Alternativ.nu
Djur => Biodling => Ämnet startat av: Mirtha skrivet 15 jan-10 kl 15:07
-
Jag är en nybörjare (har just avslutat nybörjar kurs)vad gäller biodling.Planerar starta i en liten skala med ett par kupor i västra Dalarna och önskar göra biodlingen så naturlig som möjligt, så nära vildbinas levnadssett som möjligt.Är det realistiskt?Har någon egen erfarenhet av detta?Har ni några konkreta råd?
-
Det är ingen bra ide. När Du skall skatta dvs ta honungen från bina innebär detta att det är som ett krig mellan dig och bina och det kriget måste du vinna. Det kommer bina inte att må bra av. Jag tror att tambin har ungefär samma levnadsätt som vildbin. Vi människor har inte förändrat binas liv och beteende som vi gjort med många andra djur. Om vi människor skall ta honungen från bina mår de bäst av att bo i kupor, anpassade till ändamålet, dvs att vi människor skall ta honungen
-
Vad är det som hindrar dem att leva "naturligt" i fyrkantiga kupor ?
jag har sett svärmar i alla möjliga formationer.
Systemet med ramar har ju skapat efter våran vilja att skatta honung mm. Genom förbättringar av ventilation och eventuell isolering har vi fått bina att överleva bättre, nu är det ju ett faktum dessutom i största delen av landet att varroa finns och måste bekämpas på valfritt vis annars dukar bina under..
Så vilken bostad man än väljer att bina skall bo i är det bara våra romantiska föreställningar som sätter in när de får bo i en stock eller halmkupa ?!
-
Biodling i uppstaplingskupor med helt vanliga bin är väldigt naturligt. Varför krångla till det enkla? Och så undrar jag om någon kan tala om skillnaden mellan "vildbin" och tambin. Mina "tama" bin kan nog allt vara lite vilda ibland...
När man t.ex åker runt i östeuropa för att hitta "rena" carnica-bin så är det ju en ras som ligger så nära det "vilda" som möjligt man vill hitta.
Det enda man skall undvika är halmkupor. Helt omöjligt att kontrollera någonting överhuvud taget, helt omöjligt att göra en effektiv varroabehandling.
Skall man ha husdjur - dit bina räknas - så måste man kunna kontrollera sådana enkla saker som hälsotillstånd och foderbehov. Detta kan omöjligt göras i en halmkupa - eller en ihålig trästock för den delen...
-
Jag är en nybörjare (har just avslutat nybörjar kurs)vad gäller biodling.Planerar starta i en liten skala med ett par kupor i västra Dalarna och önskar göra biodlingen så naturlig som möjligt, så nära vildbinas levnadssett som möjligt.Är det realistiskt?Har någon egen erfarenhet av detta?Har ni några konkreta råd?
Berätta gärna hur du tänker, vad du själv har för ideer.
Mvh//Anette
-
Hej Mirtha!
Jag befinner mig i en snarlik situation; jag sitter som bäst och skissar på min allra första kupa och längtar efter mina allra första samhällen. Det som har fångat mitt hjärta är småskalig biodling så nära naturen som möjligt. En i mitt tycke fantastisk sida är http://www.naturalbeekeeping.org/ (http://www.naturalbeekeeping.org/) som har som motto något i stil med enkel, naturlig och hållbar biodling tillgänglig för alla. Mycket fokus ligger på att ge bina så naturliga förutsättningar som möjligt och störa bisamhället så lite som möjligt; bin borde trots allt veta bäst hur de själva vill ha det.
-
Jag skulle vilja testa att invintra på honung istället för socker...
-
Problemet är om man utifrån naturlig biodling anser sig att bina får sköta sig själva. Då kommer kupan till slut att vara en smittohärd som slår på andra odlare.
Då undrar man om god skötsel med ekologiska förtecken inte är det absolut bästa för ett bisamhälle och för omgivningen.
Man vet också att statistiskt så invintrar bina bättre på rent socker än honung, därför förbättrar man för bina genom att plocka honung och ge socker(lösning) på vintern.
Naturlig biskötsel är på många ställen ett ganska så förvirrat begrepp och i händerna på någon som inte förstår vad som händer i kupan kan det alltså vara rent destruktivt.
Bin klarar inte att överleva naturligt i stora delar av landet utan dör av sjukdomar, svält och kyla.
-
Hej Mirtha!
Jag befinner mig i en snarlik situation; jag sitter som bäst och skissar på min allra första kupa och längtar efter mina allra första samhällen. Det som har fångat mitt hjärta är småskalig biodling så nära naturen som möjligt. En i mitt tycke fantastisk sida är [url]http://www.naturalbeekeeping.org/[/url] ([url]http://www.naturalbeekeeping.org/[/url]) som har som motto något i stil med enkel, naturlig och hållbar biodling tillgänglig för alla. Mycket fokus ligger på att ge bina så naturliga förutsättningar som möjligt och störa bisamhället så lite som möjligt; bin borde trots allt veta bäst hur de själva vill ha det.
www.naturalbeekeeping.org (http://www.naturalbeekeeping.org) är en bra och OK länk om man verkligen läser den och förstår vad "naturlig biodling" innebär. Skillnaden mellan är hårfin och man slipper inte sjukdomar och Varroa för det, snarare är man mera utsatt då bina kanske behöver lite mera tillsyn. De använder samma behandlingar och ibland också apistan för att hålla nere kvalstermängden.
Många anser att TBH skulle vara mera naturligt än en vanlig EPS kupa, kan faktiskt diskuteras. Man måste se skillnad på binas skötsel och hur bina själv reformerar sin kupa utifrån det material de fått. Att bina i en TBH bygger lite annorlunda och och på en träpinne i stället för på en ram betyder inte att skötseln förändras, man måste fortfarande sköta sina bin enligt regelboken för att de skall överleva.
Snart så får vi se hur TBH entusiaster sakta men säkert tappar intresse för biodlingen allt eftersom det kanske inte är så rationellt och bina minskar pga en massa missupfattningar om binas skötsel. Jag är rädd att det går helt åt skogen bokstavligen ...
-
Många anser att TBH skulle vara mera naturligt än en vanlig EPS kupa, kan faktiskt diskuteras. Man måste se skillnad på binas skötsel och hur bina själv reformerar sin kupa utifrån det material de fått. Att bina i en TBH bygger lite annorlunda och och på en träpinne i stället för på en ram betyder inte att skötseln förändras, man måste fortfarande sköta sina bin enligt regelboken för att de skall överleva.
Jag har ingen erfarenhet om TBH men -
är det inte så att meningen med biodlingen är att få honung i burken? Kan någon som har egen erfarenhet med TBH förklara mig hur får man ur högst oregelbundet byggda kakor honungen? Rationellt?
-
[url=http://www.naturalbeekeeping.org]www.naturalbeekeeping.org[/url] ([url]http://www.naturalbeekeeping.org[/url]) är en bra och OK länk om man verkligen läser den och förstår vad "naturlig biodling" innebär. Skillnaden mellan är hårfin och man slipper inte sjukdomar och Varroa för det, snarare är men mera utsatt då bina kanske behöver lite mera tillsyn. De använder samma behandlingar och ibland också apistan för att hålla nere kvalstermängden.
Skillnaden mellan traditionell biodling och den naturliga som förespråkas på http://www.naturalbeekeeping.org (http://www.naturalbeekeeping.org) är allt annat än hårfin. Jag tar mig friheten att väldigt snabbt översätta de fem grundprinciperna från nämnda sida:
1 Minimalt med ingripande [Minimum Interference]; varje gång man öppnar sin kupa utsätts bina för en viss stress och man förlorar viktig värme och doft i kupan.
2 Föröka endast från obehandlade överlevare [Only increase from untreated survivors]; låt det naturliga urvalet ha sin gilla gång, "survival of the fittest" (de bäst anpassades överlevnad).
3 Använd inga kemikalier i kupan [Do not use synthetic chemicals in the hive]; man använder inte samma behandlingar som traditionell biodling och verkligen inte Apistan.
4 Mata med socker endast i absoluta nödfall [Feed sugar only when absolutely necessary]; det finns en anledning till att bin samlar honung full av enzymer och spårämnen (annars hade de nöjt sig med att stapla socker).
5 Använd inte traditionella ramar [Do not use foundation]; det hindrar bina från att bygga och variera celler enligt sina egna preferenser.
Detta går i mångt och mycket stick i stäv med traditionell biodling, och i dagsläget är det kanske mer en vision än ett praktiskt tillvägagångssätt (behandlar ens grannar mot Varoa måste man givetvis göra dem sällskap).
Det är fullt möjligt att det går helt åt skogen bokstavligen som Sten-Åke sa, men jag tycker nog att de som väljer ett sådant ödmjukt synsätt förtjänar vår respekt.
-
Jag har ingen erfarenhet om TBH men -
är det inte så att meningen med biodlingen är att få honung i burken? Kan någon som har egen erfarenhet med TBH förklara mig hur får man ur högst oregelbundet byggda kakor honungen? Rationellt?
Här tror jag att du slår huvudet på spiken - det är långt ifrån alla som tycker att meningen med biodling är att få honung i burken! Man kan ha bin enbart för att öka pollinering av sina grödor och man kan mycket väl ha bin enbart för binas egen skull.
Jag vet inte exakt vad det var för svar Mirtha var ute efter i sitt original-inlägg, men det är inte alla som önskar sig en rationell och högproduktiv biodling.
-
Detta går i mångt och mycket stick i stäv med traditionell biodling, och i dagsläget är det kanske mer en vision än ett praktiskt tillvägagångssätt (behandlar ens grannar mot Varoa måste man givetvis göra dem sällskap).
Det är fullt möjligt att det går helt åt skogen bokstavligen som Sten-Åke sa, men jag tycker nog att de som väljer ett sådant ödmjukt synsätt förtjänar vår respekt.
Men då läser man inte och förstår att man sprider smitta till sina och andras bin och "de som väljer ett sådant ödmjukt synsätt förtjänar vår respekt" är nog det sjukaste statement i detta biodlingsforum jag läst.
Den som inte förstår att bina självdör och att man ser till att omgivande bigårdar också smittas skall helt enkelt inte hålla på med bin överhuvudtaget. Jag har träffat personer som har bin och köper nya bin i stort sett varje sässong då deras bin dött på vintern eller under sommaren pga sin "naturliga" syn på skötsel och bin.
Det är detta som hela bisjukdomsproblematiken, bitillsyningsmän, länstyrelser, SJV, SBR, BF !!!! A L L A !!!! försöker få ordning på och du förespråkar det tillsammans med några andra.
Det enda detta synsätt förtjänar är en kurs i biodling och undervisning i bisjukdomar!! Det är alltså seriösa biodlare som borde respekteras.
-
- det är långt ifrån alla som tycker att meningen med biodling är att få honung i burken! Man kan ha bin enbart för att öka pollinering av sina grödor och man kan mycket väl ha bin enbart för binas egen skull.
Inte mig emot men det finns lämpliga sorter honung att övervintra bin på men det finns mindre lämpliga sorter med. Vad är det för filosofi att antigen låta bin svälta ihjäl eller att drabbas av utsot?
-
Jag har ingen erfarenhet om TBH men -
är det inte så att meningen med biodlingen är att få honung i burken? Kan någon som har egen erfarenhet med TBH förklara mig hur får man ur högst oregelbundet byggda kakor honungen? Rationellt?
Att bara ha bin för att det är kul och pryda trädgården och kanske hänvisa till pollineringsaspekten kräver i alla fall god skötsel av sina bin. Det är skötselprogrammet som jag har invändningar emot. Att man sedan inte förstår värdet i honungen (1.000 - ca 2.000/kupa) av alla möjliga orsaker tycker jag är upp till kupägaren. Oftast är det så att är man inte intresserad av honung bryr man sig inte om det andra i kupan heller, bin, vax, propolis etc utan bara låter allt vara tills det kollapsar och börjar om.
Varför det är så vet jag inte, om det tillhör "vegantänket" eller vad man nu har för livsåskådning, men det är i alla fall inte bra för bina. (rena djurplågeriet).
-
I bland sätter man likhetstecken mellan "naturligt" och ekologiskt. Jorbruksverkets vägledning om ekologisk biodling kan vara en nyttig läsning.
-
I SJV lagstiftning finns bara ekologisk och lagen är tydlig. Men om man nu anser sig att vara naturlig och låta bina vara så vet man heller inte någonting om kvalstermängder eller hur man kommer tillrätta med olika sjukdomar, man bara kör på och då bryter man mot lagstiftningen utan att förstå. Det finns alltså en kategori som måste läsa på. Vad säger en bitilsyningsman om attityden "naturlig" biodling där man låter bina vara helt för sig självt? Lagbrott Japp! En bisjukdomskonsulent skulle fått krupp!
-
Minimikraven för biodling är att man utför det som är basic och ett måste när man har färre antal samhällen.
Drönarutskärning till midsommar och myrsyra med nedfallsövningar och oxalsyrabehandling under sommaren/hösten och vid invintringen.
Bin går numera under regelverket för husdjur och vetrinären har en del att säga till om. Man behöver dock inte ta bina till vetrinären ... :-[
Men förstår man inte vilken ända man skall mata ett djur så skall man kanske inte ha ett! All djurhållning kräver kunskap och utbildning.
-
Man vet också att statistiskt så invintrar bina bättre på rent socker än honung, därför förbättrar man för bina genom att plocka honung och ge socker(lösning) på vintern.
Det här har jag väldigt svårt att tro på... Hur kan honung, som är nyttigare än socker för människor, plötsligt bli sämre för bina? De är gjorda för att övervintra på honung genom årtusenden, liksom. Med statistik kan man bevisa det mesta ;)
(Får mig att tänka på vällingindustin och amning, mm).
-
Men förstår man inte vilken ända man skall mata ett djur så skall man kanske inte ha ett! All djurhållning kräver kunskap och utbildning.
Jag håller fullständigt med Sten-Åke, vem skulle drömma om att släppa hästar, kor, får getter mm fritt i skogen utan tillsyn.
Hur kan man ta sig igenom en nybörjarkurs i biodling utan att känna till att man har krav på sig att bekämpa Varroa?
-
Nu vet vi ju faktiskt inte alls vad trådstartaren menar med naturligt, det hade varit intressant att veta!
Inga av våra tamdjur lever ju helt naturligt, men att hålla djur så naturligt som möjligt är ju nåt annat.
Så naturligt som möjligt behöver väl inte alls betyda att man skall strunta i djuren? Jag har mina highland så naturligt som möjligt = de går ute året om och sköter sig mycket själva. Men självklart ger jag dem mat och vatten, tillsyn varje dag och en o annan klapp på mulen.... ;)
-
I bland sätter man likhetstecken mellan "naturligt" och ekologiskt. Jorbruksverkets vägledning om ekologisk biodling kan vara en nyttig läsning.
Jag finner inte ord. Städade. Min spontana reaktion är VILKEN JÄVLA BULLSHIT! Jag förstår inte att ett statligt verk kan sänka sig till nåt liknande. Människor som har skrivit det borde spärras in. Rent kunskapsmässig borde det vara skälig grund för en uppsägning.
Man skriver:
”Grundregeln är att om ett ekologiskt djur blir sjukt ska du omedelbart låta behandla djuret, så att det inte lider. Det ekologiska regelverket förordar som grundregel att man använder fytoterapiprodukter, homeopatiska produkter och spårelement och andra produkter hellre än vanliga veterinärmedicinska läkemedel. Förutsättningen är att de alternativa preparaten är det lämpligaste alternativet, annars får du använda vanliga veterinära läkemedel, föreskrivna av veterinär. ”
Nu är det så att regelverket säger att man få använda bara preparat som är godkända av läkemedelsverket.
