i 20 år in allt hö från 6 ha med en Slåtterbalk, Vändare/strängare, Löspress och Balvagn.
Det funkar. Visst var det många gånger man fick slå kraftiga vallar bara åt ett håll, för allt låg ner, så balken klarade bara att köra åt en hållet, men det gick det också.
En rotorvändare tycker jag man ska försöka få tag på, för dom vänder bra mycket bättre än det mesta annat. En JF t.ex 
http://www.blocket.se/kristianstad/Combivandare_31365111.htm?ca=17&w=3   dom kostar inte många kronor, och både vänder och strängar.
En löspress   http://www.blocket.se/kalmar/Lospress_29542690.htm?ca=17&w=3  kostar heller inte mycket , och med nån vagn till så har man då vad man behöver för att ta in hö.
Sen är det upp till ens egen ekonomi om man vill köpa bättre slåttermaskin och hela köret. Men ett måste är det trots allt inte.

Det viktigaste kan man ändå inte köpa, :Erfarenheten.  : Att våga slå, och att kunna känna när höet är tillräckligt torrt, det kan man bara öva in.

[Tacitus]

Nä, det är egentligen inte så krångligt.

Höt måste upp i 84% torrsubstans för att vara lagringsdugligt, annars möglar det.

Sen finns det genvägar för att komma upp dessa 84% ts, tex kan en slåtterkross istället för slåtterbalk vinna 1-2 dagar med vackert väder jmf med slåtterbalk eftersom dels så vinner man en dag på torkningen och man kan ofta slå tidigare efter regn än med balk men grundprinciperna är desamma oberoende av teknik.

Några vetenskapligt bevisade sanningar följer nedan.

1. Mängden sol och vind är det som avgör hur bra och snabbt torkningen går, en lång stubb så att höt kommer upp lite grann från marken är bra för torkningen och idealiskt torkväder är soligt och blåsigt. För att så stor del som möjligt av grödan så utsättas för maximal solinstrålning så ska grödan bredspridas så snabbt som möjligt - i sträng torkar endast toppen på strängen. Har man inte en slåttermaskin som bredsprider så ska man ut med hövändaren på stört efter slåtter.

2. Dagg ställer till det för torkningen vilket förvärras ju längre fram på sommaren man kommer - torraste månaden är ofta Juni.

3. Ju längre höt får stå och växa desto lägre näringsvärde blir det i höt, skörd i juni är ofta att föredra mao.

4. Efter att gräset har gått i ax (fått fröställning) så förändras grödvolymen väldigt lite, att vänta för länge leder till sämre näringsinnehåll i höt medan volymen inte ökar så markant utan grödan bör slås så fort den "går i ax"

5. Att vända höt mer än 2 ggr per dygn har väldigt lite påverkan för torkningen men ökar spillet = mindre skörd och stor del av spillet sker från blad vilket även leder till lägre näringsvärden på det färdiga höt. Optimalt är det att vända 1-2 ggr per dygn.

6. Saltning av hö minskar inte risken för mögel - har du ingen torkfläkt på skullen så ska du bara lägga in torrt hö (84% ts). 

7. Slå på förmiddagen, slår man på eftermiddagen så har man i princip redan missat första torkdygnet. Visserligen är gräsets sockerinnehåll högre på em, men den fördelen äts upp av att torkningen går långsammare vilket gör att cellandningen hinner göra av med "extra" sockret.

8. Vänd inte för tidigt på dan, låt eventuell dagg torka ur från ytan först innan du vänder.

9. När höt börjar bli tillräckligt torrt kör du in det på skullen. ska det vara färdigtorkat så ska du upp i 84% ts - kör du torkfläkt så kan du ta in höt vid ca 70% eller tom något blötare om du tar löshö och har bra tork. Att ta in höt med lite fukt i leder till högre näringsinnehåll eftersom bladen då tål mekanisk hantering bättre än hö som är "knastertorrt" men kräver att du har tork.

Torrsubstanshalten kan du enkelt mäta själv, till det behöver du 1 nogrann våg som kan mäta på grammet när eller gärna bättre en rostfri bunke (rostfritt tar inte upp vatten) och ett värmeskåp eller ugn (vi kör med varmluftsugnen, funkar kanon  ) och en bra sax.

1. Väg bunken tom och torr.
2. Ta hö från från ett representativt urval och klipp detta i småbitar i bunken.
3. Ställ bunken med hö i ugnen på 80-120 graders värme, kontrollera så att höt inte börjar brinna vilket förstör både mätresultat och kök 
4. Ta ut bunken då och då och väg denna (sådär 1 ggr/h ) när vikten inte längre förändras så har du fått bort vattnet - passa på att röra om försiktigt i höt så går det fortare.
5. När torkningen är klar så väger du bunken igen. Ta detta värdet och dela det med första värdet, då får du fram ungefärlig ts-halt för provet.

