Dessvärre låg alla 7 döda i går. Klara är orolig och söker kontakt. Usch, mista hela kullen sådär!
I det andra parets bur fann jag till min stora häpnad ett bo, noga gömt, med 7 högst levande ungar. De har massor av päls, öppna ögon och tog sig ur boet när jag började undersöka det. De borde vara runt 2-3 veckor. Gissa om jag blev paff!
En av de små försökte tutta på pappa Mårten men han förstod inte idén utan var mest intresserad av matskålen. Han ska flytta ut ikväll så Lisa får ta hand om sina barn i lugn och ro och förbereda sig för kommande kull som jag antar finns där i magen.
Gumman, inte undra på att höet gått åt! Hon var turligt nog knubbig innan så hon har haft reserver att ta av. Nu ska hon få extra ranson av kraftfoder och slippa konkurrera med Mårten.
Jag är lessen för min Klara som gjorde så gott hon kunde med sin avkomma och ändå förlorade allihop. Förhoppningsvis sitter det tills nästa gång! Samtidigt är jag stolt och nöjd över Lisa som återigen visat sig vara en kanonmamma trots att jag klantat till det för henne. Hoppas att hon inte tar stryk av två täta kullar?
Så här i efterhand tycker jag att jag borde förstått att det var ungar på g. Usch och fy för min egen dumhet! Hurra för 7 levande små "niner"!

/Dandelia