Intressant artikel om den svenska rovdriften i skogen

[Halte]

Blädning har jag svårt att se att det skulle öka i någon nämnvärd skala.

Vi har egentligen bara gran och bok som blädningsbara skogsträd.

Du är begränsad till i praktiken endast gran.

Utgångsläget är att redan börja bläda i bestånd som är flersiktade. Att börja med blädning från ett hygge tar emellan 150-200 år.
Ska man börja med blädning då får man tänka på att en privat markägare äger sin fastighet som i snitt 30 år. Det krävs då att varje generation markägare fortsätter med blädning som skogsskötselsystem. Ett ytterst skört system för privatmark, men kanske på kommunmark och reservat kanske.

Man förlorar 20-40% av volymtillväxten på blädning då man helt förlorar förädlat material volymtillväxt. Ännu mer osäkert med en globaluppvärmning påverkar ståndortens genetiska material tillväxt och härdighet.

Drivningskostnader skjuter i höjden i och med att du inte förröjer, vilket sänker prestationen skördaren avsevärt. Dessutom behöver du en stor skördare att ta ut se stora träden, samtidigt som du behöver ta ut de mindre. Blir en hög kostnad per m³fub. Därtill får du sannolikt köra med en mindre, mellanstor skotare vilket här drar till kostnaderna avsevärt med, förutom att köravstånden per m³fub blir längre som i och med en vanlig gallring.

Att ha som system att göra ett ingrepp i granskog vart 10 år, ökar risken för rotröta avsevärt. Det blir i praktiken bara drivningsbart på vintern. Förutsatt att de blir en vinter. Jag skulle iaf inte förlita mig på Rotstop. Bestånden bör vara av tillräcklig storlek att drivningen blir rationell så kostnaderna minskar, alltså svårt för en liten markägare i södra Sverige.

Hur den biologiska mångfalden skulle påverkas vet man inte. Att det enbart skulle vara positivt tror man inte. Vissa arter gynnas andra missgynnas. Hur det skulle bli med den döda veden vet man inte då man kontinuerligt tar ut den döda veden.

Det planeringskostnaderna ökar avsevärt då man behöver en diameterfördelningskurva och utsyna vilka träd som skall huggas.

Vägkostnaderna ökar också i och med att man behöver.

Du kan inte ta ut GROT.

Blädning är ingenting jag tror på. Hur som helst håller jag med att mer forskning kring ämnet iaf behövs.

Jo andelen död ved i en skog som uppnått  klimatstadie har hög andel dödved. Bialowezia har runt 40% död ved , om jag inte minns fel.

Hos den småskaliga skogsägaren tror jag definitivt att blädning eller luckblädning kan vara ett attraktivt alternativ, speciellt om man kan hålla uttaget på en sådan nivå att man slipper återplantera och kan förlita sig på självföryngring. I det småskaliga skogsbruket är det ju möjligt att använda motorsåg och små maskiner för skotning och på så vis slippa körskador.
Trakthyggesbruket har ju länge varit så förhärskande och i princip ensamrådande som metod även för Skogsstyrelsen men jag tror att det synsättet håller på att sakta förändras, i och med det så tror/hoppas jag att fler småbrukare i skogen kommer att gå över till blädning.

Visst, det finns några arter som gynnas av ett kalhygge, men det är ju en ganska snabbt övergående fas, efter det följer en ganska lång period av tämligen steril monokultur där det är ytterst få arter som trivs. I kontinuitetsskogsbruket å andra sidan trivs väldigt många arter som idag är rödlistade (både växter och djur), och blir det fler som går över till dessa skötselmetoder så får ju dessa arter en betydligt bättre förutsättning att överleva även på sikt.
Jag är fullt medveten om att blädning knappast är en metod som lämpar sig i den rena skogsproduktionen, i.a.f. inte som man enbart är ute efter de ekonomiska vinsterna. Men det finns ju många småbrukare som kan få ut både lite pengar (mera jämnt fördelade) och behålla de naturvärden som man har i sin skog om man istället går över till blädning.

Sedan håller jag inte med om att det bara är gran- och bokskog som man kan använda sig av blädning i.. Även björk- asp- och albestånd fungerar ju att bläda. Även tallskogar går ju att sköta med hyggesfritt skogsbruk även om det är lite svårare med föryngringen och att blädning förmodligen inte är den metod man bör använda då.