Sveriges veterinärförbund i sitt yttrande rörande Alternativmedicinska behandlingsmetoder för djur säger: ”…medel eller den metod djuret behandlas med skall ha påvisad och kontrollerbar effekt. En lösning här kan vara att använda preparat skall vara godkända av läkemedelsverket, och att krav på dokumenterad effekt skall värderas. För närvarande gäller att homeopatiska preparat för livsmedelsproducerande djur inte får registreras”
Det finns andra intressanta saker man kan finna:
”Det finns ett otal exempel i den medicinska litteraturen, på djur som fått homeopati istället för läkemedel, och till följd av detta lidit svårt och i värsta fall avlidit på grund av sjukdomar som är lätta att behandla med vanliga läkemedel. (Se: Ingvar Ekesbo, Förekomst och konsekvenser av homeopati på husdjur, Svensk Veterinärtidning Nr 16, Vol 52, år 2000)”
”Att förespråka behandlingar utan vetenskapligt grundad effekt äventyrar såväl djurskydd som smittskydd och ekonomiska värden. Detta är något som svenska veterinärer inte vill medverka till.”
Föreningen Vetenskap och Folkbildning säger: ”…Det är ett besynnerligt avsnitt. Det säger alltså att man i första hand ska använda växtbaserade eller homeopatiska preparat, men om dessa inte hjälper är det tillåtet att använda fungerande veterinärvård. Självfallet kan man använda homeopatiska preparat "under förutsättning att de har en effektiv terapeutisk verkan på den djurart och under de förhållanden som behandlingen är avsedd för". Det är bara det att inga homeopatiska preparat existerar som har någon effekt utöver placebo. Vad är det då för mening med att framhålla homeopatika i reglerna? ”
Eller:
”Det är lätt att dra slutsatsen att regler för djurhållning i ekologiskt lantbruk skulle vara framtagna med djurens behov som grund. Istället har man som grund för besluten tagit människors förväntan och önskemål på ekologiska produkter med målet att hålla människors förtroende för sådana uppe.”
Fytoterapiprodukter (t.ex. växtextrakt och växtessenser). Fytoterapi är en alternativ behandlingsmetod, där örters och medicinalväxters läkande effekt står i centrum.
Återigen – det finns inte fytoterapiprodukter godkända av läkemedelsverket. Det finns inga studier om dessa medel inom biodlingen heller.
Vad säger Wikipedia om homeopati? ”Homeopatin avvisas av vetenskapen som en pseudovetenskap, Man anser att homeopatin är en kvarleva från alkemins tid.”
Hur kan ett statligt verk förorda någonting som avvisas av vetenskapen? Hur kan ett statligt verk förorda användning av medel som inte är godkända och ingen har aning om deras effekter eller sidoverkningar? Vad händer om dessa preparat fastnar i honungen? Vad säger Livsmedelsverket?
Så jag upprepar att den rekommenderade skriften är en JÄVLA BULLSHIT!
-
I bland sätter man likhetstecken mellan "naturligt" och ekologiskt. Jorbruksverkets vägledning om ekologisk biodling kan vara en nyttig läsning.
I den nämndsa skriftern står:
”Du ska huvudsakligen ha naturligt material i dina bikupor och till annat material som används inom biodlingen. Naturmaterialet ska innebära att risken för att miljön eller produkterna från biodlingen inte förorenas. Den svenska tillämpningen av detta är att bikupornas tomma vikt till minst hälften ska bestå av naturligt material. Med tom vikt menas en kupa utan bin och honung, men med den eller de lådor samhället har året om, ramar, botten och tak. Naturligt material är till exempel trä.”
Min tolkning – kupbotten skall utgå från en tvåtumsplanka och sedan kan resten av kupan innehålla hur mycket plast som helst.
-
Här tror jag att du slår huvudet på spiken - det är långt ifrån alla som tycker att meningen med biodling är att få honung i burken! Man kan ha bin enbart för att öka pollinering av sina grödor och man kan mycket väl ha bin enbart för binas egen skull.
Jag vet inte exakt vad det var för svar Mirtha var ute efter i sitt original-inlägg, men det är inte alla som önskar sig en rationell och högproduktiv biodling.
Hej Catalan!
Uppskattar verkligen dina inlägg, de motsvarar rätt så väl det jag var ute efter.Tack för länken!Kommer att läsa vidare i ämnet! F ö verkar det finnas rätt så många vinklingar i debatten och som nybörjare är det lätt att känna sig påhoppat av de som betraktar sig som veteraner både i ämnet och på Forumet (dock inte alla som reagerat på det viset, förståss!).
hälsn.
Mirtha
-
Det ekologiska regelverket förordar som grundregel att man använder fytoterapiprodukter, homeopatiska produkter och spårelement och andra produkter hellre än vanliga veterinärmedicinska läkemedel.
Fytoterapiprodukter (t.ex. växtextrakt och växtessenser). Fytoterapi är en alternativ behandlingsmetod, där örters och medicinalväxters läkande effekt står i centrum.
Innebär detta att de rekommenderar thymol, som väl är växtextrakt från timjan?
/Michailov
-
Innebär detta att de rekommenderar thymol, som väl är växtextrakt från timjan?
Gå till http://wermdobiodlare.se/under/var.html (http://wermdobiodlare.se/under/var.html) och klicka i vänstermeny på Thymol
-
F ö verkar det finnas rätt så många vinklingar i debatten och som nybörjare är det lätt att känna sig påhoppat av de som betraktar sig som veteraner både i ämnet och på Forumet (dock inte alla som reagerat på det viset, förståss!).
Du är inte påhoppat. Det behöver du inite känna så. Det du "känner" är den verklighet som presentaras och inte stämmer överens med de ideal du har. Skyll inte på andra. Skyll på dig själv.
-
Jag och mina biodlarkollegor brukar definiera två sätt att bedriva sin biodling på.
Biodlare: är en person som är mån om sina bin och ser till att de sköts efter alla
konstens regler.
Biägare: är en person som bara äger bin och låter de sköta sig själva och med alla
de konsekvenser det medför.
Hans
-
Naturlig biskötsel innebär att odla bin utan att störa dem allt för mycket. Onaturlig biskötsel är när man öppnar kuporna titt och tätt utan orsak utan bara av nyfikenhet. Jag skulle tro att de flesta seriösa biodlare bedriver naturlig biskötsel.
-
Det här har jag väldigt svårt att tro på... Hur kan honung, som är nyttigare än socker för människor, plötsligt bli sämre för bina? De är gjorda för att övervintra på honung genom årtusenden, liksom. Med statistik kan man bevisa det mesta ;)
(Får mig att tänka på vällingindustin och amning, mm).
Hej Potatisblomma!
Jag delar din uppfattning om honungen likså om statistiken.Vad gäller sockerlösningen som bifoder under vintern så har en av lärarna på min nybörjarkurs utryckt tveksamhet om det var enda möjliga alternativ utan att utveckla det vidare annat än att bina har i många herrans år lyckas övervintra på sin honung innan vi mäniskor börjat exploatera binas arbete.
hälsn.
Mirtha
-
Jag delar din uppfattning om honungen likså om statistiken.Vad gäller sockerlösningen som bifoder under vintern så har en av lärarna på min nybörjarkurs utryckt tveksamhet om det var enda möjliga alternativ utan att utveckla det vidare annat än att bina har i många herrans år lyckas övervintra på sin honung innan vi mäniskor börjat exploatera binas arbete.
Jag kommer att ställa upp på din uppfattning så fort du presenterar vinteöverlevnadstatistik hos vilda samhällen. Från de "exploaterade" man vet att vissa honungssorter inte lämpar sig till övervintrig och därför ge man de socker som ersättning för honung man vill komma åt. Det är människans natur att exploatera. Hästar att rida på, jorden som utarmas för att man odlar diverse saker i den, vattenkällor som töms för att vi skall ha nåt´att dricka. Jag är väl cynisk eller hur?
-
Hej Catalan!
Uppskattar verkligen dina inlägg, de motsvarar rätt så väl det jag var ute efter.Tack för länken!Kommer att läsa vidare i ämnet! F ö verkar det finnas rätt så många vinklingar i debatten och som nybörjare är det lätt att känna sig påhoppat av de som betraktar sig som veteraner både i ämnet och på Forumet (dock inte alla som reagerat på det viset, förståss!).
hälsn.
Mirtha
Det finns sannerligen många vinklingar i debatten. Jag ser framför mig en skala där ena extremen utgörs av starkt industrialiserade biodlare med hundratals kupor där maximal honungsskörd eftersträvas. Andra extremen utgörs av småskaliga biodlare där fokus ligger på att ge bina så naturliga förutsättningar som möjligt och störa bisamhället så lite som möjligt (vegantänkare och mindre vetande personer som Sten-Åke så ödmjukt uttrycker det). Varje enskild biodlare hittar sin egen plats på denna skala.
Inte mig emot men det finns lämpliga sorter honung att övervintra bin på men det finns mindre lämpliga sorter med. Vad är det för filosofi att antigen låta bin svälta ihjäl eller att drabbas av utsot?
Jag vet inte var du läst om filosofin att svälta bin eller låta dem drabbas av utsot; det låter som ett hemskt synsätt. Eftersom du inte läste inlägget du svarade på så kommer innebörden här igen: Mata med socker endast i absoluta nödfall [Feed sugar only when absolutely necessary]. Ser man att bina har för lite foder inför vintern så ger men dem naturligtvis sockerlösning (ett solklart nödfall). Att däremot systematiskt ta ifrån dem så mycket honung att de inte klarar sig över vintern tycker jag känns fel.
-
Det går alldeles utmärkt att övervintra bin på honung. Förutsättningen är att man vet vad den är tillverkad av. Fruktblommor, hallon, maskros och klöver som råvara går bra. Alltså sommarhonung. Raps, rybs,diverse bladhonung samt ljung är mindre bra av olika orsaker.
-
Hur kan man ta sig igenom en nybörjarkurs i biodling utan att känna till att man har krav på sig att bekämpa Varroa?
Man kan helt enkelt inte ha gått någon utbildning alls, så dåliga kursledare finns helt enkelt inte.
Jag tycker allt för många bortser från vikten av att sköta sina samhällen rätt, man måste bekämpa Varroa och kunna se om sitt samhälle, följa lagstiftningen och ha kontakt med sin bitillsyningsman på orten hur naturligt ni än kallar er driftform.
-
Man kan helt enkelt inte ha gått någon utbildning alls, så dåliga kursledare finns helt enkelt inte.
Jag tycker allt för många bortser från vikten av att sköta sina samhällen rätt, man måste bekämpa Varroa och kunna se om sitt samhälle, följa lagstiftningen och ha kontakt med sin bitillsyningsman på orten hur naturligt ni än kallar er driftform.
Ett av dina bästa inlägg Sten-Åke, håller med till 110 procent.
Hans
-
Om man skulle vilja hjälpa det nordiska biet att etablera sig på nytt i landet, skulle detta kunna hota näringen genom smittspridningsrisken? - Man kan ju istället tänka sig att det sker ett naturligt urval så att man får fram bin som har försumbara problem med sjukdomar och parasiter. - Som det fungerat förut under årmiljarder.
Det som saboterade för vilda honungsbin i Norden var väl bortstädandet av sjuka träd och inga bohål kvar som fungerade för övervintring och kanske förlusten av rikblommande ängar och betesmarker.
-
Vad säger de lärde om det nordiska biet - är det en art som funnits naturligt i Norden?
Eller är det som jag hört någonstans att bin flyttats hit från Europa i omgångar sedan lång tid tillbaka. Troligen har svärmat gått iväg och andra svärmar fångats in men att de någonstans utgår från mänsklig närvaro.
Finns det andra "naturliga" biraser i Norden?
-
Det nordiska biet nådde Skandinavien för ca 10000 år sedan dvs efter istidens slut. Om man vill kalla det inhemskt är ju en definitionsfråga. Är Sveriges befolkning inhemsk?
-
Jag är en nybörjare (har just avslutat nybörjar kurs)vad gäller biodling.Planerar starta i en liten skala med ett par kupor i västra Dalarna och önskar göra biodlingen så naturlig som möjligt, så nära vildbinas levnadssett som möjligt.Är det realistiskt?Har någon egen erfarenhet av detta?Har ni några konkreta råd?
Ja, kolla in biodynamiska.se och kurs med tyska Demeter biodlare. Det tror jag är så nära man kan komma "naturlig biodling".
I grova drag innebär det att att inte odla drottningar och prägla mellanväggar. Utan att arbeta med den starka svärm/förökningsdriften bina har och låta dom bygga sitt yngelrum fritt. Det går sedan utmärkt att kombinera med driftformer som biodlaren kan acceptera.
Innan någon vän av ordning spritter till liv vill jag nämna att det också går utmärkt att utföra behandlingar mot varroa. Man kanske tittar mer på var i sin utveckling samhället är, och använder mildare kemikalier oftare.
Lycka till med att finna din väg in i naturligt biodlande, så nära binas levnadscykel! Det går!
-
Lycka till med att finna din väg in i naturligt biodlande, så nära binas levnadscykel! Det går!
Det naturligaste måste väl vara att låta de vara i skogen. Att stoppa de i konstgjorde bostäder bryter man mot deras naturliga sätt att bygga egna bostäder, svärma eller icke svärma och övervintra. Att varroabehandla måste vara en mycket svårt angrepp mot naturligheten. Det är inte "naturlig" alls. "Naturlig biodlare" är inte alls nära binas naturliga sätt.
Jag anser att det finns två sätt att biodla på. Ett bra och ett dåligt.
Min känsla säger mig att en grupp biodlare vill framhäva sin naturlighet och vill uppfatta sig som biodlingens aristokrati. De vill gärna framstå förnärmare.
-
och vissa vill vara motvalls kärring när andra söker nya vägar bortom det etablerade...
-
Bara man inte ställer till det för andra så tycker jag det är underbart att man vågar nya utmaningar och ställa etablerade sanningar på ända. Det riskerar att bli dyrköpta erfarenheter men det drabbar ju den som testar. :)
Håller man inte koll på sjukdomar och annat så snackar vi om annat! (:)
-
Man kan på goda skäl befara, att biskötseln är på väg in i samma återvändsgränd som boskapsskötseln i stort.
Maximalt naturenligt bör ju vara att låta bina sköta sig själv och att stjäla honungen om man kommer åt. Väldigt mycket effektivare med obetydlig avvikelse från detta kunde vara att bjuda på bra boplatser som är bekväma att skatta. Så gjorde man förr överallt under årtusenden.
Även där det fanns mycket naturliga bohål, kunde man lätt få samhällen att bosätta sig där man ville ha dem genom kunskap om binas preferenser i val av boplats.
-
Sverige skulle kunna haft mindre Varroa zoner om alla och då menar jag ALLA biodlare tog sitt ansvar och behandlade sina samhällen mot parasiten.
Det finns dom som inte förstår problematiken alls därför att de har bin utan utbildning och ansvar mot andra biodlare, de ser bara trångsynt till sitt.
Varför finns det vanskötsel i djurhållningen, jo man har denna attityd och tror sig kunna göra som man vill i tron att det är naturligt.
Den intellektuella människan inser ganska snart att man måste samarbeta.
Klarar man inte av det själv om man är så j-a rädd för bina får be någon som kan om hjälp helt enkelt.
