Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Blekingeankan är en betydligt bättre produktionsanka än man anat.......  (läst 5728 gånger)

Neon Knight

  • Inlägg: 933
    • -
Nej fy, hur skulle det se ut om det kom fåglar ur ägg. ::)

Vilkhyttan

  • Inlägg: 202
    • Östergötland
 ;D ja i text kan allt tolkas hur som helst 8) tänkte väl närmast på rasrenhet och smittspridning, jag vill gärna ha en färdig individ att se och bilda uppfattning om när jag köper ngt (:)

Aline

  • Inlägg: 65
    • Västerbotten
Upprepar tålmodigt:
Jag är INTE ute efter en förädling av Blekingeankan.

Men även om inte DU är ute efter en förädling så är risken stor att andra börjar förädla ankorna och spara ankor som värper bäst på ett högproteinfoder. Då riskerar nog ankorna att gå samma öde som fjällkorna. Därmed inte sagt att de som jobbat med fjällkorna gjort ett dåligt jobb! All heder åt dem som lyckats förvandla en norrländsk ko till en riktigt bra mjölkko. Men jag tycker inte de gjort ett bra bevarandearbete.  :( Sen är det ju upp till var och en vad man tycker är viktigast. En bra produktionsras eller en väl bevarad gammal allmogeras.

Upptäckte nu precis också att det visst bildats en ny förening för fjällkor också då jag läste ronnys inlägg här ovan! Hoppas innerligen att det inte blir nån sådan utbrytning bland ankorna. Även om jag förstår varför vissa startar en ny förening med inriktning mot bevarande hos fjällkon istället. Men det är nog inte bra i längden att det blir sånt då det bara riskerar att det blir två svaga föreningar. Men kanske var i grevens tid då det inte finns många fjällkor kvar som ej är förädlade.
Bor med familj inne i skogen med höns katter och kor på ett litet lantbruk i Västerbotten.

Indelt

  • Inlägg: 72
  • Lite nördig med torprenovering, djur, ympning, mm
    • Värmland
Det skulle aldrig falla mig in att bilda en ny förening för Blekingeankorna eller att försöka skapa en än mer specialicerad ras. Jag ville väcka tankar eftersom jag gått occh funderat och är glad för att åtminstonde några som läst här lr på andra ställen resonerat om just det jag funderat på och gett mig något tillbaka i ny kunskap och nya infallsvinklar.
Jag tror mig knappast stå för någon ny sanning men tankarna har gnagt ett bra tag och jag tror inte att vare sig Blekingeankor, andra ankor eller SLK har något att förlora på lite öppen diskussion och erfarenhetsutbyte.
Tack för intressanta kunskaper och synpunkter :)

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
Och jag trodde tvärt om :) Att man bevarade djurens mångfald och därför inte vill förstärka vissa delar.
Lantraserna är anpassade till specifikt den "torva" dom ursprungligen kommit ifrån...
Det finns "kustfår" och skogsfår, en Hedemora har antagligen andra egenskaper än en Blommehöna osv...
 Att försöka hålla djuren under förutsättningar som liknar de som dom levde under "förr" är en viktig del i bevarandet tror jag, om några 100 år kanske Klövsjöfåren  som bor i Skåne har anpassats till att bli "Slättfår";)
Om Blekingeankan levt på väldigt proteinrik kost som fisk kanske en mer snål utfodring med säd ändrar dess anpassning till sin ursprungliga "torva" även om det inte korsas in andra raser?
Mvh
Charlotte
 
« Senast ändrad: 22 dec-12 kl 10:27 av Charlotte »
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

tinna.m

  • Inlägg: 2451
    • Skåne
För min del tror jag Blekingeankan blev som den blev för man hade ett vinnande koncept: Jag tror det var ankorna som hängde på från början och nyttjade fiskrens, likt hunden kan ha följt människans  kökkenmöddingar och blitt tamhunden.
När de sen började tas in över vintern, har jag svårt att tänka urvalet gjordes med kriteriet "vi tar de så olika som möjligt", snarare produktionsurval.
Mest Blues & Jazz i huvet. Bakmes&Snoa. Åså Country