[Existens?]

Det jag har reagerat på här i skogen, där farsan nog alltid hållt på med en form av blädning, och bara plockat lite grova träd här och där, och som iofs har resulterat i att det fanns otroligt mycket skog på gården, det är att de ställen inne i skogen där han har planterat små stycken efter några vindfällen eller så, där ser ju plantorna bedrövliga ut. Långa tunna rangliga granar. Helt uppenbart beroende på för lite ljus, för tittar man på plantor som står på ett vanligt hygge bara en bit därifrån, så har dom en helt annan tillväxt, och ser allmänt piggare ut.

[Pong]

Hos den småskaliga skogsägaren tror jag definitivt att blädning eller luckblädning kan vara ett attraktivt alternativ, speciellt om man kan hålla uttaget på en sådan nivå att man slipper återplantera och kan förlita sig på självföryngring. I det småskaliga skogsbruket är det ju möjligt att använda motorsåg och små maskiner för skotning och på så vis slippa körskador.
Trakthyggesbruket har ju länge varit så förhärskande och i princip ensamrådande som metod även för Skogsstyrelsen men jag tror att det synsättet håller på att sakta förändras, i och med det så tror/hoppas jag att fler småbrukare i skogen kommer att gå över till blädning.

Visst, det finns några arter som gynnas av ett kalhygge, men det är ju en ganska snabbt övergående fas, efter det följer en ganska lång period av tämligen steril monokultur där det är ytterst få arter som trivs. I kontinuitetsskogsbruket å andra sidan trivs väldigt många arter som idag är rödlistade (både växter och djur), och blir det fler som går över till dessa skötselmetoder så får ju dessa arter en betydligt bättre förutsättning att överleva även på sikt.
Jag är fullt medveten om att blädning knappast är en metod som lämpar sig i den rena skogsproduktionen, i.a.f. inte som man enbart är ute efter de ekonomiska vinsterna. Men det finns ju många småbrukare som kan få ut både lite pengar (mera jämnt fördelade) och behålla de naturvärden som man har i sin skog om man istället går över till blädning.

Sedan håller jag inte med om att det bara är gran- och bokskog som man kan använda sig av blädning i.. Även björk- asp- och albestånd fungerar ju att bläda. Även tallskogar går ju att sköta med hyggesfritt skogsbruk även om det är lite svårare med föryngringen och att blädning förmodligen inte är den metod man bör använda då.

Blädning i Sverige skulle definitivt innebära en monokultur. Antingen bok eller gran. Inga pionjärträd så som björk, asp eller al, tål beskuggning. De är pionjärer som gynnas av störningar, t.ex trakthyggesbruk. Hur många skoggar har du sett som har, asp, al eller björk underväxt? Det fungerar helt enkelt inte. Du kan inte ändra ett träds biologi, med vad man tror.

Hyggesfritt är inte det samma som blädning, vilket få verkar förstå.

Det jag har reagerat på här i skogen, där farsan nog alltid hållt på med en form av blädning, och bara plockat lite grova träd här och där, och som iofs har resulterat i att det fanns otroligt mycket skog på gården, det är att de ställen inne i skogen där han har planterat små stycken efter några vindfällen eller så, där ser ju plantorna bedrövliga ut. Långa tunna rangliga granar. Helt uppenbart beroende på för lite ljus, för tittar man på plantor som står på ett vanligt hygge bara en bit därifrån, så har dom en helt annan tillväxt, och ser allmänt piggare ut.

Det farsan din hållit på med är ingen blädning, bara vanlig bonnplockhuggning. Jo visst är det så. Granen kan stå och stampa i luckor och inne i bestånd flera deccenier och när den väl får ljus så kommer den igång. Att lägga ner arbetet och kostnaden att planteria i små vindfällensluckor, kan man infråga sätta  om deet är en vettig sak.. men som så många småbrukande bönner i skogen, det e mycket lustigheter där.

[Halte]

Blädning i Sverige skulle definitivt innebära en monokultur. Antingen bok eller gran. Inga pionjärträd så som björk, asp eller al, tål beskuggning. De är pionjärer som gynnas av störningar, t.ex trakthyggesbruk. Hur många skoggar har du sett som har, asp, al eller björk underväxt? Det fungerar helt enkelt inte. Du kan inte ändra ett träds biologi, med vad man tror.