-
Håller med om att alla skall mota det gemensamma problemet Varroa. Det är ett illojalt oskick att inte göra det. Men, sen kan man göra det på olika sätt...
Och, jag ser lite olika mönster och anledningar till att det slarvas...
Jag använder inte Apistan och liknande, och anser spärrboxen underskattad.
Många biodlare sköter sig i början, när varroan är ny, men åren går, och behandlingarna "glöms bort"...
Tror att det är vanligare i den äldre generationen biodlare...
Hur komma tillrätta med detta kan man fundera över...
-
Tror att det är vanligare i den äldre generationen biodlare...
Hur komma tillrätta med detta kan man fundera över...
De dör ut! >:D
-
De som inte accepterar vilda honungsbin, är väl ganska besvärade av att det finns humlor och en massa arter vildbin som är värdar för samma sjukdomar och parasiter som tambin.
-
De som inte accepterar vilda honungsbin, är väl ganska besvärade av att det finns humlor och en massa arter vildbin som är värdar för samma sjukdomar och parasiter som tambin.
Struntprat.
Bina har problem med nosema apis, humlor med nosema bombi. Två helt olika saker.
Getingar bålgetingar och hummlor har inte problem med kalkyngel eller liknande sjukdommar. Inte solitära bin heller. Och vilda bin i sverige är solitära.
När det gäller varroa så förutsättningen för varroans överlevnad är bisamhälle. Hos solitära bin, humlor och getingar övervintrar bara drottningar. Ingen chans för varroa att överleva vinter.
-
Sverige skulle kunna haft mindre Varroa zoner om alla och då menar jag ALLA biodlare tog sitt ansvar och behandlade sina samhällen mot parasiten.
Det finns dom som inte förstår problematiken alls därför att de har bin utan utbildning och ansvar mot andra biodlare, de ser bara trångsynt till sitt.
Varför finns det vanskötsel i djurhållningen, jo man har denna attityd och tror sig kunna göra som man vill i tron att det är naturligt.
Den intellektuella människan inser ganska snart att man måste samarbeta.
Klarar man inte av det själv om man är så j-a rädd för bina får be någon som kan om hjälp helt enkelt.
Den här tråden har tagit en lite (o)lustig vändning. Det har aldrig hävdats i denna tråd att man inte skall behandla mot Varroa. Jag är övertygad om att vi alla är fullständigt överens om att det är ett ofog som påverkar alla i ens omgivning att inte bekämpa Varroa.
Alltså: Varroa är ett otyg som skall bekämpas av alla biodlare.
Att man känner ett obehag inför att behandla med kemikalier är en helt annan sak.
Brittiska motsvarigheten till Jordbruksverket (Department for Environment, Food and Rural Affairs) varnar i sin senaste Varroa-skrift för att kemikalie-resistensen hos Varroa-parasiten sprider sig bland de engelska bisamhällena, och man lyfter fram fyra icke-kemiska bekämpningsmetoder: Drone Brood Removal, Comb Trapping, Artificial Swarm, Open Mesh Floors [Managing Varroa, The Food and Environment Research Agency, 2009]. Utöver det finns forskning som visar på att naturlig cellstorlek har en positiv inverkan på Varroa-bekämpning, se exempelvis [Maggi, Damiani, Ruffinengo, De Jong, Principal and Eguaras; Brood cell size of Apis mellifera modifies the reproductive behavior of Varroa destructor; Springer Science+Business Media B.V. 2009]. Även pudersocker kan användas, se t ex [Fakhimzadeh; Effectiveness of confectioner sugar dusting to knock down Varroa destructor from adult honey bees in laboratory trials; University of Helsinki, 2001].
Dessutom är feromoner och dofter ett bisamhälles viktigaste egenskaper och då kan jag personligen känna att behandling med lättflyktiga ämnen inte känns helt optimalt.
Och innan någon kommer springande med påhittade referenser till lagboken så vill jag citera Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:46):
42 § I bigård där varroakvalster förekommer skall bitillsynsmannen
förelägga innehavaren av bisamhällena att bekämpa varroakvalster i bigårdens
samtliga samhällen. Vid bekämpningen skall användas mekaniska
metoder, t.ex. spärrbox, eller sådana kemiska produkter eller biotekniska
organismer som får användas mot varroakvalster. Metoderna får
användas enskilt eller i kombination. Valet av bekämpningsmetod skall
tillsynsmannen överlåta på biodlaren. (SJVFS 1999:17).
-
Även pudersocker kan användas, se t ex [Fakhimzadeh; Effectiveness of confectioner sugar dusting to knock down Varroa destructor from adult honey bees in laboratory trials; University of Helsinki, 2001].
Gå till
http://wermdobiodlare.se/under/var.html (http://wermdobiodlare.se/under/var.html)
och klicka i vänstermenyn på "Florsocker"
-
Ett problem är att veta vilken insats och i vilken omfattning den ska sättas in utifrån nedfallskontroll och liknande. Man bör ju alltid välja en mindre skadlig metod innan man går på grövre artilleri. Många som använder Apistan gör det mer regelbundet utan att reflektera över om det verkligen behövs.
Ett mer varierat sätt att behandla mot Varroa med rätt mängd bekämpningsmedel är ju självklart det bästa både för bin, miljön och biodlaren. Om det inbegriper Apistan eller inte har jag egentligen inga synpunkter på - bara det inte sker av lathet och ointresse.
Som nybörjare har jag jättesvårt att avgöra Varroamängd genom nedfallskontroll och det kanske är så att man ska göra mer åtgärder än man gör men det är inte lätt alla gånger.
Avslutningsvis - hur länge kan ett Varroakvalster leva?
-
En bra metod av varroabehandling är att göra avläggare.
Hans
-
Som nybörjare har jag jättesvårt att avgöra Varroamängd genom nedfallskontroll och det kanske är så att man ska göra mer åtgärder än man gör men det är inte lätt alla gånger.
Jordbruksverkets information Varroabekämpning med ekologiska metoder ger den information du söker. Den som gått nybörjarkursen har fått ett exemplar av skriften. Annars går den att ladda ner från Jordbruksverkets hemsida.
-
Har både skriften och kunskapen från kurs i familjen men att första gången lokalisera kvalstren och förstå nedfallet samtidigt som man har allt annat och tänka på tycker iallafall jag är besvärligt.
Sen blir man ju som nybörjare även stressad över det där med Varroa som man lätt får för sig är lika med världens undergång. När man då inte hittar nått nämnvärt vid nedfallskontrollen så tror man lätt att man gör fel och att de små gynnarna ändå ligger på lur någonstans. :)
Fast med lite distans och efter lite mer tid vid kuporna så känns det som man förstår vad det handlar om. Lite iallafall... :)
-
Fast med lite distans och efter lite mer tid vid kuporna så känns det som man förstår vad det handlar om. Lite iallafall... :)
Det var ju bra, övning ger färdighet heter det ju.
-
hej Mirtha välkomen till den nya värld av biodling .
Va kul att du vill börja med biodling. Man kan välja att ha kupor tillverkade av natur material som trä finns att köpa hos de flesta handlare.
man kanske kan även tänka på att man väljer ett gynsam miljö för dina kupor , bort ifrån fabriker och dyligt. Som sagt ut i naturen där bierna kan ha det bra.
om du går med i SBR finns det en hjälpsam grupp som kan vara bihjälpligt med olika fråger och de är desutom snälla och trevliga prova på denna länk http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/292/1/ (http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/292/1/)
Om det är så att du bara vill ha sälskap i trädgården så finns det diversa hummel holkar , även vissa med glas lock så man kan titta in utan at störa allt förmycket , naturskydsföreningen säljer och har rittningar på dessa.
PS som du vet och de flesta andra biodlare vet eller har glömt , biodling + honung är när anknutna med naturen och naturligt.
hoppas ditt första år blir rolig och intresant med en del honung.
mvh MrBart :P Jag är en nybörjare (har just avslutat nybörjar kurs)vad gäller biodling.Planerar starta i en liten skala med ett par kupor i västra Dalarna och önskar göra biodlingen så naturlig som möjligt, så nära vildbinas levnadssett som möjligt.Är det realistiskt?Har någon egen erfarenhet av detta?Har ni några konkreta råd?
-
I Egypten bestod biskötseln under tretusen år i stort i att man staplade keramikrör som man sedan skattade på honung. Säkert drabbades bina av nya sjukdomar under denna tid med periodvis drastisk nedgång i honungsskörden. Kanske tjugo till femtio nya sjukor och parasiter som bina tvingats anpassa sig till genom naturligt urval.
Skall sådan naturenlig biskötsel förbjudas och alla tvingas solidariskt ställa upp med bekämpning, blir det allt mer som måste bekämpas efter hand eftersom bina aldrig får chans att utveckla egen motståndskraft genom urval.
-
Sådana försök har man gjort flera gånger under kontrollerade former och inte vunnit någon större framgång. Men man har gjort det på platser där det i princip har varit omöjligt att sprida smitta. Att man gör sådant i villaträdgårdar på "kul" är alltså inte alls bra. Man måste veta hur ett bisamhälle fungerar och hur drönare rör sig. Alla rykten om Varroa resistenta bin har inte varit sanna.
Är det rätt att enskilda opportunister skall smitta ner hela Sverige helt ovetenskapligt i tron att de lever upp till något naturligt för bina?
När de sedan får mothugg måste de beklaga sig i en annan gnälltråd. Jag tycket det här är ett väldigt syniskt sätt att faktiskt förstöra för andra biodlare i närområdet.
Varför finns det inga vilda bin längre? Jo Varroan har tagit död på dem!! Att idag hänvisa till vildbin som inte finns känns då konstigt. De bin som man träffar på i skogen är bin som svärmat under sommaren och de dör sannolikt under vintern. Det är "Apis mellifera" honungsbiet och inget annat.
-
Ett sätt att komma vidare i sina tankar om annorlunda biodling kanske kan vara den biodynamiska varianten, de håller till här i Bromma. http://www.biodynamisk.se/ (http://www.biodynamisk.se/) de är ganska restriktiva om vad man får göra och kan säkert ge bra riktlinjer.
Biodynamiska Föreningen
Waldorflärarseminariet
Kristofferskolan
Marklandsbacken 11
Box 97
161 26 Bromma
Sweden
Telefontider: mån,tis,torsdag 10-14, lunch 12-13.
Telefon: 08-551 512 25, 08-505 858 82
International calls 046 8 551 512 25
Fax: 0706 19 19 80, 08-505 858 85
-
Här är också ett försök på samma tema men för att inbegripa vad det handlar om så skall man läsa allt och kanske fråga hur det går. Det finns allt för många som tror de hittat något som fungerar. Jag skulle få köpa Elgon bin (12 samhällen) för dom var så snälla och friska, men köpet annulerades pga sjukdom, de hade fått reinvasion av Nosema och var allmänt sjuka.
http://www.naturligbiodling.se/ (http://www.naturligbiodling.se/)
-
http://naturligbiodling.se/texter/overlevare.htm (http://naturligbiodling.se/texter/overlevare.htm)
Läs här om Gotlandsförsöket, till slut fanns 3.3% kvar av 150 samhällen ...
Överlevarna blev inte resistensfria heller utan avkomman drabbades igen.
Man kan enkelt säga såhär, hade det funnits Varroa resistenta bin hade alla haft det för länge sedan.
Så länge det inte finns får vi leva med att de finns och begränsa skadan genom god skötsel, inte genom att undvika skötsel.
Varroan är lömsk, den förstfödda är en hane och resterande hundratals är honor. Och det är honorna som sitter på bina och gör största skadan. Bina klarar nog av varroan men inte de sekundära sjukdommarna som går i varroans spår, virus och andra bisjukdomar som drabbar bina då de försvagats av varroa kvalstret.
Sköter man inte sina bin kan det uppstå stora spridningar av sjukdomar.
Det finns områden som fick destruera sina 600 samhällen under förra sässongen. Destruera = elda upp!! Den gången var det ameriansk yngelröta enligt pressen och forumen.
-
Tror att denna tråd någonstans gått ifrån "Naturlig biskötsel", till "Vårdlös biskötsel"...
Och det var väl inte tanken från början... såhär ser jag på saken:
Naturlig biskötsel innefattar att bina får bygga fritt i yngelrummet, sen iaktar man var bina är i sin uppförökningsdrift, svärm tendenser. I och med att dom får bygga fritt slipper man fundera över cellstorlekar. Det är också lättare i ett fribygge att se när dom börjar "leka", bygga små koppar i kanten. Antingen kommer dom på andra tankar och avbryter leken, eller går vidare med drottningceller.
Nu måste man vara med! (det finns kalendrar för just detta) Målet är att just innan svärmen är på väg att gå så provocerar/skakar du fram en "svärm", tar med den nu både stiftade och täckta cellen till skaksvärmen. Ner med hela rasket och foder i ny låda för fribygge. Spärra några dagar så dom hinner snacka ihop sig och sedan, voilá, ett nytt samhälle på "naturlig väg"
Sedan finns det givetvis metoder inom "naturlig biodling" för att bekämpa Varroa... Det kan vi snacka om senare...
"Vårdslös biodling" var/är precis vad Gotlandsförsöket var/är. Man gjorde ingenting mer än skatta och vinterfodra... Själva försöket var att se om kvalstret gjorde det onaturliga att förinta sitt värddjur... via en vårdslös skötsel...
Nog för idag! Tack alla, detta ger mig lust att gå ut i verkstan och snickra ihop bi utrustning, trots ymnigt snöfall! Snart börjar drottningarna att lägga, då får husse också komma igång!
-
Vill man se vilka frågor och krav som ställs på en biodling kan man läsa mera här, bihusesyn ett standardformulär.
http://www.svensktsigill.se/website1/1.0.1.0/524/Handbok_Biodling_2009.pdf (http://www.svensktsigill.se/website1/1.0.1.0/524/Handbok_Biodling_2009.pdf)
-
Det går alldeles utmärkt att övervintra bin på honung. Förutsättningen är att man vet vad den är tillverkad av. Fruktblommor, hallon, maskros och klöver som råvara går bra. Alltså sommarhonung. Raps, rybs,diverse bladhonung samt ljung är mindre bra av olika orsaker.
Hej Jano!
Tack för ditt svar! Det kommer att bli ytterligare en skärva i den kunskapsmosaiken som jag håller på att skapa.
-
Har du sett den här länken i ovan länklista?
http://en.wikipedia.org/wiki/Beehive_%28beekeeping%29 (http://en.wikipedia.org/wiki/Beehive_%28beekeeping%29)
Visst ger det inspiration! :)
-
Vill man se vilka frågor och krav som ställs på en biodling kan man läsa mera här, bihusesyn ett standardformulär.
[url]http://www.svensktsigill.se/website1/1.0.1.0/524/Handbok_Biodling_2009.pdf[/url] ([url]http://www.svensktsigill.se/website1/1.0.1.0/524/Handbok_Biodling_2009.pdf[/url])
Vadå som gäller? Nu förstår jag inte Sten-Åke... du har hitillsvarande varit nyanserad.
I tråden Naturlig biskötsel komma med pamflett från Svenskt sigill??
Det kanske är så enkelt att jag pratar biskötsel, och du... trycksaker och organisationer?
Eller har det med guds lagar och människans förordningar att göra?...
Sköt dina bin med kärlek är ett bra motto... :)
Ha det gott!
-
Tror att denna tråd någonstans gått ifrån "Naturlig biskötsel", till "Vårdlös biskötsel"...
Och det var väl inte tanken från början ...
Håller med!
