Först av allt vill jag säga att det gläder mig att du inte anser dig vara rasist! Jag känner inte dig så jag väljer att tro på ditt ord. Det är dock viktigt att vi alla tänker på vad vi säger och gör för att inte sprida dålig stämning omkring oss. I den mån vi överhuvudtaget ska dömma folk så ska vi åtminstone göra det utifrån dennes egna handlingar och inte utifrån vad personens vänner, släktingar, folk etc. gör. Jag ska själv försöka behärska mig mer än vad jag gjorde i mitt första inlägg i tråden.
Jag kan hålla med om att lamm som köttråvara är vanligare i en del andra länders kök än i det svenska. Även "Svensson" verkar dock få upp ögonen för lamm mer och mer, och frågan är om inte huvuddelen av lammköttet som konsumeras i sverige äts av etniska svenskar, även om nu konsumtionen per person skulle vara något lägre.
Detta har dock underordnad betydelse. Poängen är att det inte spelar någon roll vad de som själ lamm har för ålder, etniskt ursprung, kön, sexuell läggning, skostorlek etc. Att börja avgränsa en grupp på det sättet är bara produktivt om man säkert kan peka ut en grupp människor där en absolut majoritet är tjuvar, och på något sätt kan förebygga stölder med hjälp av den vetskapen.
Om jag till exempel vet att 80% av alla människor här i sydvästra Skåne går ut och stjäl ett lamm 22:a december så kan jag vakta mina får extra mycket just då, men att göra det bara för att vissa av dem har en rökt fårfiol på julbordet är bara överdrivet.
Jag köper inte heller argumentet att "invandrare" har bättre kunskaper i hemslakt än oss infödingar. För det första är väldigt många invandrare uppväxta i en miljö där de inte kommer i kontakt med slakt och styckning, precis som stadsborna i Sverige. För det andra har väldigt många svenskar kunskaper i styckning och slakt. Till att börja med har vi cirka 300 000 jägare i landet (ungefär lika många som antalet muslimer, stadsbor och barn inräknat), lägg till det ett par hundra lantbrukare (varav vissa i och för sig saknar djur) och åtskilliga tusen inom slakterinäringen. När det gäller bara slaktkunskapen finns det utöver det tusentals veterinärer, djursjukvårdare och djurvårdare och styckning klarar ett antal tusen inom livsmedelsindustrin. Till det kommer också sådana som jag som lärt sig stycka av goda vänner och från instruktioner i gamla kokböcker. I ärlighetens namn ska påpekas att många personer kvalar in i flera av dessa kategorier och alltså räknas dubbelt.
Mvh, Petter