Hyggesfritt är inte det samma som blädning, vilket få verkar förstå.

Nej givetvis menade jag inte att det går att släppa upp björk och asp i granskog utan vad jag pratade om var att att köra blädning i befintlig lövskog. Och att blädning skulle innebära monokultur är helt fel, därom är de flesta ense. Men behöver ju inte släppa upp gran i befintliga löv-/tall-bestånd bara för att man blädar.

Den här lilla skriften från Skogsstyrelsen är bra tycker jag, den tar upp blädningens (och andra hyggesfria metoders) fördelar, nackdelar och förutsättningar.

Kunskapssammanställning - Hyggesfritt skogsbruk

[Glänta]

Fem klimatforskare menar att kalhyggen är sämre än kontinuitetsskogsbruk. DN Debatt 30 maj 2012:
http://www.dn.se/debatt/landsbygdsministern-har-fel--kalhyggen-inte-klimatsmarta

[Pong]

Nej givetvis menade jag inte att det går att släppa upp björk och asp i granskog utan vad jag pratade om var att att köra blädning i befintlig lövskog. Och att blädning skulle innebära monokultur är helt fel, därom är de flesta ense. Men behöver ju inte släppa upp gran i befintliga löv-/tall-bestånd bara för att man blädar.

Den här lilla skriften från Skogsstyrelsen är bra tycker jag, den tar upp blädningens (och andra hyggesfria metoders) fördelar, nackdelar och förutsättningar.

Kunskapssammanställning - Hyggesfritt skogsbruk

Här har du fel på flera punkter.

I Sverige är blädning ett skogsskötselsystem som innebär monokultur. Södra Sverige eventuellt granbok/blädning. Man kan tänka sig en blädning med exoter som silvergran också, men då exoter rimmar illa i miljönissars öron, då de är miljönissar som oftast är intresserad av blädning.

[Huggorm]

Men om det inte kommer upp något nytt där man blädat, så kommer omgivande träd att sträcka ut grenarna och ta hand om solljuset. Mer solljus kommer även nå ner till marken och komma buskar som exempelvis hassel och brakved till godo.

[Halte]

Här har du fel på flera punkter.

I Sverige är blädning ett skogsskötselsystem som innebär monokultur. Södra Sverige eventuellt granbok/blädning. Man kan tänka sig en blädning med exoter som silvergran också, men då exoter rimmar illa i miljönissars öron, då de är miljönissar som oftast är intresserad av blädning.

I helsike att blädning innebär monokultur, och framför allt inte mer än trakthyggesbruket.. Det blir ju ingen skillnad mot trakthyggesbruket när det kommer till trädslag på en yta ( i en uppvuxen skog), har man lövskog sparar man löv, har du granskog sparar du gran.. Skillnaden är den att med trakthyggesbruket får du en extrem monokultur eftersom att träden inom bestånden kommer vara likåldriga, med ex. blädning får du en spridning som ger betydligt högre biologisk mångfald.
Monokultur innebär ju inte ex. en granskog med olikåldriga träd, monokultur är ju när det är en granskog i exakt samma ålder.. Hyggesfritt skogsbruk innebär ju heller inte att det kommer att bli gran överallt, iaf inte i någon högre utsträckning än vad det är idag. Lövskog förblir ju lövskog om man sköter det rätt.

Trakthyggesbruket innebär att man abrupt tar bort livsbetingelserna för många (rödlistade) arter som sedan har en väldigt lång period innan deras livsmiljö återuppstår på platsen, vissa arter klarar inte av denna låna period av väntan och återkommer således inte även fast rätt betingelser finns efter kanske 60-100 år.