Indelt

  • Inlägg: 72
  • Lite nördig med torprenovering, djur, ympning, mm
    • Värmland
Tack Tinna.m och Charlotte för tankar som jag delar och som har med denna saken att göra. Tror mig inte sitta med sanningenmen att det inte gör det minsta att man försökersig på att förstå bättre vilka djur vi har idag och varför.
Om inte människan gjort ett urval under generationer för att öka sin välfärd, hade dessa djur lagt en kull och sen var det bra. Självklart har man upptäckt olika sätt att höja produktionen. Lika självklart ska man försöka efterlikna torvan om man vil bevara dem. Jag har själv sett hr väl dessa Blekingeankor svarar på ett bättre foder. Kanske gäller det även den Gula ankan? Den sades ju förr vara en mer utpräglad värpare.

Alline:
Blekingeankan bevaras i SLK och det räcker för mig. Du får nog tids nog vädra din negativa syn på Sv Kulturhönsföreningen. Här handlar det om Blekingeakans produktion. Egentligen tycker jag att man kunnat bevara dessa höns i SLK med eftersom det i min värld är två sidor av samma mynt. Namnet är väl valt för att INTE kopplas med lantraserna. Förr Allmogekon har ju tagit tilvara även djur som inte faller inom et snävt "har funnits här sen hedenhös"-sätt att se på saker. Det finns många saker att slå vakt om med Kulturhönsen precis som med lanthönsen.

nittonhundranittiosex

  • Inlägg: 526
  • Fler bevarare bör hålla lantraser och kulturhöns
    • Gotland
Ja även om jag bara har haft Blekingeankor sedan i somras så har jag märkt att Blekingeankor växer möe snabbare än Myskankor. Så ett lite kraftigare foder än till de andra ankorna skulle vara bra. Om 5 besättningar prövar det i 2 år så kan man ju gemföra hur ungar etc blir.
Genbanksanslutna Gotlandshöns (med och utan roskam), Torparhöns, Blekingeankor. Snart även Smålandshöns och Gotlandskaniner

Jonas från Backfors

  • Inlägg: 974
    • Västerbotten
    • Backfors Gård
Ja även om jag bara har haft Blekingeankor sedan i somras så har jag märkt att Blekingeankor växer möe snabbare än Myskankor. Så ett lite kraftigare foder än till de andra ankorna skulle vara bra. Om 5 besättningar prövar det i 2 år så kan man ju gemföra hur ungar etc blir.

En tanke kan ju iofs vara att de växer snabbare på ett enklare foder just för att de tål den typen av utfodring väldigt bra och är anpassade till det. Tex så växer mina Dala-Pälsfår bättre än en bekants köttrasdjur när vi har haft dem på samma typ av bete utan kraftfoder. Däremot fortsätter hans köttrasdjur att växa under lägre tid och blir tillsist större, men de första månaderna är Dala-Pälsfårens tillväxt snabbare. Sen blir de ju också väldigt feta om man skulle ge dem kraftfoder, men jag tycker inte det är ett tecken på anpassning till ett sånt foder, snarare tvärt om.

Sen funderar jag på hur mycket fiskrens Blekingeankorna åt egentligen. Känns ju som att fiskargubbarna troligtvis slängde ut renset i havet och då borde väldigt många andra djur ha slagits om maten. Kanske är det så att de växer så bra på ett proteinfoder idag beror på att de är anpassade till ett liv i ständig jakt på föda och att när de då fick tag på något gott så var kroppen tvingad att verkligen ta till sig det. Det tror jag personligen mer på.
Bor med fru och barn på nästan helt självförsörjande gård i Västerbotten. Nordsvensk brukshäst, Fjällnära kor, Klövsjöfår, Linderödsvin, Bjurholmshöns och Gotlandskaniner.
www.backforsgard.se

nittonhundranittiosex

  • Inlägg: 526
  • Fler bevarare bör hålla lantraser och kulturhöns
    • Gotland
Ja så kan det ju vara.
Men visst värper Blekigeankorna mycket? För i Lantraser 98 så står det ju att ankorna värper mer än hönsen. Men då ka man ju fundera på vad det var för höns också.
Genbanksanslutna Gotlandshöns (med och utan roskam), Torparhöns, Blekingeankor. Snart även Smålandshöns och Gotlandskaniner

