Alternativ.nu
Djur => Höns => Höns: Raser => Ämnet startat av: flindra skrivet 19 dec-12 kl 16:11
-
Din önskan om en julklapp i form av en norrländsk lantrashöna har gått i uppfyllelse! Bjurholmshönan har hittats och tillvaratagits nästan precis 50 mil norr om Hedemora! Genbank har bildats. Den presenteras i vinternumret av Hanegället som redan kan vara i medlemmarnas postlådor.
/Jultomten
Näää men OJ vad fränt!
-
Hittade en bild på hönsen här: http://www.backforsgard.se/lantras.html (http://www.backforsgard.se/lantras.html)
(http://www.backforsgard.se/bjurholmshona2.jpg)
-
Grattis till det fyndet!!
Jag blir så nyfiken och vill få se dem på riktigt.
Bjurholmshönor. Vilken julklapp till oss nördiga bevarare att det fortfarande finns oupptäckta flockar med gamla höns.
-
Jultomten kom med en tidig julklapp då en ny lantrashöna har hittats i Sverige!
Denna text finns på www.backforsgard.se (http://www.backforsgard.se)
Bjurholmshöna - Upptäckt januari 2012 hos en äldre dam i Bjurholm. Ursprungsbesättningen härstammar från hennes farfar som köpte en grupp höns på sent 1800 tal och har sedan dess hållits på samma gård utan inblandning av andra raser. Kan vara allt från svarta till vita och allt däremellan, även riptecknade höns förekommer. Rasen är härdig, bra fodersökare och villig att ruva sina egna ägg. Bjurholmshönan lägger ungefär 150 ägg varje år om hon inte ruvar. Äggen är något mindre än de man köper på affären, men gulan är procentuellt större. Vikt höna ca 1,5 kg, tupp ca 2 kg. Idag finns ca 50 djur i genbanken.
(http://www.backforsgard.se/bjurholmshona2.jpg)
Nån som vet mer?
-
Roligt med den nya lanthönsstammen med :)
Grattis!
-
Jag håller med dig helt och fullt! Vi har inte bildat genbank för fjällnära för vårt eget höga nöjes skull.
Din önskan om en julklapp i form av en norrländsk lantrashöna har gått i uppfyllelse! Bjurholmshönan har hittats och tillvaratagits nästan precis 50 mil norr om Hedemora! Genbank har bildats. Den presenteras i vinternumret av Hanegället som redan kan vara i medlemmarnas postlådor.
/Jultomten
wow wow wow, shit vad nörden i mig vakande nu. Blev rejält sugen att veta mer om dessa höns.
-
Hittade en bild på hönsen här: [url]http://www.backforsgard.se/lantras.html[/url] ([url]http://www.backforsgard.se/lantras.html[/url])
([url]http://www.backforsgard.se/bjurholmshona2.jpg[/url])
Den nedersta spräckliga ser ju ut som en av mina lika så tuppen fast dom ska ju va blandras förstås .
-
Ja det är skitroligt! Jag trodde att den sista lantrasrest av höns som fanns kvar i landet var kindahönan, men ack vad jag bedrog mig. Jonas har gjort ett fynd och en mycket ingående dokumentation. Det ska väl sägas att det än så länge är osäkra uppgifter om ruvning och äggläggning, men det pekar på ungefär samma som övriga lantrasstammar. :D
-
Helt otroligt roligt är det ju! Att en lantras skulle hittas härikring trodde jag väl ändå inte :) Vilken stor variation i färg det verkar vara på dem!Finns urspungsflocken kvar nånstans? Finns fler bilder någonstans?
-
man är ju väldigt nyfiken på att veta hur kriterierna lyder för att en höna skall betecknas som en egen lantras?
När blir en höna en egen ras? Hur går arbetet till när man definierar en upptäckt höna som en egen ras.
Har inte hönsen funnits typ skitlänge som tamdjur, och är sprungna ur typ samma djurras.
När blev dessa egna raser och hur, är det geografiskt betingat.
Är raserna definierade som egna raser för att de levt isolerade länge och utvecklats åt olika håll, och därefter ansetts som egna raser över tid.
Kan man därmed också aktivt avla fram nya raser som man 100 år senare kan göra anspråk på vara raser värt att bevara för att de är sällsynta och har en lokal förankring?
Många frågor, man jag undrar lite om inte rasbenämningen är en konstruktion, och är den då också inte godtycklig?
-
Wohoo! En ny lantras! Och så långt norrut också! Rejält häftigt! :D
Tror inte jag är ensam när jag säger att jag vill veta mer om den här rasen!
-
Kul att det lönar sig att hålla ögona öppna! Lovande med så stor variation.
Ser framemot att få veta mer o dessas egenskaper.
-
hajens: Ett kriterie för lantras är att den ska ha sina rötter i de gamla oförädlade husdjur som fanns hos allmogen och som lokalt anpassats under hundratals ja kanske tusentals år och inte bestå av en blandning av sentida specialiserade importer. Du kan inte göra en lantras under överskådlig tid, men du kan göra en ras som i framtiden kanske kan anses som bevarandevärd. Martin Silverudd gjorde värprasen 55-flowery 1955 och den är upptagen av Jordbruksverket som bevarandevärd - men det är ingen lantras. Tillvaratagna restbestånd/populationer av lantras måste ju ha ett arbetsnamn. Oftast har man valt ett namn som anknyter till platsen där de hittats tex väneko, ölandsgås, mellerudskanin, värmlandsfår, hedemorahöna och nu bjurholmshöna.
kjell-fredrik: Nej, de båda founderbesättningarna för bjurholmshöna är inte aktiva.
-
Blev så inspirerad att jag idag tog kontakt med Jonas och åkte dit och kollade på hönsen! Är ju faktiskt inte mer än 6 mil enkel resa för mig :) Måste säga att det är otroligt vackra höns där de gick omkring ute i snön. Och vilken historia som fanns att berätta om dem. Helt otroligt att det fortfarande finns sådana människor djur och gårdar ute i landet! :o
-
Blev så inspirerad att jag idag tog kontakt med Jonas och åkte dit och kollade på hönsen! Är ju faktiskt inte mer än 6 mil enkel resa för mig :) Måste säga att det är otroligt vackra höns där de gick omkring ute i snön. Och vilken historia som fanns att berätta om dem. Helt otroligt att det fortfarande finns sådana människor djur och gårdar ute i landet! :o
också jättenyfiken på detta och arbetet runt dem. Kan man beställa tidnigen Hanagället utan att vara medlem i någon hönsklubb?
-
Vad kul att det är så många som hör av sig angående hönsen! Vi trodde nog alla att artikeln i Hanegället skulle hinna ut först men så blev icke fallet. Inväntar den lite innan jag sprider hela historien om hönsen så får föreningens medlemmar läsa först och främst.