Är provet väldigt blött, tex nyskördat eller ensilage kan du torka provet i mikron istället.

[Anette]

Nu blandar jag mig också in i tråden. Vi skall också prova nu att själv för första gången få in lite hö. Kan inte heller någonting men försökt läsa och lära. Vi har ca 4-5 hektar. Förra året anlitade vi folk som slog, plastade och staplade små ensilagebalar (ca 80x90x100 cm) till oss, det blev 131 st. Jag har fortfarande inte hämtat mig från chocken av vad det kostade så det misstaget gör vi aldrig om. Plus att de är oehört svåra att hantera. Jag kan inte flytta dem och de är jobbiga att ta hö ur, det blir stora tunga sjok och jättemycket spill.

Nu är min fråga om det är bättre med slåtterbalk än slåtterkross? Jag tycker det smulas sönder och blir mer spill när det är krossat? Vi tänkte försöka få tag i en vändare och en löspress. Traktor har vi. Kan man ta det redan i maj-juni för att få det lite finare? Fåren är ju duktiga på att sortera ut det finaste och ratar det grova. Visserligen har jag två kor också men det kvittar väl dem om det är lite finare. Jag tänkte dessutom sälja lite hö som kanin och marsvinsfoder.

Sedan tänkte vi slå det en gång till senare på året men låta det ligga och på så sätt få marken naturligt gödslad. (Vi använder inte konstgödsel, bekämpningsmedel etc.) Kan man göra så?

Anette

[Existens?]

Vitsen med slåtterkross är ju just att krossa åtminstone stjälkarna en del, för att det ska torka fortare.  Men, du bor i skåne, vill ta det tidigt, och jag misstänker att det inte är så mycket klöver i dina vallar.. då duger en slåtterbalk gott. Den dag extra det behöver torka ute, lär ju inte vara nåt problem hos er.

Det går väl att lämna gräset som gröngödsling. Däremot tror jag inte det gör nån speciell effekt som kommer att märkas. Vallar är ganska krävande på näring om de ska avkasta nåt.

[Feffe]

... och jag misstänker att det inte är så mycket klöver i dina vallar.. då duger en slåtterbalk gott. ...

Vad menar du med detta Existens? Blir det svårare med en slåtterbalk om man har mycket klöver i vallen? Eller menar du att det påverkar torktiden?

Kan berätta för andra nybörjare hur vi gjorde förra året, så slipper ni göra samma misstag :-)
Vi slog en vall förra året och hässjade 3 ha. Roligt men skitjobbigt, som tur var hade vi 20 vänner som också tyckte det var roligt... Tyvärr möglade merparten av höet på krakarna. Vi hängde det på krakar precis efter vi slagit det och det är rätt mycket vitklöver i vallen. Vi bor på Gotland och vädret var kanon. Vår slutsats är att klövermängden gjorde att för mycket fukt fanns i krakarna från start, och det kunde inte luftas ur. Detta år kommer vi låta det slagna höet tork en dag eller två innan vi hässjar det.

[Existens?]

Vad menar du med detta Existens? Blir det svårare med en slåtterbalk om man har mycket klöver i vallen? Eller menar du att det påverkar torktiden?

Båda delar faktiskt, men jag tänkte i första hand på torktiden. Att torka rent gräs på backen går ju rätt fort även om det inte är krossat. Tjocka klöverstjälkar däremot kan ta tid.

Det kan vara klokt att vänta nån dag med hässjningen.

[Anders S]

Tacitus, ska man inte göra så här?

1. Väg bunken tom och torr.
2. Ta hö från från ett representativt urval och klipp detta i småbitar i bunken.
2b. Väg bunken med hö.  Subtrahera detta värde från vad bara bunken väger. Detta är vad ditt höprov väger inklusive vatten.
3. Ställ bunken med hö i ugnen på 80-120 graders värme, kontrollera så att höt inte börjar brinna vilket förstör både mätresultat och kök.
4. Ta ut bunken då och då och väg denna (sådär 1 ggr/h ) när vikten inte längre förändras så har du fått bort vattnet - passa på att röra om försiktigt i höt så går det fortare.
5. När torkningen är klar så väger du bunken igen. Subtrahera även detta värde från bunkens vikt från punkt 1. Detta är vad ditt höprov väger utan vatten. Ta detta värdet och dela det med första värdet (det från 2b), då får du fram ungefärlig ts-halt för provet.

(Jag har förtydligat en sak i efterhand.)

[Erik F]

En sak till. Det går inte alls bra att hässja hö som är slaget med slåtterkross.
Blir det regn går det rätt igenom hässjan i stället för att rinna av.

Samma gäller om man torkar på backen och är nästan torrt, kommer det regn då blir höet mycket fulare om det är
slaget med kross.
Genom att krossen skadar höet  så torkar det mycket fortare, men suger åt sig fukt om det dåligt väder.