Jag har heller inte något problem med att trakthyggesbruket är den förhärskande modellen i Sverige, det inser jag att den måste vara om man ska pressa ut maximal vinst ur denna produktionsgren, det är ju det smidigaste sättet att få fram råvaran på.
Men jag anser att det finns ett större utrymme för hyggesfritt skogsbruk, ett utrymme som Skogsstyrelsen och de stora skogsbolagen tidigare gjort allt för att det ska vara så litet som möjligt, helst nästan obefintligt. Men i och med att SS och de stora bolagen nu börjar att få in kunskap om dessa "alternativa" skogsskötselmetoder, och sprida den bland skogsägarna,  så tror jag att fler kommer att få upp ögonen för det.. För någon som har en mindre skogsfastighet så spelar kanske inte 20% mindre i avkastning någon större roll, summorna är ändå inte så stora och med trakthyggesbruket kan det även vara lång tid mellan avverkningarna. I dessa fall tror jag att andra värden som det hyggesfria skogsbruket ger kan väga högre än maximal vinst samt att man kanske kan göra mer eget arbete med avverkningen men också genom att man fördelar inkomsterna lite jämnare

[Pong]

I helsike att blädning innebär monokultur, och framför allt inte mer än trakthyggesbruket.. Det blir ju ingen skillnad mot trakthyggesbruket när det kommer till trädslag på en yta ( i en uppvuxen skog), har man lövskog sparar man löv, har du granskog sparar du gran.. Skillnaden är den att med trakthyggesbruket får du en extrem monokultur eftersom att träden inom bestånden kommer vara likåldriga, med ex. blädning får du en spridning som ger betydligt högre biologisk mångfald.
Monokultur innebär ju inte ex. en granskog med olikåldriga träd, monokultur är ju när det är en granskog i exakt samma ålder.. Hyggesfritt skogsbruk innebär ju heller inte att det kommer att bli gran överallt, iaf inte i någon högre utsträckning än vad det är idag. Lövskog förblir ju lövskog om man sköter det rätt.

Trakthyggesbruket innebär att man abrupt tar bort livsbetingelserna för många (rödlistade) arter som sedan har en väldigt lång period innan deras livsmiljö återuppstår på platsen, vissa arter klarar inte av denna låna period av väntan och återkommer således inte även fast rätt betingelser finns efter kanske 60-100 år.

Jag har heller inte något problem med att trakthyggesbruket är den förhärskande modellen i Sverige, det inser jag att den måste vara om man ska pressa ut maximal vinst ur denna produktionsgren, det är ju det smidigaste sättet att få fram råvaran på.
Men jag anser att det finns ett större utrymme för hyggesfritt skogsbruk, ett utrymme som Skogsstyrelsen och de stora skogsbolagen tidigare gjort allt för att det ska vara så litet som möjligt, helst nästan obefintligt. Men i och med att SS och de stora bolagen nu börjar att få in kunskap om dessa "alternativa" skogsskötselmetoder, och sprida den bland skogsägarna,  så tror jag att fler kommer att få upp ögonen för det.. För någon som har en mindre skogsfastighet så spelar kanske inte 20% mindre i avkastning någon större roll, summorna är ändå inte så stora och med trakthyggesbruket kan det även vara lång tid mellan avverkningarna. I dessa fall tror jag att andra värden som det hyggesfria skogsbruket ger kan väga högre än maximal vinst samt att man kanske kan göra mer eget arbete med avverkningen men också genom att man fördelar inkomsterna lite jämnare

Björk och asp går inte att bläda, då den kräver solljus från en störning, t.ex brand, hygge alt storm. I en blädad skog klarar aldrig lövet konkurensen.

Du tror ett hyggesfritt skogsbruk ger mer maxiamal vinst. Hurdå? Kom med ett ränkeexempel.

Det finns inget aktivt motstånd mot kontinuitetsskogsbruket. Anledningen till att det inte bedrivs beror på att metoderna står sig svagt ekonomiskt och prodktionsmässigt.

Bara att klaragöra definitionen för dig.

Mono = en
Kultur = odling
Monokultur står då för att man oldar en gröda tex Gran/tall. Altså inga blannbestånd. Åldersfördelningen, eller skiktningen har inget att göra med om det är en monokultur eller ej.

Det blir ingen lövskog av blädning.

[Halte]

Björk och asp går inte att bläda, då den kräver solljus från en störning, t.ex brand, hygge alt storm. I en blädad skog klarar aldrig lövet konkurensen.

Du tror ett hyggesfritt skogsbruk ger mer maxiamal vinst. Hurdå? Kom med ett ränkeexempel.