Men det finns nu ute lite mer information och bilder om hönsen på www.kackel.se (http://www.kackel.se) för den som är intresserad. Annars är det bara att skicka ett mail eller slå en signal :)
Kan man beställa tidnigen Hanagället utan att vara medlem i någon hönsklubb?
Fråga Ronny Olsson som är redaktör för Hanegället, kontaktuppgifter till honom finns på www.kackel.se (http://www.kackel.se)
-
Kul att man kan göra fynd ute i stugorna än idag :D Det är bara att gratulera alla inblandade som nu kan hjälpa till att bevara denna ras för framtiden.
-
Ja verkligen!
Om jag bodde närmare så skulle jag nog skaffa några själv :)
-
Några fler bilder från kackel.se
(http://www.kackel.se//raser/bjurholm4.jpg) (http://www.kackel.se//raser/bjurholm3.jpg) (http://www.kackel.se//raser/bjurholm5.jpg)
-
Eftersom jag idag fick Hanegället i brevlådan så tänkte jag att även ni som inte är medlemmar i lanthönsklubben kan få ta del av artikeln i tidningen. Har lagt ut en PDF som finns här http://www.backforsgard.se/bjurholmshona.pdf (http://www.backforsgard.se/bjurholmshona.pdf)
-
Så spännande! Eftersom jag själv bor i Västerbotten är det ju extra kul!
Skulle inte ha något emot att skaffa och hjälpa till med att bibehålla en så nordlig lantras!
God Jul!
-
Och Hurra! för tjurskalliga gubbar och gummor som gör som de själva vill och som de alltid har gjort. En sån vill jag bli.
-
Och Hurra! för tjurskalliga gubbar och gummor som gör som de själva vill och som de alltid har gjort. En sån vill jag bli.
Som lite kuriosa kring hönsen och framförallt tanten så kan jag berätta att de var nära att slaktas bort för ett tiotal år sedan. Då dog nämligen gummans man och i samband med det orkade hon inte riktigt sköta djuren på bästa sätt. Därför kom tillsist herr och fru staten och bestämde att hennes djur skulle slaktas bort. De bestämde dag och när det var dags så nackade hon själv hälften av hönsen och la utanför laggårdsporten. De övriga gömde hon undan i matkällaren! På så sätt lyckades hon rädda halva flocken! Tyvärr var det svårare att gömma undan kor och getter vilka alla fick bultpistolen...
-
Mina varmarste hälsningar till Tanten!
-
De övriga gömde hon undan i matkällaren! På så sätt lyckades hon rädda halva flocken! Tyvärr var det svårare att gömma undan kor och getter vilka alla fick bultpistolen...
Bra historia, men så arg jag blir. Vem vet vilka djurskatter de knackat bort. Tur att damen var så uppfinningsrik!
(Ändrat då min henifiator hen-ifierade citatet från Jonas! Och så var jag lite oproportionerligt arg. Det är ju ändå jul!)
-
Fantastiskt! Och fina höns!
Hoppas nu att allting går bra i bevarandearbetet så att sorten kan få leva vidare.
-
Är det fler frågor om Bjurholmshönsen så kan ni även gå in på www.kackel.se (http://www.kackel.se) där mer info finns, där finns även "Hönspanelen" som man kan ställa frågor och få svar ifrån representanter i lanthönsklubben.
-
PS! Man behöver inte nödvändigtvis vara medlem i SLK för att gå in och ställa en fråga till Hönspanelen på www.kackel.se (http://www.kackel.se) där för övrigt även Jonas Nordlund numera ingår. :)
-
Åh vad roligt med en "ny" lantras! :D
Jag hoppas verkligen de får en chans att överleva och att fler får upp ögonen för de gamla sorterna medan de fortfarande finns kvar att rädda. ;D
-
Som lite kuriosa kring hönsen och framförallt tanten så kan jag berätta att de var nära att slaktas bort för ett tiotal år sedan. Då dog nämligen gummans man och i samband med det orkade hon inte riktigt sköta djuren på bästa sätt. Därför kom tillsist herr och fru staten och bestämde att hennes djur skulle slaktas bort. De bestämde dag och när det var dags så nackade hon själv hälften av hönsen och la utanför laggårdsporten. De övriga gömde hon undan i matkällaren! På så sätt lyckades hon rädda halva flocken! Tyvärr var det svårare att gömma undan kor och getter vilka alla fick bultpistolen...
Det här är väl ett ovanligt tydligt exempel på att djurskydd genom utslaktning är en mycket tvivelaktig metod, om man undantar tragiska fall av grov vanvård. I det här fallet förmodar jag att den eventuella vanvården var tillfällig och relativt lindrig, med tanke på att hon sedan kunnat sköta de räddade hönsen. En lantras kunde förlorats, vilket tydligen de inblandade myndighetspersonerna inte var medvetna om. Då kunde de kanske inte heller bedöma bevarandevärdet hos korna och getterna.
För övrigt, utöver bevarandefrågan, så kan man undra vad djuren skulle valt, om man hade kunnat fråga dem om de ville överleva på sin gamla invanda gård, även om de hade det lite sämre än vanligt ett tag, eller om de föredrog att dö allihop, inte bara som individer utan även som flock och kanske som ras. Vad skulle de flesta människor valt i ett motsvarande läge?
-
vad man saknar på kackel är att de förs in i rödlistan, så man kan följa den statistiska utvecklingen. Anar att det är fler än jag som är nyfiken på hur omfattande rasen är i individer.
-
Ni kanske skulle öppna tråden så att flera frågor kan ställas på kackel?
Den är inlagd som en öppen fråga!
-
Jag har en fråga (vet inte hur man ställer den på kackel-forumet): Vilka är mest köldanpassade av Bjurholmshöns och Hedemorahöns?
-
Jag har en fråga (vet inte hur man ställer den på kackel-forumet): Vilka är mest köldanpassade av Bjurholmshöns och Hedemorahöns?
På kackel.se är det bara att registrera sig så kan man ställa frågor i hönspanelen(finns i menyn till vänster). Gör gärna det så får även de som inte är medlem på alternativ.nu informationen.
Som svar på din fråga så kan jag inte se någon direkt skillnad i beteende hos dem vad gäller kyla. Har haft Hedemora tidigare och de betedde sig ganska likadant som Bjurholmshönsen gör vintertid. Vi har också jämfört fjädrar från de båda raserna och konstaterat(väldigt lekmannamässigt) att Hedemorahönsen har något längre fjädrar medan Bjurholmshönsen har en lite bredare bas på fjädern och mer dunig fjäder. Bidunet är ganska precis lika stort på båda raserna.