Byracka

  • Inlägg: 1561
    • -

Sen funderar jag på hur mycket fiskrens Blekingeankorna åt egentligen. Känns ju som att fiskargubbarna troligtvis slängde ut renset i havet och då borde väldigt många andra djur ha slagits om maten. Kanske är det så att de växer så bra på ett proteinfoder idag beror på att de är anpassade till ett liv i ständig jakt på föda och att när de då fick tag på något gott så var kroppen tvingad att verkligen ta till sig det. Det tror jag personligen mer på.

Vid husbehovsfiske och småskaligt yrkesfiske rensar man fångsten hemma vid bryggan, så det var inte så många andra djur för ankorna att tävla om maten med.

Ankorna var inte dummare än att dom såg till att hålla sig framme när fångsten bereddes och fiskarna var inte dummare än att dom såg nyttan med att ge renset till ankor istället för måsar, flugor, och krabbor åt upp det.

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
Jag är inte helt övertygad om att just blekingeankorna svarar annorlunda än tex svensk blå eller svensk gul anka på ett högproteinrikt foder. Det enda vi har att gå på är genbanksstatistiken och där har vi väldigt blandade fodergivor. Det finns dock ingenting i dessa siffror som pekar på att blekingeankan skulle vara produktivare än de andra båda raserna, snarare tvärtom. Att jämföra med myskanka är inte rättvist, för det är ju inte ens samma art. Men, det vore onekligen ett intressant projekt tex för SLU att göra jämförelser som ett examensarbete för att utröna om blekingeankan svarar annorlunda på ett högproteinrikt foder! Fakta är alltid bättre än spekulationer.
« Senast ändrad: 30 dec-12 kl 17:37 av Ronny »
Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

Indelt

  • Inlägg: 72
  • Lite nördig med torprenovering, djur, ympning, mm
    • Värmland
Det är ju just det att Blekingeankorna verkar svara bra på drivande foder som jag höjde på ögonbrynen åt. De blev inte vbara feta som allmogefåren tex. De ökade väsentligt i produktion. Har kontakt med andra människor med mångårig ankvana, som gjort samma notis. Även Håkan Hallander noterade ju deras höga produktion.

Min tro (obs tro) är att de även hade tillgång till fiskrenset vintertid och då fick vad de behövde för att kunna producera fler ägg. Man var nog int dummare än att man selekterade mot högre värpning. Detta har människan gjort i alla tider. Hade vi int gjort det, hade våra ankor värpt en kull och sen ruvat.

Jag kan inte uttala mig om andra ankrasers produktionsförmåga, men visst kan det finnas anlag för en bättre produktion än man anar i både den Blå och den Gula svenska ankan. Min avsikt med inlägget är inte att framhäva Blekingeankan jämfört med andra lantankor, utan att lägga fram en tes om dess produktionsegenskaper i förhållande till det vi ser i olika rasbeskrivningar och en tes om varför det kan vara så.
« Senast ändrad: 30 dec-12 kl 17:44 av Indelt »

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
Om jag minns rätt så skriver väl Hallander nåt liknande om orusthönsen, men det syns heller inte i nån statistik. Tänkte bara att det kunde vara lite intressant med en mer vetenskaplig undersökning.
Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

Indelt

  • Inlägg: 72
  • Lite nördig med torprenovering, djur, ympning, mm
    • Värmland
Spekulationer blir det när vi försöker bilda oss en uppfattning om hur djuren hölls historiskt sett. Det vimlar av sådana spekulationer. De flesta jag läst går dock ut på att djuren historiskt sett fick klara sig på en knapp giva. Ofta mager. Det fanns säkerligen exempel på det. Inte så säker på det när det gäller tex Blekingeankan. SLU kan gärna utföra studier på lanthöns och ankors kapacitet för min del.