Det finns inget aktivt motstånd mot kontinuitetsskogsbruket. Anledningen till att det inte bedrivs beror på att metoderna står sig svagt ekonomiskt och prodktionsmässigt.

Bara att klaragöra definitionen för dig.

Mono = en
Kultur = odling
Monokultur står då för att man oldar en gröda tex Gran/tall. Altså inga blannbestånd. Åldersfördelningen, eller skiktningen har inget att göra med om det är en monokultur eller ej.

Det blir ingen lövskog av blädning.

Du läser slarvigt.. Jag har ingenstans skrivit att hyggesfritt skogsbruk ger maximal vinst. Jag skrev ju raka motsatsen, att trakthyggesbruket ger maximal vinst men att hyggesfritt ger andra "vinster" som ex. en småbrukare kan värdesätta över den procentförlust som den ev. lägre avkastningen ger. Som jag skrev förut tycker jag trakthyggesbruket ska vara den dominerande modellen för att det rent samhällsekonomiskt är det bästa. Men jag tycker också att det vore bra om man kunde öka på andelen hyggesfria skogar för att på så sätt behålla värdefulla livsmiljöer för växter och djur, och för all del värdefulla rekreationsområden för människor. Jag tror att andelen hyggesfria skogar kommer att öka bland småbrukarna nu när SS och skogsbolagen börjar informera även om dessa metoder.. Och jag HOPPAS att de stora skogsbolagen kan avsätta en mindre del av sina skogar i närheten av tätbebyggda områden för kontinuitetsskogsbruk.

Och nej, det BLIR ingen lövskog av blädning i ex. en granskog.. Lika lite som det blir lövskog i slutänden av en granplantering. Men man kan bläda en lövskog, och behålla den som lövskog.

Och visst har det funnits ett motstånd till kontinuitetsskogsbruket, både från Skogsstyrelsen och skogsbolagen, möjligtvis har det handlat om ett "passivt motstånd" i de flesta fall med inslag av enstaka aktiva attacker. Men det är ju lyckligtvis på väg att ändras till det bättre nu.. Skogsstyrelsen håller ju på att ta fram riktlinjer och de skriver nu för tiden en hel del om hyggesfria metoder både på webben och i tryck.. Likaså har ju de stora skogsbolagen, iaf Holmen, börjat med personal som kan de hyggesfria skötselmetoderna lite bättre än tidigare.

Bara för att klargöra definitionen för dig:
Monokultur - "Monokultur betyder i ekologin att ett ekosystem bara består av en enda art eller nästan bara en art"
Monokultur handlar alltså inte om att det är ett enda trädslag eller ej utan om det finns en nära på steril miljö bortsätt från en eller bara ett fåtal arter.. Typ en granplantering eller för all del en modern svensk åker.

[Pong]

Du läser slarvigt.. Jag har ingenstans skrivit att hyggesfritt skogsbruk ger maximal vinst. Jag skrev ju raka motsatsen, att trakthyggesbruket ger maximal vinst men att hyggesfritt ger andra "vinster" som ex. en småbrukare kan värdesätta över den procentförlust som den ev. lägre avkastningen ger. Som jag skrev förut tycker jag trakthyggesbruket ska vara den dominerande modellen för att det rent samhällsekonomiskt är det bästa. Men jag tycker också att det vore bra om man kunde öka på andelen hyggesfria skogar för att på så sätt behålla värdefulla livsmiljöer för växter och djur, och för all del värdefulla rekreationsområden för människor. Jag tror att andelen hyggesfria skogar kommer att öka bland småbrukarna nu när SS och skogsbolagen börjar informera även om dessa metoder.. Och jag HOPPAS att de stora skogsbolagen kan avsätta en mindre del av sina skogar i närheten av tätbebyggda områden för kontinuitetsskogsbruk.

Och nej, det BLIR ingen lövskog av blädning i ex. en granskog.. Lika lite som det blir lövskog i slutänden av en granplantering. Men man kan bläda en lövskog, och behålla den som lövskog.

Och visst har det funnits ett motstånd till kontinuitetsskogsbruket, både från Skogsstyrelsen och skogsbolagen, möjligtvis har det handlat om ett "passivt motstånd" i de flesta fall med inslag av enstaka aktiva attacker. Men det är ju lyckligtvis på väg att ändras till det bättre nu.. Skogsstyrelsen håller ju på att ta fram riktlinjer och de skriver nu för tiden en hel del om hyggesfria metoder både på webben och i tryck.. Likaså har ju de stora skogsbolagen, iaf Holmen, börjat med personal som kan de hyggesfria skötselmetoderna lite bättre än tidigare.

Bara för att klargöra definitionen för dig:
Monokultur - "Monokultur betyder i ekologin att ett ekosystem bara består av en enda art eller nästan bara en art"
Monokultur handlar alltså inte om att det är ett enda trädslag eller ej utan om det finns en nära på steril miljö bortsätt från en eller bara ett fåtal arter.. Typ en granplantering eller för all del en modern svensk åker.

Ursäkta jag läste fel.

För miljö och rekeration jovisst, kommunskogar och reservat men inte för en privat markägare. Du har fortfarande inte förstått att blädning inte går med löv. Löv som björk och asp är yttersta pionjärträdslag som kräver mycket sol. En liten planta i en blädningskog får inte det. Den står i skugga i sin ungdom, därför är gran lämplig bläningskog. En gran kan stå och "stampa" i underväxten i flera decceriner och bara vara någon meter hög och sätter fart när ljusinsläppet ökar iform av nån störning, tex bläningsingrepp. Asp och björk klarar inte konkuressen i en blädningskog.

Rätt monokultur innebär odling av en gröda. Blädning = 0X0 = 100% gran = monokultur! Blädning fungerar bara med sekundärträdslag som gran och bok!!!!!!

Skogsbolag med blädning på egen mark det tror jag vi inte kommer att se! Eventuellt Sveaskog i sina Ekoparker. Skogsägareföreningarna kan iofs ökar sin kompentens, dock så tror jag ej att bläningen kommer bli stort hos privata markägare heller.

[Huggorm]

Det beror på vad för skog det är man blädar också. I en kolmörk granplantering är det klart att inget kan komma upp i det lilla hål som ett enda borttaget träd lämnar. I en skog av exempelvis björk och asp är det däremot mycket mera ljus redan från början, och då är det mycket lättare för nya träd att greppa tillfället. I en lövskog finns det alltid en massa undervegetation bestående av buskar samt småträd som bara väntar på en chans att få komma upp i ljuset. De kanske redan är fem meter höga och lätt kan sticka iväg den sista biten uppåt. Dessutom är lövträd oftast bredare är gran, särskilt högst upp, så hålen efter dem blir större.

[Halte]

Ursäkta jag läste fel.

För miljö och rekeration jovisst, kommunskogar och reservat men inte för en privat markägare. Du har fortfarande inte förstått att blädning inte går med löv. Löv som björk och asp är yttersta pionjärträdslag som kräver mycket sol. En liten planta i en blädningskog får inte det. Den står i skugga i sin ungdom, därför är gran lämplig bläningskog. En gran kan stå och "stampa" i underväxten i flera decceriner och bara vara någon meter hög och sätter fart när ljusinsläppet ökar iform av nån störning, tex bläningsingrepp. Asp och björk klarar inte konkuressen i en blädningskog.

Rätt monokultur innebär odling av en gröda. Blädning = 0X0 = 100% gran = monokultur! Blädning fungerar bara med sekundärträdslag som gran och bok!!!!!!

Skogsbolag med blädning på egen mark det tror jag vi inte kommer att se! Eventuellt Sveaskog i sina Ekoparker. Skogsägareföreningarna kan iofs ökar sin kompentens, dock så tror jag ej att bläningen kommer bli stort hos privata markägare heller.

Monokultur = En granplantering. En granSKOG är inte en monokultur i ekologisk mening. Det blir inte en monokultur bara för att det finns ETT trädslag. Monokultur är ett begrepp på ett EKOSYSTEM, d.v.s. inräknat alla arter, växter som djur.

Bara så att jag förstår dig rätt.. Säger du att det inte sker någon naturlig föryngring i en lövskog? Om du menar att det inte kommer upp löv i en granskog vid blädning så har du ju naturligvis rätt, men det är ju inte direkt ett "problem" som uppstår vid enbart denna skogsskötselmetod. Hur mkt löv har du sett i ett 30 år gammal plantering? Lövet finns ju bara där som skärm i början och gallras ju sedan bort. Efter detta blir det ju en riktig monokultur, ett ekosystem men enbart gran, mossa och någon enstaka svampsort.