Sen tror jag inte man enbart kan se på fjäderdräkten hur de är anpassade till kyla, det är nog en mängd andra faktorer som också är avgörande och det är svårt att se med blotta ögat.
Det jag däremot märkt är att Bjurholmshönsen får sin fulla fjäderdräkt betydligt snabbare än mina Hedemorakycklingar fick detsamma. Bjurholmshönsen har full befjädring bara efter 4-5 veckor och hönan lämnar också kycklingarna tidigare tycker jag. Likaså tycker jag tuppkycklingarna börjar gala mycket tidigare, runt 5 veckor. Men detta är min personliga uppfattning när jag jämför min gamla hedemoraflock med min Bjurholmsflock, så det är inte alls något statistiskt säkerställt faktum!
-
På kackel.se är det bara att registrera sig så kan man ställa frågor i hönspanelen(finns i menyn till vänster). Gör gärna det så får även de som inte är medlem på alternativ.nu informationen.
Som svar på din fråga så kan jag inte se någon direkt skillnad i beteende hos dem vad gäller kyla. Har haft Hedemora tidigare och de betedde sig ganska likadant som Bjurholmshönsen gör vintertid. Vi har också jämfört fjädrar från de båda raserna och konstaterat(väldigt lekmannamässigt) att Hedemorahönsen har något längre fjädrar medan Bjurholmshönsen har en lite bredare bas på fjädern och mer dunig fjäder. Bidunet är ganska precis lika stort på båda raserna.
Sen tror jag inte man enbart kan se på fjäderdräkten hur de är anpassade till kyla, det är nog en mängd andra faktorer som också är avgörande och det är svårt att se med blotta ögat.
Det jag däremot märkt är att Bjurholmshönsen får sin fulla fjäderdräkt betydligt snabbare än mina Hedemorakycklingar fick detsamma. Bjurholmshönsen har full befjädring bara efter 4-5 veckor och hönan lämnar också kycklingarna tidigare tycker jag. Likaså tycker jag tuppkycklingarna börjar gala mycket tidigare, runt 5 veckor. Men detta är min personliga uppfattning när jag jämför min gamla hedemoraflock med min Bjurholmsflock, så det är inte alls något statistiskt säkerställt faktum!
Intressant det där om att de får fjädrarna snabbt. Har själv aldrig haft kycklingar som varit fullt befjädrade tidigare än 7-8 veckor. Då brukar de ha lite fjädrar kvar inne i röret uppe på ryggen oftast också.
-
När kommer det bli aktuellt att sälja djur för att skapa fler genbanksflockar? Jag förstår att det förmodligen inte finns ett exakt svar, men ungefär?
-
När kommer det bli aktuellt att sälja djur för att skapa fler genbanksflockar? Jag förstår att det förmodligen inte finns ett exakt svar, men ungefär?
Något exakt svar kan du nog inte få, men jag rekommenderar att du ställer frågan till Hönspanelen på www.kackel.se (http://www.kackel.se). Som jag tidigare skrivit så är genbanksansvarig Jonas Nordlund med där. Vi håller ögonen öppna och hoppas kunna ge snabba svar.
Allmänna lantras-, genbanks- och föreningsfrågor till SLK kan också ställas där.
-
Sådana här handlingskraftiga tanter med så väl tilltaget sunt förnuft och MOD och civilkurage de förtjänar en medalj.
Kan man få hälsa till henne?
Jonas, framför min hälsning om ni möts.
-
Har precis läst artikeln i Hanegället och slängde mig in här för att se om diskussionen var igång. Jodå!
Spännande och bra jobbat! Nu när jag läser tråden förstår jag också varför damen vill vara anonym. Hönsen ser väldigt tjusiga ut, speciellt där de ligger i snön. Ska bli kul att se den fortsatta utvecklingen! Vet man förresten något om de övriga djuren som damen hade som blev nödslaktade? Var de av någon gammal typ också?
-
Spännande och bra jobbat! Nu när jag läser tråden förstår jag också varför damen vill vara anonym. Hönsen ser väldigt tjusiga ut, speciellt där de ligger i snön. Ska bli kul att se den fortsatta utvecklingen! Vet man förresten något om de övriga djuren som damen hade som blev nödslaktade? Var de av någon gammal typ också?
Jo de getter hon hade kom ursprungligen från samer som hennes föräldrar hade kontakt med. De brukade komma varje höst med getterna för att hysa in dem hos familjen. Senare fick de köpa loss getterna från samerna. Korna vill hon inte prata om alls, men jag gissar att det är samma sak där då det verkar som om de inte hade tagit in några nya djur på gården sedan hennes farfars tid runt 1880-1890 någon gång.
-
Jo de getter hon hade kom ursprungligen från samer som hennes föräldrar hade kontakt med. De brukade komma varje höst med getterna för att hysa in dem hos familjen. Senare fick de köpa loss getterna från samerna. Korna vill hon inte prata om alls, men jag gissar att det är samma sak där då det verkar som om de inte hade tagit in några nya djur på gården sedan hennes farfars tid runt 1880-1890 någon gång.
Får lite ont i hjärtat när jag läser det här. :'(
Tur att hönsen räddats i vilket fall!
-
Jonas (eller någon annan i SLK) när du har kontakt med damen i fråga framför att vi är många som tycker att hon är en modig kvinna som vågade stå upp mot myndigheterna och att vi är många som vill att hon ska veta att hon har vår respekt. Även om förlusten av getter och kor förmodligen är något som gör ont i hennes hjärta så ska hon också bära med sig stoltheten och glädjen att hon har räddat hönsen för framtiden.
Jag hoppas verkligen att detta kan komma fram till henne även om hon inte vill ta del av äran offentligt :D
-
Ja, det är en fantastisk historia! Tänk att hon gömde undan halva hönsflocken i matkällaren och la ut de nackade hönsen på trappan. Tur att inte tuppan gol!
Kvinnan passar precis in i Håkan Hallanders tillägnan av sin bok "Svenska Lantraser" från 1989: "Denna bok tillägnas alla Sveriges mest egensinniga, envisaste, ålderdomligaste, konservativaste, mest envetet uthärdande bönder och bondkvinnor, torpare, arbetare och landsbygdsfolk av alla djurhållande kategorier, utan vilkas envisa kvarhållande av och kvarblivande vid allt som varit gammalt och fornt denna bok hade varit oskrivbar, helt enkelt därför att det då inte hade funnits några lantraser kvar att skriva om".
-
Ja, det är en fantastisk historia! Tänk att hon gömde undan halva hönsflocken i matkällaren och la ut de nackade hönsen på trappan. Tur att inte tuppan gol!