Precis som i all djurhållning som, enligt djurskyddslagar o annat, ska utgå från djurens behov, så ska naturligtvis även biodlingen göra det. Jag har inte förstått varför det ska vara negativt att se efter sina bin. Jag menar, det är en sak att lyfta på lådorna tre gånger i kvarten, och att sköta varroabekämpning, skära bort drottningceller, göra avläggare och skatta.
Vilken biodlare håller på och plottrar i onödan? Det är klart att man kollar oftare i början när man är nybörjare. Bara att hitta drottningen kan ju ta ett tag ;D (tog mig nära två år innan jag hittade min första omärkta) ;D
Men när man lärt sig rutinerna så försöker man ju så klart störa bina så lite som möjligt. Det känns självklart. Om det hela handlar om att störa eller inte så är det kanske yrkesbiodlarna som är duktigast. Har man 300 kupor så lär man inte störa kuporna mer än nödvändigt. :P
-
Vadå som gäller? Nu förstår jag inte Sten-Åke... du har hitillsvarande varit nyanserad.
I tråden Naturlig biskötsel komma med pamflett från Svenskt sigill??
Med betoning på vad som står i Bihusesyn angående biskötsel, jag hittande ingen annan länk tyvärr så haka inte upp dig på någon certifiering.
Men dokumentet ger en bra hint om vad som kan tänkas ingå i biskötsel och vilka krav man kan tänkas ställa på en biodling i vilken omfattning den än är.
Om alla följde t ex bihusesyns rekommendationer så skulle vi fått en enorm kvalitetshöjning på svensk biodling.
Sedan har det ingen betydelse vad man kallar sin driftform för man har ett ansvar i alla fall.
"Eller har det med guds lagar och människans förordningar att göra?..." Jag kallar mig ateist så var det avklarat!
-
Tänka sig .. jag hittade Länstyrelsens syn på biodling ... enkel läsning om krav och skyldigheter från tillsynsmyndigheten.
http://www.lansstyrelsen.se/halland/amnen/Lantbruk/Biodling/ (http://www.lansstyrelsen.se/halland/amnen/Lantbruk/Biodling/)
-
Tänka sig .. jag hittade Länstyrelsens syn på biodling ... enkel läsning om krav och skyldigheter från tillsynsmyndigheten.
[url]http://www.lansstyrelsen.se/halland/amnen/Lantbruk/Biodling/[/url] ([url]http://www.lansstyrelsen.se/halland/amnen/Lantbruk/Biodling/[/url])
Bra Sten-Åke
Hans
-
Samma fast Västra Götaland: http://www.lansstyrelsen.se/cgi-bin/MsmGo.exe?grab_id=0&page_id=24017&query=bitillsyn&hiword=BITILLSYNEN%20bitillsyn (http://www.lansstyrelsen.se/cgi-bin/MsmGo.exe?grab_id=0&page_id=24017&query=bitillsyn&hiword=BITILLSYNEN%20bitillsyn)
Man ska anmäla "stadigvarande uppställd"? Där man övervintrar? ???
-
Man ska anmäla "stadigvarande uppställd"? Där man övervintrar? ???
Det är dina bigårdar som avses, syftet med anmälan är bara att bitillsynsmännen skall kunna hitta och undersöka bina vid eventuellt utbrott av Amerikansk yngelröta. Om du har bina någon annanstans under vintern så behöver det inte anmälas. Yngelröta på vintern är inte så vanligt :)
-
Det står i och för sig ingenting om bigårdar utan "bisamhällets bostad". För Länsstyrelsen register över bigårdar eller samhällen?
När man har andra djur så tilldelas man en produktionsplats dit djuren är kopplade. Men detta verkar inte vara fallet när det gäller bin?
-
För Länsstyrelsen register över bigårdar eller samhällen?
Man för register över bigårdar kopplade till fastighetsbeteckning. Du anger inte antalet samhällen.
-
Berätta gärna hur du tänker, vad du själv har för ideer.
Mvh//Anette
Du har rätt Anette , behöver, nog, berätta lite mer om hur jag tänker och planerar.
Det har gått rätt så fort här på tråden med alla inlägg, inte hunnit riktigt med.
Där jag kommer att ha mina ett par kupor så finns det inga andra biodlare i en radie på 2-3 mil, på gott och ont. (Så jag hoppas att varroahotet inte är så stort för att börja med.) Jag tänker inte börja med biodling i kommersiellt syfte och räknar inte med någon nämnvärt honungsproduktion under den första tiden. (Jag älskar ju honung och hoppas få åtminstone ett smakprov på honungen!)
Jag älskar naturen och bin har fascinerat mig sedan länge, numera känner mig orolig inför tanken att bina håller på att försvinna på vissa håll världen!
Vi människor har en tendens att hårt exploatera ALLT i naturen, struntar i naturbalans och naturens egna lagar. Vi har ofta uppträtt överlägset och utan sunt förnuft, profiten får styra.
Men vi är ju en del av den trötta naturen som håller på att kollapsa och jag önskar lära mig mer om hur man kan hjälpa till så att det skall ske i samklang med naturen så långt det bara går. Jag har inte ens en tanke att smita ifrån mitt individuella ansvar vad gäller tex bekämpning av bisjukdomar men hoppades på alternativa lösningar.
Alterantiv.nu lät som rätt forum, trodde jag.
-
I Egypten bestod biskötseln under tretusen år i stort i att man staplade keramikrör som man sedan skattade på honung. Säkert drabbades bina av nya sjukdomar under denna tid med periodvis drastisk nedgång i honungsskörden. Kanske tjugo till femtio nya sjukor och parasiter som bina tvingats anpassa sig till genom naturligt urval.
Skall sådan naturenlig biskötsel förbjudas och alla tvingas solidariskt ställa upp med bekämpning, blir det allt mer som måste bekämpas efter hand eftersom bina aldrig får chans att utveckla egen motståndskraft genom urval.
Tack för det!! :)
/Mirtha
-
Alterantiv.nu lät som rätt forum, trodde jag.
Du har kommit rätt!
Tonen brukar vara beskedligare och förhoppningsvis har alla nu skrivit av sig i en annan tråd.
Sök lite i gamla trådar från vårkanten och fram över sommaren så får du lite hum om vad det handlar om i verkliga livet!
-
Jag försöker se det som att behandling med myrsyra är ett "naturligt" sätt att behandla mot varroa. Bin har fått försvara sig mot myror i årtusenden och bin har därigenom utvecklat en härdighet mot myrornas vapen myrsyra som överstiger den nivå
som dödar av varroakvalster. Sedan är det givetvis inte en snäll metod att simulera myrattack men för mig är det den lämpligaste.
Om ni vill se en tråd med "Tedblads myrsyrametod" så kan ni
hitta den här
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=76209.msg630260#msg630260 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=76209.msg630260#msg630260)
Jag har även testat florsocker mot varroa, mest för skojs skull.
I somras hade jag ett delat samhälle som behövde lite mat så jag
tänkte att det inte kunde skada med ett litet försök.
Jag hällde först några deciliter uppifrån främst i ramgångarna.
Nästa dag så hade det ramlat ner ett par varroa genom spärrgallret och sockret var borta. Provade sen att spruta ett par deciliter florsocker på ramarna från sidan från en plastflaska med hål i toppen.
Även då föll det ner ett par stycken varroa efter ett dygn.
Samhället hade ca ett nedfallet varroa per vecka innan behandlingen. En månad senare föll det ner ca 200 varroa från det här samhället när jag myrsyrabehandlade.
En stor skillnad var att bina inte alls verkade retade av florsockret. Snarare en förvirrad lycka över godiset som regnade över bina och täckte dem.
Myrsyran gör bina riktigt arga vilket stämmer bra med jämförelsen med myrattack.
Min slutsats är att florsocker är mer lördagsgodis än varroabehandling.
-
Min slutsats är att floorsocker är mer lördagsgodis än varroabehandling.
Då har vi samma uppfattning om florsocker.
-
Du har kommit rätt!
Tonen brukar vara beskedligare och förhoppningsvis har alla nu skrivit av sig i en annan tråd.
Sök lite i gamla trådar från vårkanten och fram över sommaren så får du lite hum om vad det handlar om i verkliga livet!
Aha. Är det någon sorts nollning som används på Forumet, eller?
-
De enda nollor är väl vi som är för heta på tangenterna! ;)
-
Har fått så pass mycket info att kylan kommer att stå på sig en månad till och det kommer sannolikt att bli en riktigt kall vår.
Den här våren kommer inte att vara så förlåtande med avseende på binas hälsa och foder.
Jag gissar att vinterförlusterna kommer att bli betydligt större än för 2009, det vill till att ha väl isolerade kupor samt ha varit generös vid invintringen.
-
Kylan är inte problemet den gör att bina sitter mer stilla. Det är en stor övertro på att isolering skulle vara så bra men så är det inte. Det som är farligt det är fukten. Och med tanke på hur hösten såg ut så blir det nog en del problem i alla fall. Den mest gynnsamma temperaturen är strax under nollan och inte för mycket blåst rakt in i flustret. Om... samhällena är starka och har foder så det räcker så brukar det mesta gå bra. För min del så brukar 15 kilogram socker och omkring 5 kilo sparad honung bli lite för mycket kvar. Ska bli spännande om det stämmer i år också
Gideon
-
Här står allt ...
http://www.swienty.dk/shop/vare.asp?side=0&vareid=116030 (http://www.swienty.dk/shop/vare.asp?side=0&vareid=116030)
-
Här står allt ...
[url]http://www.swienty.dk/shop/vare.asp?side=0&vareid=116030[/url] ([url]http://www.swienty.dk/shop/vare.asp?side=0&vareid=116030[/url])
Hej sten_åke jag antar att du vill vara ironiskt men om du skulle ta dej tiden och läsa den bok du rekommenderar skulle du bli förvånade hur intresant , pedagogiskt , informativ och väl skriven den är !
Ibland kan även gamla hundar lära sig något nytt ! ;D
-
Jag gissar att vinterförlusterna kommer att bli betydligt större än för 2009, det vill till att ha väl isolerade kupor samt ha varit generös vid invintringen.
De biodlare som ser till att deras bin kan bli av med fukten som bildas vid vinterfodrets förbränning behöver inte oroa sig. Kylan gör att det faktiskt förbrukas mindre foder. Hel nätbotten och ej för mycket isolering, då sitter bina torrt och fint. Isolering skall de ha när yngelsättningen börjar i slutet av februari. Det är då de börjar konsumera foder för att få upp värmen . För min del så får gärna kylan vara kvar några veckor till så inte yngelsättningen börjar för tidigt.
-
Lindell skrev
Här står allt ...
http://www.swienty.dk/shop/vare.asp?side=0&vareid=116030 (http://www.swienty.dk/shop/vare.asp?side=0&vareid=116030) Loggat
.........................
Tack för tipset Unge herr Lindell!
Men om det här är den enda bi-bibel som du läser så borde du satsa på fortbildningskursen.
Hälsningar
Gideon
-
Nja .. jag skall vänta till del II kommer ut ...
-
Otto Reimann Den gamla hedersmannen. Han talade om "Vinterbiodlare". Det var sådana som visste hur biodling skulle bedrivas i varje fall vintertid. För egen del så är jag lite av fantast när det gäller invintring ( läs övervintring). Jag har under snart 20-års tid invintrat över tusen samhällen och under den tiden förlorat tre samhällen.
Så egentligen så väntar jag på den stora smällen.
Gideon
-
Jag har däremot beställt andra böcker av intresse ...
1) Sjukdomar, parasiter och skadegörare i bisamhället. Nu vet jag en del redan, men här är allt samlat på en mera klinisk nåvå som passar mig mera. (Fries/Kristiansen)
2) Biavel och Insemination av Bert Thrybom. Inte för att jag gillar det som står där utan för att mera komma underfund med hur de tänker. Annars känns friparning helt rätt.
-
Tysk biodlare på 40-talet Johannes Thur konstaterade att hälsoproblemen i bikupor sammanföll med införandet av ramar. Det förändrade klimatet i kuporna. Större volym att värma, mer luftdrag vid sidorna, kondens Plockandet blev större. Framförallt försvagades "drottninglukten" och samhällets egna naturliga andning, genom det icke kontrollerade luftombytet. Motståndskraften mot virus etc försämrades. w.w.w.users.callnetuk.com./heaf/thur.pdf
Han föreslog vertikala top barkupor med nästan samma mått som Warre-kuporna, som är så vanliga på kontinenten och i USA.
Det verkar som om det är människans ingrepp genom mekaniseringen, vinstmaximeringen etc som
skapat problemen. Varoan kanske (akut) talar om för oss att vi måste förutsättningslöst ifrågasätta de ingrepp vi gjort de senaste 150 åren.
-
Att varroa skulle ha något med människans ingrepp i kuporna tvivlar jag starkt på, är nog naturens sätt att styra det hela. Spridningen däremot av varroa runt jorden har människan lyckats bra med.
Parasitdjur som lyckats komma bort från sin egen miljö brukar dö snabbt eller så sprids dom okontrollerat.
Värddjuret har inte den nödvändig delprocess i evolutionen som behövs för att skydda sig mot parasiter från andra delar av världen.
-
När man kommit på att det är insekter och inte däggdjur man jobbar ihop med så förändras det mesta till det bättre. En bra övervintring betyder allt för resultatet under sommaren.
-
Kupans utformning är en fråga för bi odlaren och de sätt denne vill bi odla på.
Bina verkar inte brysig särskilt mycket, de kan välja skorstenar att bo i, i långa platta tak, golv, träd, brevlådor,soffor, lyckt stolpar, listan är oändligt.
Fördelarna med rörliga ramar underlättar att hålla ett bisamhälle friskt och på vissa håll i världen är det lag och fasta ramar är olagliga.
1 " EN " biodlare för 72 år sedan tycker en sak ::) , ja vad kan man säga, för 150år sedan var det bi kungen som styrde kupan, vad kommer vi lära os i dom kommande 72-150 åren ?
mvh edward :P
PS , va synd om tyska biodlaren som upplevde det jobbigt att "Plockandet blev större" låter som han var lat oxå :-[
-
Det verkar som om det är människans ingrepp genom mekaniseringen, vinstmaximeringen etc som skapat problemen. Varoan kanske (akut) talar om för oss att vi måste förutsättningslöst ifrågasätta de ingrepp vi gjort de senaste 150 åren.
Vem jobbar åt vem?
Människan har tagit honungs bina med sig överalt, de har brett ut sig i Amerikas, Asien med människans hjälp.
Man kan undra vilket som är vakrast och friskast ett stort optimerat samhälle som gör det de vill och samlar på sig mängder av honung för att säkra vintern och artens möjligheter att överleva?
Eller ett litet samhälle som inte når upp till sitt potential och haltar sig sjukligt fram ?
Vakert kommer i många olika former
mvh edward :P
-
Naturlig biskötsel behöver inte innebära att bina får sköta sig själva. Det går bra att bedriva naturlig biskötsel i kupor där man kan ha full kontroll på allt som sker. Vad är egentligen naturligt för bin? Enligt min uppfattning har vi hamnat lite väl långt från det naturliga i vårt sätt att behandla bina. Det är definitivt inte naturligt för bina att behöva tillbringa vintern i en välisolerad lågnormallåda fylld med 20 kg foder av vad slag det vara må. Det skulle vara intressant att veta hur det började propageras för detta invintringssätt och hur det motiverades. Det är mycket som kan ifrågasättas i skötseln av bin för biodling är nog den enda verksamhet där tro, gissningar och hypoteser så lätt kan bli etablerade sanningar. Bäst är att strunta i alltsammans och bilda sig en egen uppfattning. Grunden för att kunna göra detta är att känna till binas liv och levnadsförlopp och studera hur de beter sig i olika situationer.
