Kräsna får, eller??

[hustran]

Ja visst kan det låta lite underligt men kanske ändå.....ute är det aldrig (nästan) så mörkt som inne i ett fårhus. Dessutom är det nog inte så naturligt heller att vistas mellan väggar och tak. Sinnena dämpas när djuren inte har fritt omkring sig, vad vet jag.

[Birgit]

Det sista kan jag hålla med om

[Fåraherden]

Kimma, gött med en arbetsvillig karl, var hittar man dem?

Om mörkrädsla. Kan konstatera att mina får gärna söker sig till de ställen där vi har ljusvakter. Där kan de ju tända själva.

[Kimma]

Kimma, gött med en arbetsvillig karl, var hittar man dem?

Om mörkrädsla. Kan konstatera att mina får gärna söker sig till de ställen där vi har ljusvakter. Där kan de ju tända själva.

Ja du det var inte lätt men skam den som ger sig 

På tal om mörkerrädsla så kan jag konstatera att fåren lägger sig strax utanför stalldörren när det skymmer eftersom vi på båda sidor om dörren slängt gammal tegel så det är knöligt att gå, och jag tror de siktar på "rakaste vägen" in i stallet eftersom de ser så dåligt.

[Charlotte]

 Får har dåligt mörkerseende och eftersom det höjer deras välbefinnande unnar jag dom en liten nattlampa. Dom har utebelysning som tänds också om dom vill äta på natten.
Nattlampa till ladugårdsdjur har man väl haft så länge man har haft el nästan?
Förr var det förmodligen knöligt och farligt med fotogenlampor men nu är det ju så enkelt.
                                      Mvh
                                   Charlotte

[Birgit]

Att får har dåligt mörkerseende är välkänt. Då är det meningen att de ska vara lugna och stilla på natten.
Tror inte folk alls har haft nattlampor särskilt långt tillbaka. Det är väl främst framåt -70 - 80 talet man började slösa mer konsekvent med el.
Fotogen och lampolja var inte billigt heller, så det brann nog inte mer än nödvändigt.
Frågan är om det inte är en mänsklig aspekt att tro att andra djur också är rädda för mörker? Minns mina svärföräldrars brukande av vår gård på -70 talet. De hade bara utebelysning på tills de själva gått in för kvällen. På natten var det släckt överallt. De kommer båda från gamla bonna-släkter och var lite motspänstiga mot nymodigheter.

[Charlotte]

 På 60 talet fanns det nattlampor i vår ladugård i alla fall (då byggdes den). Jag vet ingen som inte har lite nattbelysning till sina hästar eller mjölkkor (som har det som djurskyddskrav) tex. Inget som bländar utan bara  lite ledljus.
Att öka välbefinnande är ju inte detsamma som att tro att fåren skulle vara rädda för monster eller vad de nu är vi människor är rädda för i mörkret.
 Har också fått höra samma som Hustran av K. Hammarberg ( en av mina Gurus när det gäller får) . Så jag fortsätter med min energislösande lågenergilampa.
                                          Mvh
                                       Charlotte

[Birgit]

Jo, men jag reagerar på att Hammarberg sa att fåren kunde vara lite mörkrädda.

Som någon skrev är det aldrig helt svart ute, inte i en lagård heller om man har normalt med fönster.
Man urskiljer säkert det som behövs och man vänjer sig vid mörker. Tror faktiskt att för mycket artificiellt ljus under natten kan vara negativt. Det ger ingen ro, eller är kanske rent av skadligt? Behöver man gå ut till lagården när det är mörkt, brukar fåren se lite störda ut. De ligger nästan alltid och idisslar, men när lampan tänds går de upp och undrar vad man vill (ser yrvakna ut alltså).

Nu anser inte ens jag att en liten nattlampa är skadlig, men är fortfarande tveksam till nyttan

[Charlotte]

 Jag kommer inte ihåg att han sa precis orden att får är lite mörkrädda, han sa att får hade dåligt mörkerseende och mådde bra av ledljus nattetid, det tog jag fasta på. Hos oss är det  det närmaste kolmörkt nu mulna nätter utan snö.
Har man ett liten lampa tänd slipper man raka upp alla när man går nattkoll i lamningstider, dom ligger lugnt kvar och idisslar. Jag ser bara fördelar
                                                Mvh
                                             Charlotte

[Fåraherden]

Jag är väl i princip med på att man inte ska lysa i onödan. För att nu ytterligare elda på debatten här så är det väl så att modern teknologi gjort det möjligt att lysa upp tillvaron lite billigare och energisnålare. Lågenergilampor är ett exempel, ljusvakter ett annat. De slocknar ju när fåren går därefrån. Dessutom har jag hightech LED-lampor på ljusvakterna. De är riktigt snåla och var dessutom billiga.
Mer ljus för mindre energi numera alltså.

Fåren gillar tveklöst ljus. Om de mår bättre av ljus alternativt far illa av mörker låter jag vara osagt.

[vallhunden]

Förr hade jag alltid timer i fårhuset till fåren så att de skulla ha ljus där inne en stund på kvällen.
De äter mer grovfoder (om de har fri tillgång) om det är ljust lite längre, det är fördelen...

MEN jag slutade med detta eftersom ljuset stör brunsten på höstarna. Gotlandsfårens brunst är styrda av det tilltagande mörkret på hösten.
Dessutom så ska man inte ha ljuset på, några månader innan lammning och fram till lammningen. Detta för att undvika nattlammningar! Det är mycket bättre för fåraherden och naturligare för fåren att lamma på de tider de skulle gjort i "det vilda"...
Nu har jag en gårdslampa som lyser en stund på kvällen, den ger en aning ledljus inne i fårhuset, det får räcka.

Tidigare hade jag en jättebra "Skvallertacka" som organiserade vakttjänsten i fårflocken. Hon såg till att det alltid fanns en tacka ute och höll koll inför analkande fara, då bräktes det en varning som gjorde att alla reste sig upp. Hon var helt suverän!!!
Man kunde se henne ligga ute, sen reste hon sig, sträckte på sig och lommade in och genast var det en annan som gick ut och tog hennes plats. Hon var uppfödd gåendes fritt på ett litet ställe ute i skogen, de hade några Rotweilers i familjen, som kunde dyka upp när som helst. Hundarna var inga fårvänner precis, så det gällde att vara på sin vakt...

Nu är hon död och jag har tyvärr inte sett att traditionen levt vidare i flocken.

[Birgit]

Intressant, vallhunden. Jag har haft liknande erfarenheter bland mina får.
Jag tror att risken med för mycket styrande och ställande från oss människor, kan leda till att såna här egenskaper försvinner. De behövs ju inte då.
I de flesta fårflockar finns ju en ledartacka och en vaktmästartacka. Dör någon av dem kan det ibland ta tid innan man urskiljer den nya.
Det är lite kul med boskapsvaktarna, som automatiskt tar över vaktmästarrollen, som det lägst rangade fåret.

[Norna]

Nu verkar mina får ha kommit på andra tankar. Från och med för ett par dagar sedan står dom inne och äter hö på dagarna. Nu verkar det som att de tycker det är jättegott!    Jag är i alla fall glad att dom inte har dissat fårhuset totalt  .

[Charlotte]

 Skönt! Förmodligen hade dom alldeles för mycket mat ute för att vilja äta hö. Mina är likadana, dom finns där maten finns.
 Vallhunden: Jag har inte så ljust att de väljer att lamma på natten (bara vissa av skogsfåren, och dom lammar på natten hurdant lyse man än har) finullskorsningarna väntar snällt till jag kommer och tänder lysrören Och brunster har jag inte haft problem med, men vi har ju olika raser. Mina får har en lampa vid sidan av där dom vistas (i gången där jag går) bara så man slipper treva sig fram och den verkar inte störa deras naturliga leverne.
                             Mvh
                           Charlotte