Kvinnan passar precis in i Håkan Hallanders tillägnan av sin bok "Svenska Lantraser" från 1989: "Denna bok tillägnas alla Sveriges mest egensinniga, envisaste, ålderdomligaste, konservativaste, mest envetet uthärdande bönder och bondkvinnor, torpare, arbetare och landsbygdsfolk av alla djurhållande kategorier, utan vilkas envisa kvarhållande av och kvarblivande vid allt som varit gammalt och fornt denna bok hade varit oskrivbar, helt enkelt därför att det då inte hade funnits några lantraser kvar att skriva om".
Hade hon bara stoppat undan höns & tupp i matkällaren och INTE nackat resten, kunde det blitt tuppgalande mellan flockhalvorna, och då hade inte manövern lyckats. Hon visste vad hon gjorde!
I citatet från "Svenska Lantraser" har KLOKA inte kommit med.. det borde stå först.
-
Tur hon inte hade hönsen för att tjäna pengar på, eller försörja sig..
Då hade väl troligen tonen, och domen mot henne blivit hårdare.
-
Hade hon bara stoppat undan höns & tupp i matkällaren och INTE nackat resten, kunde det blitt tuppgalande mellan flockhalvorna, och då hade inte manövern lyckats. Hon visste vad hon gjorde!
I citatet från "Svenska Lantraser" har KLOKA inte kommit med.. det borde stå först.
Jo visst är det en klok gammal dam! Har lärt mig otroligt mycket av henne kanske framförallt om växter och odling här uppe i zon 6. Hon har ju odlat all mat själv, både till djur och människor på gården!
Jonas (eller någon annan i SLK) när du har kontakt med damen i fråga framför att vi är många som tycker att hon är en modig kvinna som vågade stå upp mot myndigheterna och att vi är många som vill att hon ska veta att hon har vår respekt. Även om förlusten av getter och kor förmodligen är något som gör ont i hennes hjärta så ska hon också bära med sig stoltheten och glädjen att hon har räddat hönsen för framtiden.
Jag hoppas verkligen att detta kan komma fram till henne även om hon inte vill ta del av äran offentligt :D
Jag tror inte hon riktigt skulle ta det så bra om jag berättade för henne att massa människor tycker hon är modig osv. Tror hon snarare kommer bli rädd att folk ska komma dit. Men jag ska försöka framföra det på något sätt så att hon känner att hon gjort en enormt stor insats för framtiden.
-
Oj vad häftigt. Fina höns och underbar tant, sorgligt att läsa om getterna och korna bara.
-
Helt otroligt att du hittade en gammal rest av allmogehöns här uppe! Grattis till fyndet. När tror du att det kommer att finnas Bjurholmshöns till salu? Lär väl ta ett tag när ni inte maskinkläcker ägg. Läste att det finns 3 flockar, ursprungsflocken hos dig och? Har du hunnit få några kycklingar själv? Frågorna ställda till Jonas.
-
Jag trodde det var den gammla tanten som hade ursprungs flocken men har jonas tagit över den?
-
Jag trodde det var den gammla tanten som hade ursprungs flocken men har jonas tagit över den?
Jag fick köpa loss en del av hennes vuxna hönor och tuppar i början på 2012, sen har jag fått köpa några fler vuxna djur under året som gått också. Men hon har kvar en del djur och förhoppningsvis kan jag få köpa loss fler djur i framtiden och på det sättet få fler genkombinationer framöver.
-
ok men det kommer väll vara samma gener hela tiden eftersom det är samma grupp?
-
ok men det kommer väll vara samma gener hela tiden eftersom det är samma grupp?
Nej det är inte samma gener på alla djur i en flock. Eftersom det finns kvar höns och tuppar hos henne så har de säkert lite andra gener än de jag redan fått och då skulle det vara bra om man fick ut även de generna. Sen kan man ju bara tappa gener på vägen, alla gener som kommer finnas i den framtida genbanken finns ju i ursprungsdjuren. Därför är det viktigt att få fram så många ursprungsdjur som möjligt och från början även försöka sprida avkomma från dem så mycket som möjligt.
-
Sen kan man ju bara tappa gener på vägen
Om man inte räknar med mutationer...
-
Har det dykt upp några inavelsproblem på dom sen dom hittades. Det vore väl konstigt efter så lång tid utan nya djur om det inte fanns. Tur att det fanns 2 flockar även om den andra kom från samma flock i begynnelsen. Dom hade ju levt åtskilda i 50 år iaf.
-
Har det dykt upp några inavelsproblem på dom sen dom hittades. Det vore väl konstigt efter så lång tid utan nya djur om det inte fanns. Tur att det fanns 2 flockar även om den andra kom från samma flock i begynnelsen. Dom hade ju levt åtskilda i 50 år iaf.
Nej inga inavelsproblem har jag upptäckt. Äggen har bra befruktning, ingen kläckt kyckling har dött, de värper bra och tillväxten är bra. Inga sjukdomar heller under det år jag haft dem, men vi gissar att de kan vara känsliga mot sånt som de inte varit i kontakt med ännu. Vi vet ju tex inte om de har antikroppar mot marek, ILT osv.
Sen kan det ju alltid dyka upp problem senare, men eftersom de verkar friska nu efter minst 120 års inavel så borde det inte vara några större problem.
-
Ja visst är fåglar mindre känsliga men det är ju precis som Jonas skriver ändå viktigt att få med så mycket gener som möjligt. Inte kanske för inaveln utan mer för att man ska kunna bevara bredden på djurflocken.
En fråga till Jonas: Du nämnde att du ibland besöker tanten med ursprungsdjuren. Är det så att det finns fler synliga variationer i den flocken än det du har i din egen ??? Alltså benbefjädring kamfärg kamform benfärg fjäderfärger osv osv. De osynliga generna är såklart omöjligt att veta men de synliga skulle vara spännande att höra mer om :)
-
Du nämnde att du ibland besöker tanten med ursprungsdjuren. Är det så att det finns fler synliga variationer i den flocken än det du har i din egen ??? Alltså benbefjädring kamfärg kamform benfärg fjäderfärger osv osv. De osynliga generna är såklart omöjligt att veta men de synliga skulle vara spännande att höra mer om :)
Nej det är ungefär samma typ av variationer i flockarna förutom att hon har mindre färger som hon låtit komma fram.
-
Nej det är ungefär samma typ av variationer i flockarna förutom att hon har mindre färger som hon låtit komma fram.
pytte, pyttesmå färger ;D
-
Nej det är ungefär samma typ av variationer i flockarna förutom att hon har mindre färger som hon låtit komma fram.
