Lagen säger att ett servitut är en rättighet till nyttjande av en fastighet på en annan fastighet (det är alltså ett juridiskt avtal mellan två fastigheter) på evinnerlig tid (normalt sätt, förutsatt att det utnyttjas).
Det är i korta drag vad lagen säger, om det finns specifika förarbeten kring brunnar känner jag inte till. Men, du är förbjuden att vidta åtgärder som hindrar eller försvårar den andra fastighetens nyttjande. Om man som du drar det till sin spets och säger 17% så blir det antagligen tala om att någon form av skadestånd/ersättning för merkostnader. Nu låter ju 17% inte som så där jätte mycket men det kan var det som gör skillnaden mellan brunn med vatten i och sinbrunn under tuffa tider. Om grannen använder brunnen till djur på sommaren så blir ju merkostnaderna ganska omfattande. Om den används till hushållet så leder det till massa privata irritationsmoment. Det är saker som dessa som kommer avgöra vilka ekonomiska krav som kan riktas mot dig. Lagen är mer generell och sedan får man se lite till omständigheterna i det specifika fallet. Du kan nog i princip bli ålagd att lägga igen/sluta nyttja din brunn om det vill sig illa.
Som sagt, jag säger inte att det här kommer att bli problem, omöjligt att veta. Möjligen om man grävt och sprängt i området och har väldigt goda kunskaper om berg, masstyper och det lokala grundvattenflödet, kan man lite granna ha en känsla för hur svårt/lätt det är att lösa två brunnar så. Men de allmänna rekommendationerna skulle jag säga är att lägga brunnen någon annan stans eller gemensam lösning. 7 meter är vägg i vägg... Att respektera servitut är en hedersknyffelfråga och klantar man sig där så kan det lätt leda till osämja i sju generationer.
Tillägg: Precis som drängen påpekar, det står nog lite tydligare i vad som är inskrivet i lagfarten.