Varför invintrar många sin bin på så litet utrymme? Varför stoppar vi om bina så väl inför vintern? Hur sitter och rör sig biklotet under vintern? Hur lägger bina upp sitt vinterförråd under sommaren? Det måste ju finnas en anledning till att de lagrar sitt vinterförråd över ynglet. Varför gör de på detta viset?
Lite att fundera över innan bina vaknar igen. Mvh. Jano
-
Litteraturtipset är the barefoot beekeeper! Som helt nybörjare så kan jag ju säga att de jag pratat med och lyssnat på har logiska argument som är lätta att ta till sig. Varför använda rökpust som gör att bina tror det är skogsbrand och blir mycket stressade av och dessutom hamstrar i sig så mycket honung som möjligt för att orka fly när en blomduschflaska vatten gör samma jobb utan att irritera? Eftersom bina själva bygger mindre celler än de man har i konventionella kupor (och att bina efter ett par generationer faktiskt blir mindre) tyder väl på att de inte vill ha så stora celler. Att de bygger massa drönarceller tyder väl på att de vill ha det stora genetiska utbytet som detta innebär? Och varför skulle det inte vara naturligt att bekämpa varroa med naturliga medel som myrsyra och oxalsyra (om det skulle bli nödvändigt)?
Jag har läst mycket här men inte blivit medlem förrän nyligen och tonen brukar vara mycket intresserad och nyfiken och full av experimentlusta och heja-på-de-som-experimenterar-lusta. Intressant utveckling i denna tråd där det i början kändes som man hamnat på ett annat forum för militanta konventionell-biodlingstalibaner... Men i slutet är ju tonen trevligare! Såpass att en annan vågar göra ett inlägg!
-
Varför använda rök? Den frågan kommer från alla nybörjare. När det går snett då räcker ingen vatten spray till. När det spökar till sig då är det viktigt att ha röken att ta till. Använd gärna vattenspray men ha röken igång som livförsäkring. En enda person som tror på det du skriver och som dör på grund av det!! Hur mår du sedan! Det är den realiteten som gäller.
Det är inget naturligt att använda myrsyra eller oxalsyra. Den som påstår det ljuger ohämmat.
Och varför har bina honungen över ynglet? Jo därför att honungen är livsviktig för binas överlevnad. Yngel är inget attraktivt för rövarbin! Och dessutom så är bin världsmästare på ventilation och värmehållning så därför så gör de det som fungerar för deras del.
Om du skulle skifta lådor med att sätta ynglet överst så skulle bina per omgående återställa ordningen och bära upp honungen allt eftersom ynglet kryper ut. Det är provat så det behöver vi inte prova. För det har andra gjort!
-
Och biobees.com också förstås!
Men den svenska boken om biodling Bin till nytta och nöje har man också sagt är ovärderlig även om den innehåller långa stycken om ramar och annat som man inte har någon nytta av om man kör ramlöst!
-
Varför invintrar många sin bin på så litet utrymme? Varför stoppar vi om bina så väl inför vintern? Hur sitter och rör sig biklotet under vintern? Hur lägger bina upp sitt vinterförråd under sommaren? Det måste ju finnas en anledning till att de lagrar sitt vinterförråd över ynglet. Varför gör de på detta viset?
Lite att fundera över innan bina vaknar igen. Mvh. Jano
[/quote]
Det fungerar hur bra som helst att invintra på egentligen hur många lådor som helst. Om jag upptäcker att det är vicelöst eller för svagt sent på säsongen så slår jag ihop samhällena. Och då plockar jag inte om något. En gång hade jag ett samhälle på 5 LN lådor på grund av detta och dessutom så glömde jag foderhinken på det samhället. Det kändes skamset på våren men samhället var i fin form! MVH Gidde
-
Varför använda rökpust som gör att bina tror det är skogsbrand och blir mycket stressade av och dessutom hamstrar i sig så mycket honung som möjligt för att orka fly när en blomduschflaska vatten gör samma jobb utan att irritera?
Eller så skaffar man snälla bin så kan man skippa båda ;)
Själv använder jag pusten sällan och vanligt vis enstaka gånger sent på hösten, eller när det skiter sig.
Dessutom gör röken att bina inte kan signalera varan med feromoner och påkalla fler vakt bin som ska anfalla bi odlaren.
mvh edward :P
-
Jag är med på att pusten kan vara effektivare i extrema lägen. Men målsättningen måste väl vara att inte hamna i dessa lägen? Och att någon skulle göra på ett sätt för att man läst det på ett forum, men inte själv tagit ställning, och något skulle hända. Det ansvaret får den personen bära själv. Var och en är ansvarig för sina handlingar. Jag skulle aldrig blint följa råd på ett forum på nätet eller för den delen från en lärobok, och om någon är så naiv och inte själv tänker efter vad som passar en själv så är man skuld till sin egen olycka...
För övrigt så ställer jag inte frågan som nybörjare. Eftersom jag själv är nybörjare och således inte har någon egenhändigt inhämtad kunskap att bidra med så är det jag skrivt vad som förmedlats från de jag lärt mig av. Och dessa är dels en mycket erfaren biodlare som i 20-talet års tid försörjt sig på konventionell biodling men nu gått över till det det här systemet. Han har bara positiva erfarenheter och använde nu för tiden aldrig röken och bina var påtagligt mindre aggressiva än när han rökade. Den andra är mer nybörjare som inte sysslat med konventionell odling tidigare utan valt detta sätt av samma skäl som jag själv, enkelheten, undvika onödigt jobb och låta bina följa sina naturliga instinkter genom att interferera så lite som möjligt. Och då menar jag inte bara interferens genom att lyfta på locket och titta in, utan även interferens t ex genom att inte låta bina bygga sina vaxkakor på det sätt de själva vill. Nyttan man får är ökad skörd i sin trädgård och möjlighet att skörda överflödet från bikupan i form av honung, vax m.m. för husbehov.
-
OL! Som du resonerar får man helt enkelt inte tänka. Bi och getingar är de farligaste djuren som vi har i vår natur. Tjurar , vargar och björnar inräknade. Det är fler som dör av getingstick än av att en björn eller tjur attackerar dom.
Du skriver att det är nybörjarens eget ansvar om de hanterar det här på fel sätt.
Förlåt!!! Men det du skriver är rent skitsnack!
Bin är roliga och intressanta, men vi måste vara medvetna om farorna med bistick oavsett var vi befinner oss i erfarenhets-cykeln. Har du en infektion i kroppen av något slag så kan bisticket kasta dig in i en allergireaktion som tar livet av dig. Så om jag känner av någon krämpa, förkylning, blåskatarr eller något annat då är jag synnerligen försiktig med stick. Och så här bör alla tänka. Även du! Så skaffa dig en bra rök och lär dig hantera den. Om du sedan inte behöver använda den så är det bra. Om.... du använder Nejlike-olja c.a 5 droppar per deciliter i sprayen så får du ännu bättre effekt på den. Ha det bra!
-
Tack för tipset med oljan! Jag uppmanar ingen att göra något som kan vara farligt. Jag menar bara att var och en måste ta ansvar för sina egna handlingar. Oavsett om det gäller biodling eller annat. Som nybörjare är man tvingad att förlita sig på andra, men då får man inte vara så naiv att man har en källa och okritiskt går efter det. Man bör ju söka kunskap från flera håll och sammanväga detta och ta hjälp. Jag hade exempelvis fällt fast en stor gran förra helgen och den i skogen mycket erfarna äldre grannen tyckte på fullt allvar att ett bra alternativ var att fälla trädet som granen satt fast i - tvärt emot allt sunt förnuft och helt livsfarligt. Hade en lyssnat på det, han var trots allt mycket erfaren skogsman, hade en mycket möjligt varit hospitaliserad idag. Men eftersom jag läst en hel del om motorsågning och nyligen tagit motorsågskörkorten så gjorde jag förstås inte så. Jag vägde samman det han sa med det jag kunde på förhand och lade till en nypa sunt förnuft och vi fick istället ner den med hans skogsmaskin då min kran var för svag.
Och ingenstans har jag påstått att bin är ofarliga! Jag jobbar som läkare och har flera gånger fått in patienter med allvarliga geting och bireaktioner. Men allergisk chock får man bara om man är allergisk. Däremot kan man få en kraftig behandlingskrävande reaktion utan att vara allergisk (och just som du skriver är risken större om kroppen redan är påverkad av något annat), men då är förloppet lite långsammare. Så att man ska vara försiktig och sätta säkerheten i främsta rummet måste vara självklart. Men ett sätt kanske kan vara just att använda vatten istället för rök för att inte irritera bina i onödan? Mindre irriterade bin=mindre risk för olycka? Och även om titeln på boken barefoot beekeeper antyder att det fungerar så bra att man kan sköta bina barfota och utan dräkt, så skulle jag aldrig få för mig att göra det och antagligen ingen annan heller. Men de jag pratat med som kör konceptet säger att deras samhällen håller sig så lugna under hanteringen att det i princip skulle vara möjligt att gå barfota.
-
Varför skall man ha bilbälte, när det är mycket bättre att inte krocka?
-
Skrivet av: Neon Knight
« skrivet: Idag kl. 15:39 » Infoga citat
Varför skall man ha bilbälte, när det är mycket bättre att inte krocka?
För att skapa syselsättning åt polisen såklart !!!
-
För drygt fem år sedan så var det en person på det här forumet som skrev nästan exakt som du. Ingen rök när det fungerar så bra med vatten. HAN HAR NU DEN MAFFIGASTE RÖKEN SOM GÅR ATT KÖPA FÖRPENGAR!!! Kanske det säger dig en del om vad det innebär att lämna teorin och hamna i verkligheten.
-
Jag föredrar att inte använda rökpuffen särskilt mycket. Om jag var tvungen till det hade jag bytt till snällare drottningar i stället för att köpa en större puff. Bara en tanke.
-
För övrigt så ställer jag inte frågan som nybörjare. Eftersom jag själv är nybörjare och således inte har någon egenhändigt inhämtad kunskap att bidra med så är det jag skrivt vad som förmedlats från de jag lärt mig av. Och dessa är dels en mycket erfaren biodlare som i 20-talet års tid försörjt sig på konventionell biodling men nu gått över till det det här systemet. Han har bara positiva erfarenheter och använde nu för tiden aldrig röken och bina var påtagligt mindre aggressiva än när han rökade. Den andra är mer nybörjare som inte sysslat med konventionell odling tidigare utan valt detta sätt av samma skäl som jag själv, enkelheten, undvika onödigt jobb och låta bina följa sina naturliga instinkter genom att interferera så lite som möjligt. Och då menar jag inte bara interferens genom att lyfta på locket och titta in, utan även interferens t ex genom att inte låta bina bygga sina vaxkakor på det sätt de själva vill. Nyttan man får är ökad skörd i sin trädgård och möjlighet att skörda överflödet från bikupan i form av honung, vax m.m. för husbehov.
Du får gärna berätta mer om dina erfarenheter av kTBH.
Tips
Top-bar Beekeeping (http://www.bokus.com/bok/9781603584616/top-bar-beekeeping/) av Les Crowder, Heather Harrell
The Bee-friendly Beekeeper (http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=1904846602) av David Heaf
Michael Bush hemsida om biodling (http://www.bushfarms.com/bees.htm).
-
Jag föredrar att inte använda rökpuffen särskilt mycket. Om jag var tvungen till det hade jag bytt till snällare drottningar i stället för att köpa en större puff. Bara en tanke.
Men det är just detta! Innan du har bytt den där damen så har du lite jobb där du kan behöva den där röken. Och just när du behöver den. Just de minuterna då det krisar. Då är det för sent att leta efter katalogen och beställa för leverans om en vecka.
När det gäller barnuppfostran så vet alla som inte är föräldrar bäst! När det gäller biodling så vet nybörjarna absolut mest. De har ju gudbevars läst en bok av en kille som var bra på att skriva men som egentligen skrev av något som en annan skrivit som i sin tur läst och skrivit av......osv!!Slutligen ... du ska ha en rök beredd! Du ska använda den om du behöver. Konstigare än så är det inte!
-
Jag har en rök. Varje säsong tänder jag den några gånger, och använder den aldrig... 200 samhällen utan rök eller vattenspruta... Däremot har jag alltid skyddskläder... hela tråden börjar låta lite fundementalistiskt om vad man måste... som man kanske inte alls måste...
-
Och varför har bina honungen över ynglet? Jo därför att honungen är livsviktig för binas överlevnad. Yngel är inget attraktivt för rövarbin! Och dessutom så är bin världsmästare på ventilation och värmehållning så därför så gör de det som fungerar för deras del.
Om du skulle skifta lådor med att sätta ynglet överst så skulle bina per omgående återställa ordningen och bära upp honungen allt eftersom ynglet kryper ut. Det är provat så det behöver vi inte prova. För det har andra gjort!
Varför låter så många biodlare inte bina ha sitt vinterfoder där de själva har bestämt att de ska ha det. Vinterfoder över tomma yngelramar förbättrar väsentligt binas övervintringsförmåga. Jag har undrat förr men gör det igen, hur många biodlare vet hur bina sitter och rör sig under vintern?
Mvh.Jano
-
Jag har en rök. Varje säsong tänder jag den några gånger, och använder den aldrig... 200 samhällen utan rök eller vattenspruta... Däremot har jag alltid skyddskläder... hela tråden börjar låta lite fundementalistiskt om vad man måste... som man kanske inte alls måste...
Instämmer.
-
Jag har inga som helst anspråk på att veta mest, eller någonting överhuvudtaget om biodling för den delen. Som jag skrev, jag förmedlar det som de jag inspirerats av att själv börja. Och även om jag har varit småsugen under flera år, så har det aldrig känts lockande när jag pratat med konventionella biodlare eller läst om det konventionella sättet. Det passar mig inte. Fördelen man har som nybörjare är ju dock att man har ett öppet sinne och inga cementerade "sanningar" ;)
-
Varför låter så många biodlare inte bina ha sitt vinterfoder där de själva har bestämt att de ska ha det. Vinterfoder över tomma yngelramar förbättrar väsentligt binas övervintringsförmåga. Jag har undrat förr men gör det igen, hur många biodlare vet hur bina sitter och rör sig under vintern?
Mvh.Jano
Jag för min del försöker aldrig påverka vad bina vill göra med sitt foder. För att spara tid så flyttar jag ibland ner yngel till underlådan men egentligen så är det onödigt jobb. För när bina drar ner fodret så flyttas det runt lite och hamnar där det ska vara efter några dagar.
Tänkte ta en annan fråga med dig Jano! Använder du kallbygge eller varmbygge under vintern?
-
För när bina drar ner fodret så flyttas det runt lite och hamnar där det ska vara efter några dagar.
Tänkte ta en annan fråga med dig Jano! Använder du kallbygge eller varmbygge under vintern?
Att fodret hamnar där det ska trodde jag också förut, men att tro är inte att veta. På sommaren så hamnar det där det ska men på hösten är bina inte så nogräknade. De drar ner det hastigt och det hamnar lite hur som helst. Det är antagligen inte naturligt att lagra så mycket foder på kort tid sent på säsongen. Kall-eller varmbygge har ingen betydelse när det är nät över hela bottenytan ända ut i hörnen. Ventilationen är det allra viktigaste för binas vintervila.