Ja men så bra då är det inga synliga gener som du inte fått ut ur besättningen än. Ingen som vet pass många olika gener det kan finnas i en besättning som varit sluten så länge? Är det så att alla nästan har identiska eller kan det skilja väldigt mycket?
-
som bjurholmshönan har left på samma gård i 120 år utan nytt blod från nya tuppar
-
som bjurholmshönan har left på samma gård i 120 år utan nytt blod från nya tuppar
Undra vilken genetisk variation det finns i den populationen? Det är nog att betrakta som en klonad individ allihopa.
-
Undra vilken genetisk variation det finns i den populationen? Det är nog att betrakta som en klonad individ allihopa.
Med tanke på att de finns i massor av färger, så har de olika gener vad gäller färgen på fjäderdräkten i alla fall. Hur det är med gener som inte är direkt synliga är ju svårare att veta, men troligen finns det en ganska bra variation där också.
-
Ja men så bra då är det inga synliga gener som du inte fått ut ur besättningen än. Ingen som vet pass många olika gener det kan finnas i en besättning som varit sluten så länge? Är det så att alla nästan har identiska eller kan det skilja väldigt mycket?
Det kan nog finnas en mängd gener som är olika i en besättning som gått "sluten" länge. Dessutom har hon ju haft långa generationsintervall också så varje individ har gett avkomma under lång tid. Men jag är absolut ingen expert på genetik!
-
En bild på en 3 veckor gammal kyckling där det syns tydligt hur snabbt den utvecklat fjäderdräkten. Har inte stött på någon annan ras som så snabbt fått fjädrar. Med det inte sagt att Bjurholmshönan är bättre på något sätt än andra höns, bara anpassad till sin miljö på ett intressant sätt.
(http://www.backforsgard.se/3v.jpg)
-
Wow så kul med en ras härifrån norrland! Kanske måste sälja iväg mina Fifty five flowery och isbar och skaffa dessa istället :) Måste läsa mer om dessa helt klart :)
-
Det står att dessa höns är en gammal stam. Och som var allmänt förekommande i Bjurholmstrakten förr. Är det bara runt själva byn de var vanliga? Eller har någon luskat längre än så? Tänker om dessa höns var allmänt vanliga i hela Västerbotten förr? Någon som vet? Hur som helst superintressant ras. Själv har jag inte riktigt fastnat för någon av lanthönsen då de kommer så långt söderifrån. Har kört på de som värper bra istället. Men detta är ju en helt annan sak. Mycket intressant!
-
Det står att dessa höns är en gammal stam. Och som var allmänt förekommande i Bjurholmstrakten förr. Är det bara runt själva byn de var vanliga? Eller har någon luskat längre än så? Tänker om dessa höns var allmänt vanliga i hela Västerbotten förr? Någon som vet? Hur som helst superintressant ras. Själv har jag inte riktigt fastnat för någon av lanthönsen då de kommer så långt söderifrån. Har kört på de som värper bra istället. Men detta är ju en helt annan sak. Mycket intressant!
Liknande höns ska ha funnits runt om i byarna kring Bjurholm enligt vad många gamla människor kommer ihåg. Samma sak med ställen som Vindeln, Örträsk och upp mot Lycksele. Men även ännu längre inåt landet som Fredrika, Åsele och Dorotea finns gamla bilder som visar väldigt snarlika höns. Om det sen är samma grupp djur som spridits är svårt att säga, men många bilder och berättelser talar för att detta är en liten rest av just hönsen som vanligtvis fanns i dessa trakter före leghornhönans intåg i slutet av 1890/början på 1900 och tidigare.
-
En bild på en 3 veckor gammal kyckling där det syns tydligt hur snabbt den utvecklat fjäderdräkten. Har inte stött på någon annan ras som så snabbt fått fjädrar. Med det inte sagt att Bjurholmshönan är bättre på något sätt än andra höns, bara anpassad till sin miljö på ett intressant sätt.
([url]http://www.backforsgard.se/3v.jpg[/url])
Verkligen Fin och tidig i fjäderdräkten! Blev det en sån där riptecknad sak som vuxen. Ser fram emot att få äga egna Bjurholmare :)
-
Liknande höns ska ha funnits runt om i byarna kring Bjurholm enligt vad många gamla människor kommer ihåg. Samma sak med ställen som Vindeln, Örträsk och upp mot Lycksele. Men även ännu längre inåt landet som Fredrika, Åsele och Dorotea finns gamla bilder som visar väldigt snarlika höns. Om det sen är samma grupp djur som spridits är svårt att säga, men många bilder och berättelser talar för att detta är en liten rest av just hönsen som vanligtvis fanns i dessa trakter före leghornhönans intåg i slutet av 1890/början på 1900 och tidigare.
Det är ju just detta som är så roligt med Bjurholmshönsen! Att de verkligen är en del av våra släktingars historia. :) Tänk att få gå tillbaks i tiden och vandra runt bland bonngårdarna på 1800 talet och se hur de hade det. Tänk vilket slit och vilket liv de levde. Tänk att det finns lantraser från den tiden kvar som vi kan bevara!
-
Ja och än mer intressant blir det när hönsen verkligen har haft en spridning över en stor del av Västerbotten! Minns min gamla mormor som kommer från Lycksele. Hon berättade hur viktig hönsen var för gården. Tänk om det var de här hon då hade :)
-
Jihoo nu har jag blivit lovad en grupp med Bjurholmshöns fram vid vårkanten :) Ska bli så spännande att få hjälpa till och rädda dessa bonnahöns! ;D
-
En bild på en av mina grupper. Här är det mycket unghöns vilket syns på färgvariationen som dykt upp i andra generationen.
(http://www.backforsgard.se/bjurholmshona3.jpg)
-
kan det inte lika gärna vara en blandras flock som för olika färger?
-
En blandrasflock kan det inte vara då de gått på gården i 120 år. Alla höns är i så fall blandrashöns. Lantrasbegreppet betyder att hönsen funnits i Sverige en lång tid och anpassat sig till torvan på just den platsen utan mänsklig påverkan åt något specifikt produktionshåll(kött, ägg, färg mm).
-
jo men en blandras från början innan gården då det är en himla massa färger mm.det finns ju många raser som är så men, är tex alla tuppar lika förutom färgen??
-
jo men en blandras från början innan gården då det är en himla massa färger mm.det finns ju många raser som är så men, är tex alla tuppar lika förutom färgen??