[Existens?]

Det kan nog vara en helt riktig iakttagelse, Erik. Slåtterkrossen och hässjan är ju inte från samma tidsepok, så dom var ju aldrig tänkta att kombinera.
Sen är det riktigt att hö som slagits med kross blir förstört mer om det kommer regn på det, det får man ta med i beräkningen så man är alert när det väl är dags att ta in det. Det gäller för övrigt vid all hökörning, är vädret fint och höet torrt, då går det inte att åka till stranden och tänka att man tar in höt på kvällen eller nästa dag, då gäller det att agera.

[pippi0]

Jag undrar bara: om man slår med slåtterkross, slår man då inte sönder alla örter och allt som man vill att djuren ska äta
Hos oss lutar det åt att vi kommer att slå och låta det torka på marken. Man kanske ska köpa en höfläkt, är det någon som har erfarenhet av dessa Jag är rädd att höet ska mögla och att man står där på vintern och man knappt har något hö att ge sina djur.

[hayproducer]

Vad menar du med detta Existens? Blir det svårare med en slåtterbalk om man har mycket klöver i vallen? Eller menar du att det påverkar torktiden?

Kan berätta för andra nybörjare hur vi gjorde förra året, så slipper ni göra samma misstag :-)
Vi slog en vall förra året och hässjade 3 ha. Roligt men skitjobbigt, som tur var hade vi 20 vänner som också tyckte det var roligt... Tyvärr möglade merparten av höet på krakarna. Vi hängde det på krakar precis efter vi slagit det och det är rätt mycket vitklöver i vallen. Vi bor på Gotland och vädret var kanon. Vår slutsats är att klövermängden gjorde att för mycket fukt fanns i krakarna från start, och det kunde inte luftas ur. Detta år kommer vi låta det slagna höet tork en dag eller två innan vi hässjar det.

Jag håller med dig om att man ska vänta 1-2 dagar innan man hässjar höet, det får inte heller regna under tiden som man hässjar, gammalt tillbaka sa man att höet måste döåt innan man hässjar det.

Spill får man alltid räkna med, det är mer en fråga om hur stort spillet blir.

Skulle jag hässja höet så är det slåtterkross hövändare strängare självlastarvagn som gäller, att ränna runt med en gubbe med olika typer av hästräfsor ombyggda till traktorräfsor tar för lång tid.
Med en självlastarvagn kan man sätta upp hässjorna exakt vart man vill för att få bästa möjliga torkväder, man kan dessutom flytta på höet från en åker som ligger inne i skogen.

Med lastarvagnen är det bara att mata av höet där man ska ha hässsjan, även den som kör traktorn kan hänga hö, har man kört med slotterkross, vändare och strängare i 2 dagar utan regn, kan man räkna med att höet har en vattenhalt på mindre än 40%, det blir då bara hälften så många kg att hänga upp på hässjan.

Vill man inte hässja höet så är en skulltork nästan ett måste för att lyckas med höskörden år ut och in.

Begagnade slåtterkrossar och självlastarvagnar tjänar man snart igen, de kostar inte en förmögenhet!

Ett tipps är att börja slå så tidigt på morronen så att man har huggit klart senast kl 9 vänd på höet vid 12 tiden. nästa dag så fort att daggen har gått ur.  stränga  luftiga strängar på em, sedan är det bara att hänga hö så svetten lackar.

Om ni nu inte äger en slotterkross, och ni tänker slå med en gammal hederlig knivbalk, se till att ta hög stubb minst 10-12 cm, detta för att höet ska ligga luftigare till, torkar snabbare.

[hayproducer]

En sak till. Det går inte alls bra att hässja hö som är slaget med slåtterkross.
Blir det regn går det rätt igenom hässjan i stället för att rinna av.

Samma gäller om man torkar på backen och är nästan torrt, kommer det regn då blir höet mycket fulare om det är
slaget med kross.
Genom att krossen skadar höet  så torkar det mycket fortare, men suger åt sig fukt om det dåligt väder.

Jag håller med att ett hö som är slaget med slotterkross suger åt sig regn och fukt snabbare, men vittsen är ju att man vill ha det så torrt som möjligt, så snabbt som möjligt.

Om man takar hässjan ordentligt så tror jag inte att det är något problem att hässja hö efter en slåtterkros, det är ju taket som ska skydda hässjan.

Det kan väl tänkas att typen av slåtterkross oxå inverkar, "krimperfingrar" eller "valsar", dessa går ju dessutom att justera till lämplig krossnings grad.

Gamla slåtterknivar är enligt mig alldeles för "snålställda" dvs de slår påtok för nära marken för att det slagna höet ska torka bra, ska man ändå slå med en sådan så bör man låta en smed bygga om dom så att stubbhöjden blir högre, justeringen som finns räcker inte till.