Jag har på min mark både björkskog och aspbestånd, där sker en naturlig föryngring explosionsartat om man plockar bort några stora träd.. Så om du menar att det inte går att bläda lövskog så kan jag inte hålla med dig.

Så..
Blädning i granskog = föryngring av gran.
Blädning i lövskog = föryngring av löv och ev. gran (så röjning av gran kan bli nödvändigt)
Blädning i tallskog = föryngring av tall och ev. gran. Även om tall är svårare att få att självföryngra så är det fullt möjligt.

Jag tror heller inte att blädning kommer bli stort i Sverige igen, men jag tror det kommer att öka bland småbrukarna nu när det informeras mer om det. Delsvis tror jag denna ökning kommer att bero på att antalet markägare som köper mark för andra syften än virkesproduktion ökar, men jag tror även att det kan komma att öka bland andra småbrukare just för att man anser att den ev. produktionsminskning som det medför ändå inte väger över för de positiva värden som kontinuitetsskogsbruket medför.

Jag tror inte heller att de stora skogsbolagen kommer avsätta så mkt som en meter för kontinuitetsskogsbruk, men jag hoppas att de kommer göra det i tätortsnära skogar i.a.f.

[Glänta]

... I en lövskog finns det alltid en massa undervegetation bestående av buskar samt småträd ...

Tja, jag tycker nog det i lövskogar kan finnas en stor variation vad gäller undervegetationens omfattning, antagligen främst beroende på skillnader i just ljusgenomsläpplighet (även om andra faktorer som vattentillgång, jordstruktur och näring också påverkar så klart), med utvecklade bokskogar i den ena änden och kanske björk eller annat i den andra.

[Huggorm]

Tja, jag tycker nog det i lövskogar kan finnas en stor variation vad gäller undervegetationens omfattning, antagligen främst beroende på skillnader i just ljusgenomsläpplighet (även om andra faktorer som vattentillgång, jordstruktur och näring också påverkar så klart), med utvecklade bokskogar i den ena änden och kanske björk eller annat i den andra.

Bok är ett specialfall, alla andra lövskogsblandningar man kan hitta i Sverige har en massa undervegetation

[_olfi_]

Jag vill nog också hävda att blädning ej är möjligt i praktiken med annat än gran och bok. Blädningsbruk kräver en fullskiktad skog - träd i alla höjder. Detta innebär som redan nämnt att endast skuggtåliga trädslag som i vårt land innebär bok eller gran (i 9 fall av 10 gran). Många skogar kan ha mycket undervegetation, men blädningsbruk kräver att träden klarar av att "stå och stampa" under mycket lång tid, kanske många tiotals år - detta klarar endast de två redan nämnda. Att bläda en tallskog till exempel är i mina ögon fullständigt otänkbart.

Blädningsskog måste dessutom redan från början vara något sånär fullskiktad, det går inte att ställa om ett bestånd från trakthyggesbruk till blädningsbruk över en generation.

[timjan86]

Det är inte så att Halte menar att det i din lövskog finns en underväxt av löv som gör att det blir en skog med två skikt och att när du tar ned de större träden så växer detta andra skikt upp?

Detta är inte vad som menas med blädning, det är hyggesfritt skogsbruk men blädning kräver fler än två skikt för att vara en blädningsskog vilket gör att skiktet med de lägsta och minsta träden får stå väldigt länge innan det blir tillräckligt ljust för att de ska kunna växa till sig lite, sen stå och stampa ett tag till innan mer ljus släpps in i luckan o.s.v.

Detta med att stå och stampa långa perioder i väntan på att större träd tas bort klaras (i en fullkiktad skog=blädningsskog) bara av sekundära trädslag som gran och bok. Däremot kan flera pionjärträd klara både två- och treskiktad skog, vilket jag gissar att det är det du har.

[Ulric Eriksson]

Så här skrev jägmästaren vid Skogsvårdsföreningen Allan Petré i Lantmannens Bok utgiven 1946. Det är lite intressant att det Mats Hagner kallar natur-kultur åtminstone för mig är omöjligt att skilja från det som här kallas blädning, samt att debatten uppenbarligen lät likadant för 100 år sedan som idag.