Som sagt var alla höns från början blandraser då det är ett senare påfund att dela in djur i olika raser beroende på färg tex. Förr fanns hönsen allmänt hos allmogen och det är därifrån dessa höns härstammar. Då fanns inga raser utan höns var höns helt enkelt. Man bytte mellan gårdarna och ibland fick man in en ny grupp från någon närliggande by som kanske hade höns som såg lite annorlunda ut. Ibland kanske det kom höns ännu långr ifrån som hade en helt annan karaktär. Därför kunde en och samma hönsflock bestå av olika typer av höns, men de var ändå det allmänna svenska lanthönset utan inkorsning från framavlade höns utomlands.
I kroppbyggnad är de väldigt lika varandra även om de givetvis inte är exakt lika stora. Men vikten skiljer mindre än 0,3 kg från tyngsta djuret till lättaste av samma kön. Samma sak med benlängd, där är det nästan exakt samma på alla av samma kön.
Skulle man ta en jämförelse med tex den nordsvenska hästen så skiljer det ju ganska mycket från häst till häst, vissa är av grövre typ, vissa nättare. Färgmässigt så skiljer det ju också otroligt mycket bland hästarna trots att det är en och samma ras sen lång tid tillbaks. Samma sak med fjällkor, linderödsvin, gotlandskaniner, allmogefår mm.
-
Oj oj oj, den där guldgrå tuppen kommer ju bli hur snygg som helst!
-
Oj oj oj, den där guldgrå tuppen kommer ju bli hur snygg som helst!
Jepp! Urtjusig! ..trots att jag liksom Tanten gillar svarta höns.. ;)
-
Det är ju just detta som är så roligt med Bjurholmshönsen! Att de verkligen är en del av våra släktingars historia. :) Tänk att få gå tillbaks i tiden och vandra runt bland bonngårdarna på 1800 talet och se hur de hade det. Tänk vilket slit och vilket liv de levde. Tänk att det finns lantraser från den tiden kvar som vi kan bevara!
Jag upplever exakt samma känsla, när jag står på gödselhögen bland mina åsbohöns en solig förmiddag. En tredje dimension liksom!
-
Jag upplever exakt samma känsla, när jag står på gödselhögen bland mina åsbohöns en solig förmiddag. En tredje dimension liksom!
Nu får ja väll på skallen men det är väll det som kallas kulturhöns ? i alla fall i mina ögon :)
-
jo men en blandras från början innan gården då det är en himla massa färger mm.det finns ju många raser som är så men, är tex alla tuppar lika förutom färgen??
De första höns som, kom till Skandinavien runt år 0 var av olika färger! De hade varit domesticerade i minst 3000 år redan då. Det finns färgbilder från Bysantiska riket 1000 år innan de kom till vår del av världen som visar färgvariation. Vi kan se färgvariationen på svenska kyrkomålningar från 13-1500 talet! En definitivt dubbelblå tupp från Ask´s kyrka är riktigt häftig! Att alla djur som tillhör en "ras" skall ha samma färg är ett 1800-tals påfund.
-
OT, dock undrar jag, hur ser "dubbelblå tupp" ut? Kan ju inte komma in i kyrkan mitt i natten ju..
-
Fantastisk färgvariation! Även jag undrar hur en dubbelblå tupp ser ut? Finns det Bjurholmshöns med den färgen?
-
De första höns som, kom till Skandinavien runt år 0 var av olika färger! De hade varit domesticerade i minst 3000 år redan då. Det finns färgbilder från Bysantiska riket 1000 år innan de kom till vår del av världen som visar färgvariation. Vi kan se färgvariationen på svenska kyrkomålningar från 13-1500 talet! En definitivt dubbelblå tupp från Ask´s kyrka är riktigt häftig! Att alla djur som tillhör en "ras" skall ha samma färg är ett 1800-tals påfund.
Aha så det är därför så många av dagens raser är färgrena!? Blir det ju än mer intressant när en sån här grupp höns hittas med bibehållen färgvariation!
-
Citerar Jonas från en annan tråd: I founderbesättningen med Bjurholmshönsen så la i princip varje höna sin ägg på ett speciellt ställe i ladugården. Alla hade sitt krypin och tanten visste exakt var äggen var från vilken höna. Sen om det är naturligt eller inte har jag ingen aning om.
Det är ju extremt intressant tycker jag! Finns det likheter bland andra lantrashöns?
-
Jag upplever exakt samma känsla, när jag står på gödselhögen bland mina åsbohöns en solig förmiddag. En tredje dimension liksom!
;D Undrar om hönsen upplever detsamma. Deras förfäder stod nog också där på dynghögen med en bonde för 200 år sedan! ;D
Citerar Jonas från en annan tråd: I founderbesättningen med Bjurholmshönsen så la i princip varje höna sin ägg på ett speciellt ställe i ladugården. Alla hade sitt krypin och tanten visste exakt var äggen var från vilken höna. Sen om det är naturligt eller inte har jag ingen aning om.
Det torde vara en anpassning till det fria liv de levde hos tanten. Är väl inte så många som har dem helt fritt i en stor ladugård.
-
Det torde vara en anpassning till det fria liv de levde hos tanten. Är väl inte så många som har dem helt fritt i en stor ladugård.
Jo det tror jag också att det är. De har ju alltid gått helt fritt i laggårn, plus att de fått gå ut och in därifrån som de vill. aldrig någon stängd dörr som gör att de värper i hönshuset på morgonen som de flesta andra av oss har. Hon har istället tagit sin lilla korg och gått en promenad inne i laggårn och samlat ägg där hon vet att de brukar lägga. Vissa har haft sina platser utomhus också. Det roliga är att många döttrar brukar lägga sina ägg på samma ställe som mödrarna. Så hon har ganska bra koll på släktskap på det sättet.
Fantastisk färgvariation! Även jag undrar hur en dubbelblå tupp ser ut? Finns det Bjurholmshöns med den färgen?
Dubbelblå är om hönan har två blekgener i sig som bleker svart. En gen ger en blå/grå höna medans två blekgener ger ett nästan vitt/ljusgråspräckligt intryck.
-
Så dubbelblå är samma sak som spättad, eller splash på engelska?
-
Så dubbelblå är samma sak som spättad, eller splash på engelska?
Ja. Anlaget som man syftar på heter andalusierblått och betecknas Bl när man pratar gener. Det är ett anlag med ska doseffekt dvs. det är dominant men ger större effekt i dubbel uppsättning (= bleker det svarta hårdare)
-
Kalkmålningen som jag åsyftar visar en ljus tupp med dom där karaktäristiska små mörka fläckarna som en dubbelblå har. Ja, det är kanske bara jag som kör med uttrycket "dubbelblå". Jag tror det heter "white/blue splashed" på engelska. Eftersom det finns blå färg på bjurholmshönsen kommer det att kläckas kycklingar med dubbla blå gener om både tupp och höna bär på blå gener.