Det kanske kan vara så att även orusthönsen fick ett väsentligt kosttillskott i form av fiskrens? Jag är övertygad om att människan gjort vad man kunnat under århundradena för att öka produktionen på sina husdjur inom rimlighetens gränser.


Lars på Solbacken

  • Inlägg: 542
    • Västergötland
Vet inte om detta kan ge något när det gäller produktion av ägg.
Mina fyra blåankor "A" började lägga i månadsskiftet mars/april dom håller på med värpningen tills den ena lägger sej och så den andra och tredje, nu är det bara en kvar som lägger ägg och det gör hon var dag till någon gång i mitten av augusti. (har det upp skrivet ute i ankhuset) Den fjärde ankan ville lägga sej också fast jag plockade bort äggen allt eftersom.
Mina ankor är frigående med ett par dammar, dom har ett förträffligt fodersök och större delen av dagen letas det mat framför allt verkar det som om dom gillar snäckor och mask i dag när snön försvinner fläckvis är dom där och äter grönt och rotar under fjolårsgräs.
Ankorna får under den bara tiden av året en liten giva av enbart helsäd av korn, vete och ärtor. Vintertiden i år har jag fått tag på krossat korn som dom får blandat med helfodret. Nämnas ska att dom följer dagsrytmen.
Om jag summerar ankornas produktion så har dom lagt ett ägg var dag tills dom lagt sej och den fjärde fortsatte lägga till ca. mitten av aug. Nu saknades det något ägg då och då, fast i efterhand så har jag hittat ägg under redena och så vet jag vid förtidigt utsläpp har det varit något ägg som lagts ute. Min bedömning av det höga äggläggande är tillgången på snäckor, mask, insekter mm. och allehanda grönt. Vad man kan tänka på här är att den naturliga födan tryter på begränsad yta eller dåliga marker.
Det här blev en synvinkel från den sv. blåankans produktion av ägg.

hälsn.
Lars
Jobbar för mångfald har Vadsbohöns, duvor,  hund "springer spaniel/wachtel" och bin, Trädgård, odling, blommor, fågelskådning, husbehov mm.
www.hovabrevduveklubb.n.nu     https://www.facebook.com/LarsiSolbacken/

Ronny

  • Inlägg: 1637
    • Skåne
Jag har läst många berättelser från Folklivsarkivet om hur man höll och utfodrade husdjuren förr och det är inte spekulationer. Det är mycket intressant. Drank efter hembränning gav man till grisar. Fiskrens har jag också stött på i flera uppteckningar bla från Blekinge skärgård. Grisar, höns och ankor är ju liksom människan allätare. Dom fick nog äta upp det som blev över. Ska försöka ta redan på proteininnehållet i dylikt utskott. Kanske inte så högt som man inbillar sig?
« Senast ändrad: 31 dec-12 kl 20:08 av Ronny »
Håller lantraser för bevarande och det egna hushållet.

Byracka

  • Inlägg: 1561
    • -
Nu är det visserligen kanintarmar men ändå...

http://www.fao.org/ag/aga/agap/frg/conf96.pdf/amici2.pdf

Indelt

  • Inlägg: 72
  • Lite nördig med torprenovering, djur, ympning, mm
    • Värmland
Intressant Byrackan :)
Engelska är väl kanske int min grej men ska försöka traggla lite även om andemeningen gick att utyda även för mig.....
Blir kanske att utforska sjöarna i närheten för att ordna billigt o bra foder ;)

 



 


Dela detta:

* Inloggade just nu

457 gäster, 0 användare

* Forum

* Om tidningen Åter



- Denna tidning snubblade jag över redan 2002 typ, det bästa att lära sig de mästa. Varje person i detta avlånga land borde läsa denna. Butiker borde ta in dessa... älskar denna tidning. Köpte förut mycket böcker i butiken för många år sedan, men dom kom bort, syrakulturen , ost till husbehov och en del andra.
/ Anna-karin A

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser