Hur/om/när en gammal katt accepterar en ny är nog ganska individuellt.
Vår första katthona Ronja var fyra år när vi fick hem en kattunge. Hon var en riktig "surkärring" och fräste åt stackars Dixie så snart hon fick syn på honom. Så småningom krympte det tillåtna avståndet, men det tog ca fyra år innan hon slutade hata honom

De senaste fyra åren levde de ganska fredliga sida vid sida, nosade på varandra då och då och var inte fientliga längre, men inte heller vänskapliga.
Trots det verkade Dixie lite ensam och gnällig hela denna höst, efter att vi hade fått ta bort Ronja.

Så i november kom Max och Morris in i våra liv, två vrålpigga kattungar som invaderade vårt hus och från dagen har ingenting mer varit sig likt

I början avskydde Dixie de små. De första två veckorna vände han i dörröppningen när han ville komma in och fick syn på dem. Han fräste när de kom för nära, men var i övrigt ganska snäll.
Jag var väldigt bekymrad i början därför att han knappt ville komma in längre, men det tog inte så många veckor innan han accepterade de små.
Nu kan det till och med hända att han leker lite med dem, vår stora lugna 8-åriga hankatt, när han tror att vi inte ser honom!