-
Det här ska bli spännande att lyssna på! http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4181&artikel=5408417 (http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4181&artikel=5408417)
-
Det här ska bli spännande att lyssna på! [url]http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4181&artikel=5408417[/url] ([url]http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4181&artikel=5408417[/url])
Tack för tipset, men går det inte att lyssna på nätet? Och så tycker jag synd om min äldre kompis som inte har någon dator, hoppas det kommer på P1 så småningom!
-
Har precis lyssnat på webben ;D (Finns en knapp att trycka på på sidan som det länkades till.) Kort och inte så mycket om upptäckten och hönans egenskaper utan mer allmänt.
-
Jag hade också hoppats på lite mer om egenskaperna osv. Men för allmänheten är väl en höna en höna :)
-
Nu hittade jag ett klipp från Västerbottensnytt också!
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/hona (http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/hona)
-
Min söta lilla mamma påminde mig många gånger idag om att det skulle vara Bjurholmshöns på Västerbottensnytt idag, så det har vi sett. Fint inslag, fina höns! Vad roligt att media intresserar sig, du kommer allt att bli kändis nu, Jonas! I alla fall i lokalform.
-
Min söta lilla mamma påminde mig många gånger idag om att det skulle vara Bjurholmshöns på Västerbottensnytt idag, så det har vi sett. Fint inslag, fina höns! Vad roligt att media intresserar sig, du kommer allt att bli kändis nu, Jonas! I alla fall i lokalform.
Oj vad det där radioinslaget gav ringar på vattnet! TV, radio, tidningar har ringt så man blir blodig i öronen. Det trista är att jag så gärna hade velat visa den gamla damen och hennes gård istället! Jag hade så gärna suttit framför TV och sett henne berätta om hennes höns med bara den inlevelse som just hon kan berätta. Så gärna hade jag velat att hela Sverige hade fått se hennes knotiga händer och hennes rynkiga ansikte som bara skriker ut allt det där gamla, härliga, slitsamma och bevarandevärda som finns hos henne och på hennes gård. Jag skulle vilja att alla vi nördar här på alternativ fick komma hem till henne och sätta sig vid bordet framför vedspisen och höra henne berätta om hennes livsöde. All ödmjukhet och respekt till henne!
-
Den där tanten måste ju vara en riktig guldgruva.
-
Nu hittade jag ett klipp från Västerbottensnytt också!
[url]http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/hona[/url] ([url]http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vasterbottensnytt/hona[/url])
Kul att få se dem!
-
Jag har suttit och läst i denna tråd i flera dagar och känt mig så lycklig! En ny lantras, bara det är kul och en från Västerbotten! Och hönsen ser så fina ut och jag känner att får jag någon gång mitt hus så skulle jag kunna mig Bjurholmshöns. Jag har alltid sagt att om jag ska ha lantrashöns ska det vara Blomme eller Öländska Dvärghöns men nu är Bjurholmshöns klart med på listan också och har nog petat bort Blomme från topplaceringen...
Stort Grattis och jag ser fram emot att få veta mer om dessa höns ju mer ni lär känna dem.
-
Den här passar väl in här...
http://www.alternativ.nu/index.php?action=media;sa=item;id=7246 (http://www.alternativ.nu/index.php?action=media;sa=item;id=7246)
Jonas, jag trodde du skulle vara mycket äldre! ;D
-
Den här passar väl in här...
[url]http://www.alternativ.nu/index.php?action=media;sa=item;id=7246[/url] ([url]http://www.alternativ.nu/index.php?action=media;sa=item;id=7246[/url])
Jonas, jag trodde du skulle vara mycket äldre! ;D
Den norrlänska naturen håller kroppen ung ;)
-
Alla pratar om Bjurholmshönsen! Alltså även folk som inte vet något alls om höns.
-
Detta är ju helt otroligt och så spännande! Hade gärna varit med och hjälpt till att bevara rasen :D.
-
Alla pratar om Bjurholmshönsen! Alltså även folk som inte vet något alls om höns.
Har också märkt det! Och då kan man ju bidra med lite mer spännande kuriosauppgifter som Jonas bjudit oss på här! ;D
-
Hur går det med hönsen. Är de ute på några fler genbanker ännu?
-
Hur går det med hönsen. Är de ute på några fler genbanker ännu?
Jo de finns på något ställe till nu förutom hos mig, så det känns lite tryggare nu med tanke på rovdjur osv. :)
-
En bild på en 3 veckor gammal kyckling där det syns tydligt hur snabbt den utvecklat fjäderdräkten. Har inte stött på någon annan ras som så snabbt fått fjädrar. Med det inte sagt att Bjurholmshönan är bättre på något sätt än andra höns, bara anpassad till sin miljö på ett intressant sätt.
([url]http://www.backforsgard.se/3v.jpg[/url])
Här kan man jämföra med en av mina Kindakycklingar som är 2½ vecka gammal. Som ni ser har hen fortfarande dun överallt utom på vingar och stjärtfjädrar:
(https://fbcdn-sphotos-f-a.akamaihd.net/hphotos-ak-ash3/155253_10151239216276829_1837823490_n.jpg)
-
En bild på en 3 veckor gammal kyckling
([url]http://www.backforsgard.se/3v.jpg[/url])
Nu är våra Kinda exakt fem veckor och ser ut så här:
(https://fbcdn-sphotos-b-a.akamaihd.net/hphotos-ak-ash3/542796_10151270912486829_874585230_n.jpg)
Lite dunigt på huvudet fortfarande.
-
Känns som att Bjurholmshönan är en av de lantraser som har mest variationsrikedom när det gäller färgen... Eller är det bara jag som är dåligt påläst om lantraser? :P
-
Känns som att Bjurholmshönan är en av de lantraser som har mest variationsrikedom när det gäller färgen... Eller är det bara jag som är dåligt påläst om lantraser? :P
Om du kollar bilderna på http://kackel.se/lantras_hons.html (http://kackel.se/lantras_hons.html) så ser du att de flesta raserna har alla möjliga färger.
-
Om du kollar bilderna på [url]http://kackel.se/lantras_hons.html[/url] ([url]http://kackel.se/lantras_hons.html[/url]) så ser du att de flesta raserna har alla möjliga färger.
Ja!
Men finns det andra som har det där häftiga svartvit-aktiga tupp-färgerna som ett par tuppar i den här tråden har?
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=150916.0 (http://www.alternativ.nu/index.php?topic=150916.0)
Jag gillar den skarpt, och har nog inte sett den på någon annan hönsras överhuvudtaget, faktiskt...
[lagt in trådlänk]
-
Är Bjurholmshöns det coolaste man kan ha som Alternativare?
-
Är Bjurholmshöns det coolaste man kan ha som Alternativare?
Ja, och du är den coolaste Alternativaren!