-
När bina drar ner fodret så hamnar det lite hur som helst. Men allt eftersom så efter några dagar så flyttas fodret upp och täcks. Bina måste ju bearbeta fodret och i samband med det så flyttar de fodret. En ide" kom Josef Stark med. Han föreslog att man skulle göra hål i bikakorna så att inte bina skulle behöva gå runt listerna. När det gäller ventilationen där är vi helt överens.
-
Ett bra sätt att få information om binas vinterliv är att öppna några bikupor några gånger under vintern och studera var de har sitt foder och hur de sitter och förflyttar sig. I ett rätt invintrat bisamhälle behöver inte bina gå runt några ramar.
-
Hej Mirtha,
vilken kalabalik det blev. Som jag förstår det är varroa mycket mindre förekommande bland TBH (Top Bar Hives), då bina bygger sina egna celler mindre än de förutbestämda cellerna i Langstroth Hives (jag har bara läst bilitteratur på engelska, så jag vet inte om de svenska är Langstroth eller inte. Jag förmodar att de har lika stora celler i alla fall).
Med mindre celler blir bina också mindre, och varroa är som sagt mindre förekommande, om alls förekommande, utifrån den informationen jag har tagit del av hittills.
Man skördar honungen genom att krossa vaxkammarna, så man behöver ingen slungmaskin eller klippa av en del av cellerna för att skörda honungen. I TBH får bina då bygga nya celler, vilket tar mer energi och därmed ger de mindre honung. Därför räknas de som mindre produktiva.
Om man ska övervintra på honung så är det viktigt att lämna tillräckligt många "ramar", och att bina startar vintern på ena sidan av dessa - av någon anledning flyttar de sig bara åt ett håll, så att de faktiskt kan svälta trots att det finns mat tillgänglig. Självklart ska man också kolla till bina såpass ofta att man ser om de behöver någonting, och stödmata om det behövs.
http://www.topbarbees.com (http://www.topbarbees.com)
http://www.bushfarms.com/bees.htm (http://www.bushfarms.com/bees.htm)
Själv ska jag bygga några Top Bar Hives, gå biodlarkurserna lokalt, göra det jag måste enligt lag, och "behandla" med försiktighet med kemikalier av olika slag. Bin har existerat länge utan vår inblandning, och jag är självklart med på att vi måste stävja varroa och annat oknytt, men jag tror att en återgång till mindre celler är ett bra första steg i den riktningen.
TBH verkar inte vara så vanligt i Sverige, men jag ska lära mig mer och skriva uppdateringar. Om det finns några TBH-odlare i Sverige, får ni gärna höra av er med tips och råd.
Lycka till, och håll dig positiv!
-
Som jag förstår det är varroa mycket mindre förekommande bland TBH (Top Bar Hives), då bina bygger sina egna celler mindre än de förutbestämda cellerna i Langstroth Hives (jag har bara läst bilitteratur på engelska, så jag vet inte om de svenska är Langstroth eller inte. Jag förmodar att de har lika stora celler i alla fall).
Vad basera du detta på? Vet du hur varroan lever och hur den förökar sig och hur hela dennes livscykel ser ut och fungerar?
Eftersom du önskar att de ska var mindre förekomande i en viss kup typ.
Du kanske ska även läsa dom studier från sverige som visar att små celler är effektiv mot varroa i början men att vart efter varroan anpassar sig även till dessa små celler och sedan ökar i samma takt som samhällen med standard cell storlek.
Med mindre celler blir bina också mindre, och varroa är som sagt mindre förekommande, om alls förekommande, utifrån den informationen jag har tagit del av hittills.
Detta information har överbevisats men lever sitt eget liv på Internet utan något förankring med seriös forskning som backar upp det. Fastna inte i detta återvänds gränd av önske tänkande.
Om man ska övervintra på honung så är det viktigt att lämna tillräckligt många "ramar", och att bina startar vintern på ena sidan av dessa - av någon anledning flyttar de sig bara åt ett håll, så att de faktiskt kan svälta trots att det finns mat tillgänglig. Självklart ska man också kolla till bina såpass ofta att man ser om de behöver någonting, och stödmata om det behövs.
Varför inte skörda honung från sitt TBH på våren så kan man var säker att man inte ta det de behöver till vinten?
Att de bara flyttar åt ett håll beror på att de måste alltid var i kontakt med fodret för att kunna värma sig av det och när det är kallt och de är i vinter klotet så örkar de inte att ta sig förbi tom kalla ramar och leta sig efter eventuell foder.
Man ska inte störa bina under sitt vinter villa för då förbrukar de med foder, som kan ta slut, äter de mer så fylls tarmen mer och risken att de skiter inne ökar med den.
Själv ska jag bygga några Top Bar Hives, gå biodlarkurserna lokalt, göra det jag måste enligt lag, och "behandla" med försiktighet med kemikalier av olika slag. Bin har existerat länge utan vår inblandning, och jag är självklart med på att vi måste stävja varroa och annat oknytt, men jag tror att en återgång till mindre celler är ett bra första steg i den riktningen.men jag ska lära mig mer
Bra att du ska gå en kurs och lära dig i praktiken.
Behandla inte varroan försiktig,= (de överlever) och för den del inte för hårt,= (bina dör) håll dig till rekommendationerna
men jag ska lära mig mer
Bra att du är intresserade att lära dig mer, så du kan behärska problematiken och förstå diverse sjukdom förloppen bättre.
Det finns många sätt att hålla bin på ingen är rätt eller fel bara man sköter om dom och inte smittar ner omgivningen och orsakar onödigt lidande för bina som lätt kunde avvarats.
En tbh kanske inte är den enklaste kup sort att lära sig på men sköt på rätt sätt och bara man har sin mål och förväntningar klart för sig kan var ett alternativ.
mvh edward :P
-
Hej Mirtha,
vilken kalabalik det blev. Som jag förstår det är varroa mycket mindre förekommande bland TBH (Top Bar Hives), då bina bygger sina egna celler mindre än de förutbestämda cellerna i Langstroth Hives (jag har bara läst bilitteratur på engelska, så jag vet inte om de svenska är Langstroth eller inte. Jag förmodar att de har lika stora celler i alla fall).
Med mindre celler blir bina också mindre, och varroa är som sagt mindre förekommande, om alls förekommande, utifrån den informationen jag har tagit del av hittills.
Man skördar honungen genom att krossa vaxkammarna, så man behöver ingen slungmaskin eller klippa av en del av cellerna för att skörda honungen. I TBH får bina då bygga nya celler, vilket tar mer energi och därmed ger de mindre honung. Därför räknas de som mindre produktiva.
Om man ska övervintra på honung så är det viktigt att lämna tillräckligt många "ramar", och att bina startar vintern på ena sidan av dessa - av någon anledning flyttar de sig bara åt ett håll, så att de faktiskt kan svälta trots att det finns mat tillgänglig. Självklart ska man också kolla till bina såpass ofta att man ser om de behöver någonting, och stödmata om det behövs.
[url]http://www.topbarbees.com[/url] ([url]http://www.topbarbees.com[/url])
[url]http://www.bushfarms.com/bees.htm[/url] ([url]http://www.bushfarms.com/bees.htm[/url])
Själv ska jag bygga några Top Bar Hives, gå biodlarkurserna lokalt, göra det jag måste enligt lag, och "behandla" med försiktighet med kemikalier av olika slag. Bin har existerat länge utan vår inblandning, och jag är självklart med på att vi måste stävja varroa och annat oknytt, men jag tror att en återgång till mindre celler är ett bra första steg i den riktningen.
TBH verkar inte vara så vanligt i Sverige, men jag ska lära mig mer och skriva uppdateringar. Om det finns några TBH-odlare i Sverige, får ni gärna höra av er med tips och råd.
Lycka till, och håll dig positiv!
Det är bevisat att inte de små cellerna löser några varroaproblem. Men det som händer är att i en TBH-kupa så hamnar de utkrypande varroorna del nära nätdelen i bottnen dels nära flusteröppningen. Det här gör att de små krypen lättare följer med ut ur kupan.I mina kupor med högbotten så får jag samma fenomen. De små cellerna är som Edward skriver en skröna här på internet. Det är viktigt att vi klarar att se hela problematiken när vi diskuterar biodlingen. Att börja snacka om det naturliga i alla lägen det är en farlig attityd som bara skadar och bromsar utvecklingen. Så det gäller att skaffa sig erfarenhet och förmåga att se hela spektrat för då får man en rolig och stimulerande bi-tillvaro
-
Hej Edvard och Gideon,
tack för feedback. Som sagt, jag fortsätter att lära mig och tar till mig av det ni skriver också. Jag läser gärna forskningen som stöder det ni säger, och det skulle vara väldigt fint om ni länkade till den.
Vänligen,
-
Här är en mycket bra artikel att läsa om man är intresserad av vad man kan göra mot Varroa utan kemikalier. Det finns massor av hänvisningar till olika rapporter och artiklar på slutet.
http://www.hastriketsbiodlare.se/SvBRapp101.pdf (http://www.hastriketsbiodlare.se/SvBRapp101.pdf)
-
Här är en mycket bra artikel att läsa om man är intresserad av vad man kan göra mot Varroa utan kemikalier. Det finns massor av hänvisningar till olika rapporter och artiklar på slutet.[url]http://www.hastriketsbiodlare.se/SvBRapp101.pdf[/url] ([url]http://www.hastriketsbiodlare.se/SvBRapp101.pdf[/url])
se sidan 15-16
"Cellstorlek
I Sverige har föreställningen att små celler påverkar varroakvalstrets
populationsutveckling negativt fått väsentlig spridning och propagerats för under
lång tid (ex. Österlund, 2001a, 2001b, 2001c, 2004,Ideström, 2002). Huruvida
cellstorlek är en avelsfråga kan diskuteras, men diskuteras här därför att
föreställningen haft betydelse för svensk biodling under det senaste decenniet.
Frågan om huruvida små celler i någon avgörande mening påverkar
varroakvalstrets beteende eller varroapopulationens utveckling kan anses som
avgjord genom seriöst genomförda kontrollerade jämförande försök. Taylor et al.
(2008) har undersökt om cellstorleken påverkar angreppsgraden eller
reproduktionen i cellerna. Slutsatsen var att inget tyder på att små celler minskar
varroakvalstrets reproduktion men att angreppsgraden i cellerna i bisamhällen
med små celler var signifikant högre. Data beträffande reproduktion bekräftar
observationerna av Davidsson (1992). Författarna konkluderar att manipulation
av cellstorleken inte är en lösning på kvalsterproblemen på Nya Zealand.
I en norsk tvåårig studie där man utgått från 20 samhällen uppdelade på 10
samhällen med små celler och 10 med konventionellt vax kunde ingen påverkan på
varroapopulationen påvisas. Undersökningen finns redovisad i Bitidningen
(Sæther Myskja & Helland, 2006)
I en studie i Florida, USA som sträckte sig över mer än ett år jämförde Ellis et
al. (2009) varroapopulationens utveckling i 30 samhällen, 15 med små celler och
15 med vanligt vax. Man visar att under de förhållanden som rått i Florida har det
inte gått att påvisa någon effekt på varroapopulationen mot bakgrund av olika
cellstorlek i bisamhällen.
I tre upprepade studier på samma tema med 20 samhällen i varje test (10
små celler, 10 kontroll) som pågick under 40, 12 respektive 16 veckor i Georgia,
USA är resultaten än mer nedslående om man trott att små celler skulle ha
I. Fries, Avel för tolerans mot varroa hos honungsbin – en förstudie
14
betydelse för att kontrollera varroakvalster (Berry et al., 2010). Resultaten visar
en statistiskt säkerställd högre angeppsgrad i yngel med små celler, högre andel
kvalster i ynglet, samt högre angreppsgrad på vuxna bin vid slutmätningarna. En
populärvetenskaplig sammanfattning av undersökningen har publicerats i en
amerikansk bitidning (Berry, 2009). Slutsatsen är att små celler inte minskar
varroapopulationens tillväxt, om små celler alls påverkar kan det vara i motsatt
riktning.
Även om det finns enskilda studier där resultaten antyder att varroakvalstret
kan påverkas negativt av små celler (ex. Martin & Kryger 2002, Message &
Goncalves, 1995) har inte det budskapet längre någon tyngd. Om man väger
samman de uppgifter som går att utvärdera måste slutsatsen bli att de biodlare
som försöker begränsa varroaangreppen med enbart små celler löper risk att
förlora sina bisamhällen."
mvh edward :P
-
Tack! Mycket intressant läsning.
-
Här är en : http://www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.htm (http://www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.htm)
som har slutat behandla och driver kommersiell biodling.
-
Här är en : [url]http://www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.htm[/url] ([url]http://www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.htm[/url])som har slutat behandla och driver kommersiell biodling.
WORST är ett ord han använder mycket, mycket döda bin, på slutet har han haft enstaka lyckosamma år på be kostnaden av honungs skörden, super arga bin som svärmar. + alla måste ha just "hans" bin annars fungera det inte.
Kul att han tar sig an uppgiften, fast gemene man med några enstaka kupor har ännu inte nytta av det , och snarrare förstör för sig själv och andra.
Underligt att det finns så lite om hans underverk på nätet, eller är det kanske bara han som tutar hans eget horn?
mvh edward :P
-
WORST är ett ord han använder mycket, mycket döda bin, på slutet har han haft enstaka lyckosamma år på be kostnaden av honungs skörden, super arga bin som svärmar. + alla måste ha just "hans" bin annars fungera det inte.
Kul att han tar sig an uppgiften, fast gemene man med några enstaka kupor har ännu inte nytta av det , och snarrare förstör för sig själv och andra.
Underligt att det finns så lite om hans underverk på nätet, eller är det kanske bara han som tutar hans eget horn?
mvh edward :P
Tja, du lär ju inte kunna bedriva en seriös avel om du plötsligt blandar in vilka linjer som helst... Rätt basic sådär. Om jag har avlat fram en bra köttproducerande höna kan jag inte plötsligt börja avla ihop den med lite vad som helst om jag faktiskt råkar vilja ha just den bra, köttproducerande hönan. Om jag vill ha en resistent jordgubbssort kan jag inte blanda in sorter känsliga för bladmögel och hålla tummarna att det funkar.
-
@Edward
Känner inte honom eller hans verksamhet, har bara hört att han kommer att presentera sina erfarenheter i olika biodlarföreningar i Finland.
Troligen har han också varit skeptisk om det kommer att lyckas eller inte och har därför väntat innan han börjar berätta om saken.
Honungsskörden och antalet samhällen har börjat växa åtminstone.
Svårt att säga hur många år man måste vänta innan man kan säga att det verkligen fungerar.
-
Antagligen tar vi fram varoa toleranta bin som kläcks tidigare eller har högre renlighet och städar ur varroan, eller hittar vi på något som tar 100% död på den.
Det verkar som han har endast ett par lyckosam år än, så mycket och många års arbete återstår.
Det man reagera mest på allmänt är när folk rycker (ett) begrepp ur ett system och "tror" att det räcker och är räddningen
Små celler minskar varroa angrepp. yippee, nu stoppar vi huvudet i sanden för allt är bra ::) sen visar det sig att även varroan anpassar sig till små celler och vi står på ruta ett igen :(
När många av våra kollegor från Nordamerika påstår att de inte behandlar och är "Treatment Free" så menar många att de inte använder sig av de kemikalier som inte naturligt förekommer i samhället + de även utför andra behandlings metoder.
Deras bi odling är inte exakt som vårt de har mindre samhällen och de har kvar dessa svärmade bin som förpestar omgivning för icke bi odlares fasa.
När samhället svärmar är det även ett varroa behandling eftersom varroans utveckling hämnas eftersom det blir en yngel uppehåll.
Att tro att om bina bygger egna celler skulle vara lösningen är motsägelsefull eftersom drönar antalet ökar då och varroan med den.
Däremot är det inte fel att ha sina bin med egna dragna celler i trä ramar eller tbh bara man håller efter det.
En TBH är inte en behandlings form mot varroan!
Svårt att säga hur många år man måste vänta innan man kan säga att det verkligen fungerar
Några år räcker inte ännu, några år med små celler var positiv tills dom >:D varroan >:D anpassade sig.
Om man behandlar varroan och håller efter den så är det inte ett problem, bara ett arbets moment.
mvh edward :P
-
Fint att hitta diskussion om mit arbete!
Bara kort svar, om någon skulle inta kunna läsa engelska.
Allt är här:
http://www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.html (http://www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.html)
Här kan man dömma om mina bina är arga. Jag hade problem med arga bin, några veckor i mitten av sommeren, då varroa nivor var mycket höga, men den fenomenen har försvunnit. Också dessa åren blev bina lugnare till hösten:
https://www.youtube.com/user/juhanilunden (https://www.youtube.com/user/juhanilunden)
Allt har gott bättre än vad jag ursprungligen år 2001 trodde. Idag anser jag varroa som kompis, utan dess hjälp är min avelsarbete inte möjligt.
Det är omöjligt att avla fram ett 100% resultat i bara 12 år. Det beror på att det finns troligen so många olika gener som påvärkar resistenten, och avelsarbete är så hemskt långsamt.
Nu 2013 är varroa för mig ingen problem, nu måste jag avla dom att produsera lika mycket honung som förut. Det får ta 10 år av mig, sen måste någon annan ta vidare. Honungskörden är den ända acceptable mätare av varroaresistens. Man måste notera att allt resistens, också hos andra drur och växter, kommer med pris, dvs. varroaresistentta bina kommer aldrig att produsera lika mycket honung som vanliga bina.
Försökte bilaga en bild av denna vecka, tog bort fodringslådorna.
(http://)
-
Välkommen till forumet! Fortsätt gärna berätta om dina erfarenheter, motgångar och framgångar, det är vi alla betjänta av.
-
Välkommen till forumet! Fortsätt gärna berätta om dina erfarenheter, motgångar och framgångar, det är vi alla betjänta av.
Vi måste förstå, att den ända lösningen i varroa och virus problemen är att stoppa förhandla. Som John Kefuss säger "Största hindret är biodlaren, han vågar inte"
En av svåraste sakerna är att kunna bedriva kontroll över sina parningar, det kräver kunskap, arbete och pengar. Utan kontrollerade parningar resistens försvinner, åtminstone så länge andra biodlare i området behandlar. Men: Att förhandla sina bina är idag så lätt, billigt och efektivt, att ingen förändring i det nyvarande situation knappast kommer.
Motgångar har varit många, men hela tiden, och redan från början, kunde man ochså se framgång. Två gångar har förlusterna varit kring 70%. Även då var många kupor fina och friska, man kunde bara undra naturens styrka. Och då och då kom ett samtal från andra sidan Finland, fremmande, som ringde bara att säga "Det är viktigt, vad du gör, fortsätta!! Motstånd av andra biodlare är mycket svårt att hålla och förstå, och det hände också.
Från fysiska sidan, det är tungt att varje år bära döda kupor hemma och några månader senare göra avläggare och driva parningstation 3 mil i skogen bara för detta ändamål. Från ekonomisk synvinkel kan man inte säga att det har varit nyttigt, tvärtom.
Konsumenterna blir altmera medvetna. Specielt de unga. Och om vi tittar tillbaka, i 70 -talet använde man terramysin, sulfa och fumidil B. Sen har alla förpannats. Att stoppa varroa förhandlingar är bara ett steg i denna historia. Och vi måste göra det också att hålla binas motstådskraft och välmåga.
-
Vi måste förstå, att den ända lösningen i varroa och virus problemen är att stoppa förhandla. Som John Kefuss säger "Största hindret är biodlaren, han vågar inte"
En av svåraste sakerna är att kunna bedriva kontroll över sina parningar, det kräver kunskap, arbete och pengar. Utan kontrollerade parningar resistens försvinner, åtminstone så länge andra biodlare i området behandlar. Men: Att förhandla sina bina är idag så lätt, billigt och efektivt, att ingen förändring i det nyvarande situation knappast kommer.
Mycket intressant!
Som några redan varit inne på i tråden så har vi tydligen så dåligt genetiskt underlag hos bina idag att de dukar under så fort biodlarna inte sköter om dem minutiöst. Det kan knappast vara ett hållbart alternativ att fortsätta på den inslagna vägen där naturens mekanismer för långsiktighet ständigt ska motarbetas med allt mer frenesi.
Juhani, kan de ge några kortfattade tips på vad en småskalig biodlare kan göra för att bistå den långsiktiga kampen?
Vad tror du om det som i tråden kallats "naturlig biodling", vilket ex. innebär invintring på honung istället för socker, inga ramar osv?
-
Mycket intressant!
Som några redan varit inne på i tråden så har vi tydligen så dåligt genetiskt underlag hos bina idag att de dukar under så fort biodlarna inte sköter om dem minutiöst. Det kan knappast vara ett hållbart alternativ att fortsätta på den inslagna vägen där naturens mekanismer för långsiktighet ständigt ska motarbetas med allt mer frenesi.
Juhani, kan de ge några kortfattade tips på vad en småskalig biodlare kan göra för att bistå den långsiktiga kampen?
Vad tror du om det som i tråden kallats "naturlig biodling", vilket ex. innebär invintring på honung istället för socker, inga ramar osv?
Varroa måste anses som vän. I dag försöker vi döda varroa så gott som möjligt. I framtiden, och det kan alla biodlare göra, måste vi döda varroakvalstren så dåligt som vi kan (alltså döda så få varroa som möjligt). Det är bina och varroa som tillsammans kan lösa problemen, inte människan. Men om vi bara bekämpar och bekämpar, de får ingen chance. Den ineffectiva handlingen menar olika saker till olika biodlare: En kan stoppa förhandla, om han har gott bimaterial, intresse och kunskap. Den andra bara miskar förhandlingen (jag har föreslagit att alla kunde använda bara 15ml oxalsyra, oavsett av storleken av samhällen, en gång i hösten, om den räker inte, så är dessa bina känsliga mot varroa, mina undersökningar visade at 28ml räcker till för over 90% efectivitet). Den tredje kan handla kupor som anses att behöva den.
Några kilo honung är det bra att lämna för vintret. Jag har försökt att avla bina som använder lite vinterfoder, och om det vore mögligt ekonomiskt, jag tror att de skulle övervintra med honung mycket bra. Om de får någon nytta av att invintra med honung bara, det tvivlar jag.
Jag hade stort intresse mot Bjorn Lagermans Free-Bee system, men i slutet köpte jag kupor med valiga ramar från honom. Nyförtiden har jag börjat kämpa mot plast i biodlingen. Jag har lovat 150€ till den som visar mig en undersökning att bina ger mer honung i välisolerade kupor än in oisolerade kupor. Mina lådor är av 18mm oisolerad tre. Plast(kupor och ramar) i biodlingen är en phänomen av tiden, som propagerats av redskaphandlare.
-
Så här skriver I.Fries professor i "biodling":
Till skillnad mot av människan riktat avelsarbete, visar historien att angrepp varroakvalster på de flesta platser antagligen inte utrotar arten A. mellifera. De allra flesta bin dör sannolikt om ingen bekämpning sker, men efter något eller några decennier återhämtar sig den spillra bisamhällen som överlevt och kan bygga upp en ny livskraftig population, trots angrepp av varroakvalster. De bin som överlever genom naturligt urval kan ha förlorat för biodling och produktivitet flera önskvärda egenskaper. Vad exemplen emellertid visar är att även våra raser av europeiska bin på sikt kan överleva med varroakvalster utan att dessa måste bekämpas. Problemet är vägen dit. Att utsätta den svenska bipopulationen för ett naturligt urval i detta sammanhang är uteslutet, med de konsekvenser för pollinering i allmänhet och biodlingen i synnerhet, en sådan ansats skulle leda till. Att fortsätta bekämpa kvalster så effektivt att eventuella skillnader i tolerans inte visar sig, leder å andra sidan till att biodlingen allt framgent är hänvisad till att bekämpa varroakvalster. Slutsatsen måste bli att finna en medelväg, en strategi som medgör att det går att skilja på bisamhällen med bättre och sämre motståndskraft mot varroakvalster.
Hur hittar vi medelvägen? Jag ser inte att någon diskuterar den.
Genetisk bredd efterfrågar både han och Prof. K Ebbestad, men vad jag ser skär man ut drönare och minskar bredden i drottninodlingen hela tiden. Naturligt urval förekommer väldigt lite. Svärmtröghet prioriteras.
Så här säger Broder Adam:
"Det råder inget tvivel om att svärmning för-
ser oss med de bäst uppfödda och bäst ut-
vecklade drottningarna, ty när ett samhälle
förbereder sig att svärma, har det nått en op-
timal naturlig utveckling så väl som välstånd
i alla avseenden".
R.Steiner, den ekologiska odlingen anfader, förutspådde att bina kunde dö ut om man fortsatte
med denna drottningodling. Han förutsåg också galna kosjukan.......
Redigera inlägg
-
Så här skriver I.Fries professor i "biodling":
Till skillnad mot av människan riktat avelsarbete, visar historien att angrepp varroakvalster på de flesta platser antagligen inte utrotar arten A. mellifera.
...Slutsatsen måste bli att finna en medelväg, en strategi som medgör att det går att skilja på bisamhällen med bättre och sämre motståndskraft mot varroakvalster.
Hur hittar vi medelvägen? Jag ser inte att någon diskuterar den.
Genetisk bredd efterfrågar både han och Prof. K Ebbestad, men vad jag ser skär man ut drönare och minskar bredden i drottninodlingen hela tiden. Naturligt urval förekommer väldigt lite.
R.Steiner, den ekologiska odlingen anfader, förutspådde att bina kunde dö ut om man fortsatte
med denna drottningodling. Han förutsåg också galna kosjukan.......
År 2001, alltså i början av denna avelsprojekt, kunde jag inte veta om det blir en katastrof eller inte. Jag var helt beredd att förlora alla mina bisamhällen. Men jag hade en kraftig känsla, ett naturen är inte så dumt, att den låter alla bina gå under. Presis som Ingemar Fries skriver.
I en sådan avelsprojekt kan man inte undvika förluster. Men hur mycket förluster skulle man ha? Jag stälde 30% förluster per år som mitt mål. Några år senare läste jag från Purvis Brothers (biavlare i USA) Internet sidorna, att de anser 50% förluster lagom stora. För stora förluster minskar genetiska bredden för snabt, med för små förluster blir det ingen avelsframgång.
Haploida drönare har en jättestor betydelse i en sådan sjukdom resistens avel. Men utan isolerade parningplatser går det inte: svaga drönare från grannarnas behandlade bisamhällen förstör aveln.
Den medelvägen! Om man nu börjar med att behandla sina bikupor en gång i året och bara med 15 ml (3%)oxalsyra sockerlösning, kan jag nästan garantera att man får större förluster än normalt. Men inte mycket mera. Om man redan har bra bimaterial, kan aven 15 ml vara för mycket. Min sista förhandling år 2008 med 3 ml oxalsyra dödade nästan 300 kvalster från de bisamhällen, som hade mest varroa. (I medeltal bara 80) Det verkar att 1 ml oxalsyralösning skulle sprida sig mellan 600-800 bina.
www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.htm (http://www.saunalahti.fi/lunden/varroakertomus.htm)
-
Haploida drönare har en jättestor betydelse i en sådan sjukdom resistens avel.
Just det resultat av inavel som leder till diploida drönare tar arbetsbina bra hand om själva.
-
Just det resultat av inavel som leder till diploida drönare tar arbetsbina bra hand om själva.
Jag menade inte det.
Drönare, som haploid djur, kan inte gömma sina dåliga gener, men drottningarna och arbetsbina kan. Biavlare kan inte se vilka dåliga gener ett samhälle eller en drottning har, gömmat i den andra sats av kromosomer. Men i drönare, tex. om det finns stor kvaslternivå i kupan, blir alla egenskaper synliga genast. Drönare, som är känsliga mot varroa, har ingen chance att para med drottningen.
Förlåt min svenska.
-
Hur resonerar ni som på olika vis vill ha så naturlig biskötsel som möjligt när det gäller biras?? Är det vilka bin som helst som är naturliga eller inriktas det på det inhemska naturliga Nordiska biet ??
Lars A
-
Hur resonerar ni som på olika vis vill ha så naturlig biskötsel som möjligt när det gäller biras?? Är det vilka bin som helst som är naturliga eller inriktas det på det inhemska naturliga Nordiska biet ??
Lars A
Genetiska bredden och gener är mera viktiga att skydda än rasen, som är definition av människan. Exempel: Man har ett eget bistam, vilken som helst (inte ett rent ras), som lever väl passad i ett område. Om denna biolare skulle byta sina bina till renrasiga, det skulle leda till en utrotning av sin egen stam och såvida till loss av gener och genetiska bredden. Varje biodlare ska ta hand om sina egna bina. Att byta till ett rent ras, även nordisk, skulle inte göra det mera naturlig. Nordiska biet har många goda egenskaper, den tillex. använder mycket lite vinterfoder, som är naturligt i detta seende att det blir minde utsläpp.
-
Jag håller med om alltihopa med genetisk bredd osv osv....... För min del är det lite principfråga.... att människor gjort fel som flyttat bin från här och där o blandat ut dem på alla vis.. Lokala välanpassade stammar är något som definierats o gjorts klart efter att människan gjort idiotiska flyttningar och de har kanske en anpassningshistoria (anpassade till (stor ?) del av mänskliga händer och åsikter) som kan vara kanske åttio år gammal...... något att jämföra med tiden från senaste isen till början av nittonhundratalet.........
Frågan gällde egentligen inte att jag personligen tycker att alla importbisorter skulle bort utan hur de "hardcorenaturliga" biodlarna med warre o tbh och vad det nu kan vara ser på rasfrågan just när det gäller naturlig biodling..
Lars A
-
@Mirtha
Det är så här det ofta blir då någon startar en diskussion. Den svänger snart till något annat än det ämne någon började med. Och många vet mycket och vill gärna tala om för andra hur det är och hur det ska vara. Men vi lever ju i ett fritt land så det är väl ok.
Mirtha! Följ ditt hjärta! Var det inte det rådet Luke Skywalker fick? Du kommer att lära dig mycket, och misslyckas ibland. Men du kommer att ha bin som pollinerar din trakt och du kommer att få smaka av det gyllene flytande guldet. Och inte finns det så många biodlare 2-3 mil bort som kommer att må illa av dina bins förehavanden.