Skogsbrukssätt.

Liksom odlad jord kan och skall brukas på olika sätt beroende på jordart, klimat, lokala förhållanden m.m. kan och bör skogsbruket variera alltefter förhandenvarande förutsättningar.

Man skiljer på två huvudtyper av skogsbrukssätt, blädning och trakthuggning. I det förstnämnda fallet sker uttaget genom plockhuggning, där man tar ett träd här och ett där allteftersom de nå lämpliga dimensioner och det kringliggande beståndets utveckling ej störes genom uttaget. Grundprincipen är nämligen att i minsta utsträckning rubba en naturlig utveckling och att låta minsta möjliga markyta ligga outnyttjad. Det mest karaktäristiska för blädningsskogar är frånvaron av kalmarker och beståndets utpräglade olikåldrighet. Alla åldrar äro representerade i ungefär samma utsträckning. I vissa fall kan det vara lämpligt att uttaga en hel grupp träd på en gång och man får då en form av blädning, som kallas luckhuggning. Skälen för en sådan åtgärd kunna vara vitt skilda t.ex. svamp- eller insektsangrepp, stormskador, föryngringssvårigheter m.m. Denna luckhuggning kan under vissa förutsättningar få en sådan omfattning att den närmar sig den rena trakthuggningen. Den ledande principen vid denna senare är nämligen likåldrighet över stora områden. Avverkning sker av en större trakt samtidigt. Därefter anlägges det nya beståndet genom fröträd, sådd eller plantering och blir på så sätt likåldrigt. Detta bestånd skötes sedan under utvecklingstiden medelst röjningar, gallringar, ljushuggningar (se dessa ord) och andra beståndsvårdande åtgärder (vilket naturligtvis även kan ske i blädningsskogar) och är så en gång vid omloppstidens slut färdigt att åter kalavverkas. Den omständigheten att framförallt tall avsätter en mycket värdefull och ofta kraftig tillväxt under ljushuggnings- och fröträdsperioderna har gjort, att man på goda tallmarker i betydande omfattning övergått till användande av s.k. tvååldriga beståndsformer, dvs. man låter ett nytt bestånd komma upp under en skärm av från det föregående beståndet kvarstående träd. De äldre träden kunna då under föryngringstiden utnyttja marken för att sedan alltefter som de uppnå lämpliga dimensioner och plantbeståndet tätnar successivt avverkas.

Strid har under flera 10-tal år stått mellan de olika skogsbrukssättens förespråkare och ehuru den i viss mån kännetecknas av vederbörandes delvis kortsynta fasthållande vid de egna idéerna, har den dock vidgat vyerna för skogsskötarna i allmänhet, kommit dem att inse att olika förutsättningar även inom skogsbruket kräva olika åtgärder och att schabloner, vilken form de än ha, icke kunna bli allmängiltiga.

[astrojensen]

Här på Bornholm har blädning användts i lövskogarna sedan urminnes tider och göras så fortfarande. Gran- och tallskog har vi inte från gammal tid, bara som trädåkrar, planterade dom senaste 100 - 150 åren, främst som skydd mot sandflykten, som härjade fruktansvärt. I granskogarna är det trakthugning som gäller, blädning förekommer inte. Plantering av lövskog förekommer inte efter blädning i lövskog, men däremot då och då efter trakthugning av gran! Trakthuggning av lövskog är sällsynt, men händer då och då. Då återplanteras oftast lövskog. Granen trivs nämligen inte längre så bra i Danmark, då det har blivit för varmt, men julgranar vill vi ju ha, så granen kommer att finnas också i framtiden. I tallskogen närmast kusten blädas det, då man inte vill ta bort alla träd på en gång, man är rädd för sandflykt.

I lövskogen är återväksten snabb efter en bladning. Det växer som sjutton, så fort det får ljus. Efter en fem- tio år måste man ofta gallra lite här och där, där småträden fick ljus och växte, för att göra plats för dom bästa träden. Vi har i dag masser med vacker skog på Bornholm, men ytterst lite av den är mer än 100 - 150 år gammal, då skogen tills mitten på 1800-talet var nära utrotning.


Thomas, Bornholm