Menar du att du gjorde specialträningen när situationen redan uppstått? Eller du hade förberett dig?
Nej, nej, specialträningen bestod i att - håll i dig nu - sitta och titta på när djuren betade. Fåren i en grupp, getterna i en annan. Grisarna borta i sin hage. BC modell Einstein och jag bredvid varandra. Jag sade: "Einstein, Gett-terna!" Hunden tittade sig om, och om den RÅKADE titta åt getternas håll, gav jag EN snabb omgång beröm: "Bra-a, Einstein!" Upprepade några gånger varje dag, mer behövdes inte på den jycken. När vi sen satt och, just det, tittade på djuren som betade, förstärkte jag detta då och då, mest för det oerhörda nöjet att få ge hunden beröm. Och så varierade jag med Fåååren och Griisarna. Allt för det höga nöjets skull, att umgås med min intelligenta och samarbetsvilliga hund.
Fast, jag fick ju skylla mig själv en gång. Ute på promenad upptäckte jag att halva gänget fattades, hade väl hittat något intessant att äta. Hos mig fanns delar av getflocken och de flesta fåren. Jag sade: "Einstein, Getterna, Alli-hop!" Hunden ut, och kom snart tillbaka - med getterna! Så jag fick skicka den en gång till efter fåren...