@Juhani
Mycket roligt att stöta på dig här! Roligt att höra att du kommit så långt. Du är nog minst lika mycket besatt av att odla bin som klarar varroan själva som jag är. Jag har bara förlorat 50 % en gång. Numera ca 15 % om året, sen ger 30 % av resten ingen honung. Men de får behandling och drottningarna utbytta. Eftersom elgonbina dominerar trakten här blir det en mogen drottningcell. Det ekonomiska genomsnittet för honungsskörden blir ok ändå (ca 25 kg), dvs alla invintrade samhällen hösten innan räknas in i genomsnittet. Jag behandlar med lite tymol när jag ser virusproblem. I genomsnitt i år 5 g, förra året 14 g, året innan 11 g. (Rekommenderad årsbehandling är 2x25g för icke selekterade bin, minst.) Föreläsningen med John Harbo (han som tillsammans med Jeff Harris utvecklade helt varroaresistenta VSH-bin redan 1998!) i maj var värdefull. Han visade hur man ganska enkelt kan utläsa om ett samhälle har VSH-egenskapen. Det var en god hjälp i år för att välja ut avelssamhällen. Kolla här om det kan vara till hjälp för dig:
http://www.elgon.es/diary/?p=146 (http://www.elgon.es/diary/?p=146)
-
@Edward
Du verkar vara intresserad av liten cellstorlek, liksom fler på det här forumet. Inte så konstigt då bina om de får välja själva bygger varierande cellstorlekar, minst i yngelområdet och störst i honungslagringsområdet, lite förenklat uttryckt. Naturen brukar fungera så att det den tar fram är det som är optimalt för överlevnad och förökning. Om nu det innebär förmågan att klara av parasiter också kan man undra. Men det ligger nära till hands, och det har undersökts en del under årens lopp. På grund av de förändringar som en mindre cellstorlek åstadkom på fenotypen på bina gjorde vid ett samtal i frågan en ung forskare den kommentaren för ett tiotal år sedan att om forskarvärlden skulle acceptera att det vore biologiskt optimalt att hålla bin på liten cellstorlek i yngelrummet så skulle nästa fråga bli: Hur mycket av all forskning på bin måste göras om då ju den mesta av forskningen är gjord på bin på stor cellstorlek? Kanske en förklaring till motståndet från en stor del av forskarvälden som man kan ana. Här kan du läsa en analys av hur cellstorleksförsöken är utformade:
http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=349 (http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=349)
-
@@Juhani
Mycket roligt att stöta på dig här!
Föreläsningen med John Harbo (han som tillsammans med Jeff Harris utvecklade helt varroaresistenta VSH-bin redan 1998!) i maj var värdefull. Han visade hur man ganska enkelt kan utläsa om ett samhälle har VSH-egenskapen.
Hej Erik,
Vi hör ju till denna generation/åldersgrupp, som kan försöka minna om det var 2 eller 3 årtionden sen vi treffades första gången. Rätta cellstorleken har kanske varit det största grälet vi haft innom de åren. Och den är bara 5,3mm. Vi även har samma kuptyp, 12 ramars Dadant shallow. Trevligt!
Ju, har läst om VSH testing, men jag är mycket kritisk mot alla dessa tester, nål test, fryst yngel test, etc. Även den säkraste testen av alla, att räkna kvalstren, kan vara mislidande, om alla faktorer (omgivningen) inte tas till hänsyn, som du vet. Därför, åtminstone om inte något jätte pålitligt, snabt, enkelt och billigt kommer up, jag bara ser vilka samhällen är de starkaste/bästa och sen för säkerhetens skull tar en biprov och kollar hur mycket kvaslter finns i dessa avelssamhälle kandidater. Och väljer de bästa av bästa. Mycket sällan har överraskningar upkommit, men har ju.
Och eftersom jag inte behandlar, ha ju honungsskörden återvändit till min viktigaste testresultat.
Men, Harris och Harbo har värkligen lyckats med sin testing method, de har avlat varroa resistenta bina och i så liten tid, därför måste jag mycket noga överväga om denna test skulle tas upp.
-
@Edward Du verkar vara intresserad av liten cellstorlek,
???
Idag är min ståndpunkt att små celler ger små bin, stora celler ger stora bin.
Varroa anpassar sig till små celler om inget annat erbjuds.
Om biodlaren bestämmer cellerna blir det stora starka samhällen med många arbetare som mår bra, drönar celler gör de alltid om de vill.
Även om de inte vill ha en massa drönare bygger de om drönar vax. Biodlaren kan påverka riktningen, bina gör sen det de vill.
mvh Edward :P
-
Hej Juhani
Jag kommer inte ihåg när vi träffades första gången:)
Bina får väl anpassa sig till vad vi ger dem, du 5,3, jag 4,9. Nej, jag räknar inte kvalster, jag hinner inte. Ibland vore nog intressant att göra det. Jag har en hård boardskiva 0,5 x 0,5 m i kvadrat framför flustret till kupan. När jag ser vinglösa bin där, döda eller levande, får samhället en bit (4,5 gr) eller två (9 gr) tymol, disktrasebitar i 10-21 dagar. Här står hur jag gör dem: http://naturligbiodling.eu/blogg/?cat=48 (http://naturligbiodling.eu/blogg/?cat=48) Behövs det får de mer än en gång. Jag undviker honungsdrag. Det blir mest vår och sensommar faktiskt. Av de starkaste samhällena gör jag en låda avläggare, översta yngellådan, och flyttar till en annan bigård. De får göra en egen drottning för att ta vara på överlevararvet. De svagaste behandlas och får drottningen utbytt mot en mogen drottningcell. Fler och fler samhällen klarar sig längre och längre utan tymol. De bästa samhällena har ändå låg kvalstermängd. Det ser jag nu då jag börjat göra VSH-test på dem. Det är de bästa av dem jag odlar drottningar från.
-
Hej Edward
Poängen med små celler är inte hur varroan reagerar, utan att bina blir annorlunda, rent allmänt. Och möjligtvis blir så annorlunda att de mindre bina uppför sig smartare, t ex så ser vi VSH beteende hos småcelliga bin i drönaryngel (identifiering av kvalster med avkomma och utrensning av dessa puppor), vilket man inte gör hos bin på stora celler. Skulle kunna bero på att naturligt byggda drönarceller också minskar i storlek.
Vill man ge bina maximal frihet eliminerar man förstoringen på bina som våra storcelliga mellanväggar har gjort genom att ta ner dem till liten cellstorlek. Snabbast (tyvärr) med plastramar från Mann Lake (deras standardram faktiskt) http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=58 (http://naturligbiodling.eu/blogg/?p=58) Sedan släpper man dem fria som den excentriske biodlaren gjort: http://www.eccentricbeekeeper.com/hives/boxhive.html (http://www.eccentricbeekeeper.com/hives/boxhive.html)
Små celler behövs inte för att få fram varroaresistenta bin, men det blir definitivt inte svårare. Jag har inte hittat några negativa följder av dem.
-
Jag håller med om alltihopa med genetisk bredd osv osv....... För min del är det lite principfråga.... att människor gjort fel som flyttat bin från här och där o blandat ut dem på alla vis.. Lokala välanpassade stammar är något som definierats o gjorts klart efter att människan gjort idiotiska flyttningar och de har kanske en anpassningshistoria (anpassade till (stor ?) del av mänskliga händer och åsikter) som kan vara kanske åttio år gammal...... något att jämföra med tiden från senaste isen till början av nittonhundratalet.........
Frågan gällde egentligen inte att jag personligen tycker att alla importbisorter skulle bort utan hur de "hardcorenaturliga" biodlarna med warre o tbh och vad det nu kan vara ser på rasfrågan just när det gäller naturlig biodling..
Lars A
Detta långa inlägg är inte helt OTdå det i viss mån handlar om invintringen.
Hej Lars
Som topplistodlare så svarar jag på din fråga. Inte för att jag anser mig som någon hardcorenaturlig biodlare. Snarare gillar jag inte begreppet naturlig biodling. Naturlig biodling är rätt brutal. Stenhårt genetisk urval. Odling är alltid en kompromiss mellan natur och kultur. Faller det väl ut är det till ömsesidig nytta. I den kompromissen är jag övertygad om att vi gått för långt och får skjuta tillbaka den mer mot natur. Biodling mer på binas villkor säger jag hellre. Historiskt har biodlare sett sig som väldigt naturliga och dessutom med en ren naturprodukt. Begreppet blir därför rätt provocerande för en del. Inte minst för att det många gånger är rena nybörjare som utan erfarenheter kämpar hårt för att hålla fast vissa föreställningar medans befintliga äldre och större biodlare är investerade i traditionella ramkupor med tillhörande maskiner och utrustning.
Jag håller med de övriga om att vi skall utveckla lokala bistammar med så stor genetisk bredd som möjligt. Det är bara det att dessa lokala utvecklade bistammar som bygger på ett gemensamt arbete är rätt sällsynta. På många håll finns det i princip inga honungsbin alls. Om vi då skall börja arbeta med att tillsammans utveckla dessa lokalt anpassade stammar, vad är då det bästa utgångsmaterialet om inte det nordiska biet. Har svårt att se vilka argument som inte bygger på gamla myter som skulle säga emot detta. Har själv haft friparade nordiska bin i sex år i mina htbh kupor nu och enligt myten skall de vara argsinta svärmtokar. Jag skriver myt därför att det kan inte anses vara annat illa menta myter som odlas i biodlarkåren då mina erfarenheter tillsammans med många andras är att det inte stämmer.
Sedan jag började med de nordiska i htbh kupor har jag inte använt rökpust utan ibland duschat vatten på dem mer för att fösa in dem igen. Vad gäller svärmningen så svärmar starka friska samhällen. Det är vad deras liv går ut på precis som för övrigt liv, det mesta som görs går ut på att föra gener vidare genom reproduktion. Lyckas man få till dessa starka samhällen så går det med olika metoder att "hindra" det. Samhällen som skickar ut både tredje, fjärde och kanske en skvätt i en femte svärm är däremot riktiga svärmtokar som skulle gå under utan biodlarens hjälp med stor sannolikhet. De nordiska bina svärmar inte mer än övriga raser. Det nordiska biet är att betrakta som ett försiktigt och strävsamt bi. Historiskt har det gällt även svärmning. Det ansågs tom svärma för lite för de ideal som rådde under andra halvan på 1800-talet så tyska hedbin togs hit och blandades in i de nordiska för att få fler svärmar. Det ansågs intressant då det fanns mycket ljunghedar i Sverige under denna tid. Hur mycket av dessa tyska gener som finns i de rester man lyckats rädda vet jag inte men den lilla insyn jag haft via mina egna nordiska så är det inte mycket tyskt kvar.
Det nordiska biet passar utmärkt att ha i horisontella topplistkupor med sin lugna stabila utveckling. De tar inga stora risker. "Vi gör inte mer än att vi vet att vi klarar av det" tycks de resonera då de är vana vid bakslagen i vårt klimat.
Det nordiska biet är ett ypperligt bi att i samarbete med andra ha som utgångsmaterial för att börja utveckla lokala stammar. Då även nordbi som håller på med räddningsarbetet i de flesta år hållet på med den ur binas perspektiv mycket märkliga linjeaveln så är det bra att samla så många linjer som möjligt för genetisk bredd.
De egenskaper som är lätta att iaktta förutom allmänt bra härdighet är tidigt avbruten yngelproduktion på hösten, här är det sparsamhet som gäller och dessutom kan höstbina få mer pollen för längre överlevnad under vintern. De gör åt betydligt mindre foder än vad jag sett hos andra raser. Den gångna vintern var en månad längre än normalt och ändå var flera kakor med foder kvar. Det var aldrig tal om någon svält där trots att de endast satt på 8 kakor. Detta med låg foderförbrukning har flera positiva effekter. Minskad risk för utsot, lägre fuktighet i kupan. detta med utsot är inte minst viktigt när man invintrar på honung. Ljunghonungen är känd för att ge utsot. Mina bin får behålla en stor del av ljunghonungen och som sagt de klarade även denna extra långa vinter. Det vore väldigt märkligt om vårt eget bi inte skulle klara vintern med ljunghonung i lagren. Absurt skulle jag säga om de inte utvecklat den förmågan med all denna ljung under 10 000 år. Då skulle vi helt enkelt inte haft några bin här.
Den tidigt avbrutna yngelproduktionen har troligtvis en gynnsam inverkan på reduceringen av varroabeståndet. Att de fort minskar yngelsättningen under säsongen om draget avtar/upphör borde ha liknande effekt. Rent allmänt borde ett bi utvecklar för de mer besvärliga förhållanden vi har här ha större överlevnadsmöjligheter.
Tar man däremot alltid bort all ljunghonung kommer man att odla fram bin som tappar denna förmåga. Samma mekanismer som med all annan genetisk anpassning.
-
Hej
Här några, enligt min mening, väldigt bra tankar kring naturlig, uthållig biodling från David Heaf
http://www.naturalbeekeeping.com.au/Towards%20Sustainable%20Beekeeping.pdf (http://www.naturalbeekeeping.com.au/Towards%20Sustainable%20Beekeeping.pdf)
och eftersom han nämnar Storchs´"At the hive entrance" så finns det här att ladda ner: http://www.biobees.com/library/general_beekeeping/beekeeping_books_articles/At%20the%20Hive%20Entrance.pdf (http://www.biobees.com/library/general_beekeeping/beekeeping_books_articles/At%20the%20Hive%20Entrance.pdf)
Håll till godå
Kap Horn
-
Jag tackar Biodlarn för svaret som jag har ganska lätt att finna förnuftigt !! Men egentligen sökte jag svar från Breitan o Boltgirl o Kap Horn tex.....
Jag har liten erfarenhet (bara tre år med bin, denna gången är det invintrat ett Italienskt samhälle och ett Nordiskt... Nästa år skall båda vara Nordiska är planen
God helg !!
-
Frågan gällde egentligen inte att jag personligen tycker att alla importbisorter skulle bort utan hur de "hardcorenaturliga" biodlarna med warre o tbh och vad det nu kan vara ser på rasfrågan just när det gäller naturlig biodling..
Lars A
Hej larsanders
Bra fråga.
Efter allt jag har läst och åtminstone lyckades själv se under sensommaren (ett "fritt" samhälle med åtminstone mörk inslag) så tycker jag att det nordiska biet passar bäst.
I det fria samhälle var det hög aktiviät sent på kvällen tills det nästan var mörkt medan det duggregnade och tempen var under 10 grader.
Men det är för det första inte så enkelt för mig att få tag i sådana bin, för det andra så får man väl snegla lite på vilka bin som finns in grannskapet.
Det kanske inte är så viktigt med vilken sort man har, utan snarare att biet har funnits i trakterna rätt så länge och har hunnit anpassa sig.
Av denna anledning skall jag köper ligustica.
Grannen har de, fast inte rent utan enligt honom själv så är det uppblandat med "något annat". Vidare så kan jag köpa paketbin från odlare i "närheten" som har haft dessa och odalt under sju - åtta år och därmed borde en viss anpassning har skedd.
-
Jag tackar för svaret........ oavsett vad jag tycker i rasfrågan är det ju dumt att stöta sig med grannar i onödan....... Inga synpunkter från övriga "naturliga" ??
God helg, Lars A
-
Hej
Tycker detta passar in här.
I stället för kemi, så finns det även fiender till Varroan, i detta fall en "pseudoskorpion" och enligt mottot: min fiendes fiende är min vän, så får man väl se till att denna trivs.
Jag tror biodlarn var inne på samma tankespår med någon slags "kompost" i bottenlådan.
En Holländare likaså
(http://www.alternativ.nu/)
-
Hej, ni som invintrar bara på honung. Jag har så många gånger fått höra att man inte kan invintra på bladhonung. Och en vinter för fyra år sedan förlorade jag båda mina samhällen efter att jag hade lämnat ganska mycket honung till dom på hösten och bara fyllt på med socker. Vad är era erfarenheter om att invintra på bladhonung ?