-
Här var det en livlig konversation om Bjurholmshönnsen tidigare men du Ronny verkar ha tagit död på den med din kommentar ;)
Sitter och väntar på att få hämta hem några höns i sommar. Är det någon som vet hur många genbanker som finns nu, med B-höns?
-
Just nu finns det 6 besättningar med Bjurholmshöns men ett par till beräknas komma till under året. Sen är det tyvärr stopp för i år då vi inte har så många vuxna djur som kan ruva fram kycklingar. Glädjande nog kan jag säga att ruvningsbenägenheten verkar vara väldigt hög. Jag går inte ut med någon exakt siffra än utan det väntar vi med tills vi samanställt allt efter säsongen, men väldigt ruvvilliga är de iaf.
-
Vore det inte bra med så få djur och besättningar att såhär i initialskedet satsa på att föröka upp stammen snabbt och kläcka lite i maskin för att känna sig någorlunda säker och få med så mycket genkombinationer från ursprunget som möjligt?
Liknande läge om inte värre på en del kulturhöns och med dem resonerar vi så.
Funderat lite på ursprunget från Skelleftehamn. Det är väl en relativt modern ort det?
-
Nja där tänker vi nog olika du och jag, samt även kulturhönsföreningen och lanthönsklubben. Jag och lanthönsklubben tycker inte vi behöver kläcka fram ett stort antal individer nu i startskedet. Vi tycker det är bättre att få fram djur med sin instinkter kvar, som passar bra i flocken och dessutom försöka få en så stor genetisk spridning som möjligt. Sen vill vi dessutom sprida dem på besättningar som vi tror stenhårt på nu i början så det inte blir några djur som "tappas bort". Detta kan vi bäst göra om vi inte sprider ut djuren på alltför många händer till en början. Men detta vet du ju redan.
Ursprung från Skellefteåhamn? Där har du nog läst tokigt någonstans. Nej exakt vars ifrån de kommer från början vet vi inte, men det vi vet är att ursprungsbesättningens nuvarande ägares farfar jobbade borta långa stunder från gården i Bjurholm på 1880-1890 talet. Då jobbade han med att riva skeppsvarvet Kylören http://sv.wikipedia.org/wiki/Kyl%C3%B6ren (http://sv.wikipedia.org/wiki/Kyl%C3%B6ren) som skulle rivas och flyttas till Norrbyskär. När han kom hem på "permis" en gång hade han alltså med sig hönsen. Om han sen köpt dem på arbetsplatsen vid Kylören, eller om han köpt dem på väg hem till Bjurholm vet vi inte. Varvet lades ned 1884 så det var någonstans kring denna tid som hennes farfar alltså kom hem med hönsen. Det vi med säkerhet vet är att hönsen sedan dess gått på gården i Bjurholm, alltså ca 130 år, utan inblandning med andra höns.
-
Jag och lanthönsklubben tycker inte vi behöver kläcka fram ett stort antal individer nu i startskedet. Vi tycker det är bättre att få fram djur med sin instinkter kvar, som passar bra i flocken och dessutom försöka få en så stor genetisk spridning som möjligt.
Dessa två mål är oförenliga. Stor genetisk spridning förutsätter uppförökning och det snabbt.
-
Dessa två mål är oförenliga. Stor genetisk spridning förutsätter uppförökning och det snabbt.
Nej inte alls, tvärt om är det ju så att de gener som finns är de som redan finns hos ursprungsdjuren. Vi vill att de ska spridas ungefär lika mycket så inte någon höna får fler avkommor än den andra. På så sätt får vi en bra genetisk spridning i genbanken. Gör vi däremot så att vi kläcker fram en herrans massa och delar ut till höger och vänster så finns risk att vissa av dessa besättningar säljer mer djur än andra och då snedvrider generna i genbanken och det vill vi inte. Nej då ser vi att det är bättre om vi till en början kan kontrollera det hela och skynda långsamt. Har de gått i 130 år på samma ställe behöver vi nog inte stressa fram massa kycklingar för att rädda rasen.
Nu återstår jobbet med att behålla hönsens ursprungliga gener i genbanken på bästa möjliga sätt. Inte att kläcka fram så många djur som möjligt.
Ett exempel vore ju om vi kläcker fram 1000 djur som alla härstammar från en tupp och tre hönor ur ursrpungsbesättningen. Sen jämför vi det med att kläcka fram 30 djur från 3 olika ursprungstuppar och 10 ursprungshönor. Då tycker jag rasen känns mer stabil i det senare alternativet trots att de bara är 30 djur i genbanken motför 1000 djur i det första exemplet.
Risken är alltså att om vi börjar kläcka fram och sälja mycket djur att någon av de många genbankerna kommer sälja mer än de andra. Som det är nu har vi full koll på varje besättning och all försäljning kommer gå via mig som genbanksansvarig både i år och nästa år.
-
Jag vet att SLK för flera raser har ruvningstvång men inte alla. Tänkte att för att få maximal genetisk bredd vore det bästa att kläcka alla ägg som kommer ur urspungsflocken. Nu riskerar ni ju att tappa gener redan år 2.
Det var av omtanke detta inlägg.
-
kläcker ni så lite kommer ju den genetiska bredden garanterat att bli smalare .....
-
Och man kan ju kanske ha ett tvång att varje genbank ska ta fram minst 40 kycklingar om året till försäljning.
-
Jag vet att SLK för flera raser har ruvningstvång men inte alla. Tänkte att för att få maximal genetisk bredd vore det bästa att kläcka alla ägg som kommer ur urspungsflocken. Nu riskerar ni ju att tappa gener redan år 2.
Det var av omtanke detta inlägg.
Äggen som kommer från ursprungshönorna kläcker vi fram under höna med lika många ägg från varje individ. Dessutom kläckte vi några omgångar i maskin från starten för att "säkra upp rasen". Så den genetiska bredden blir ju inte mindre. Hur skulle den kunna bli mindre bara för att vi kläcker få ägg? Blir det då ännu bättre genetisk bredd om vi tar fram 10.000 kycklingar och inte kan hålla koll på vilken av ursprungshönsen de går tillbaks på? Att massproducera höns finns andra föreningar som kan göra. Vi försöker bevara och sprida de gener som finns på ett bra sätt. Varför sådan brådska? Det måste väl vara bättre att lite färre djur kommer ut på marknaden och att de kommer till seriösa personer än att vi får ut massvis med djur och riskerar att flera hamnar hos "fel personer"(inget fel med dem som vill ha blandrashöns, bara fel om man vill bevara hönsen renrasiga).
-
Nej inte alls, tvärt om är det ju så att de gener som finns är de som redan finns hos ursprungsdjuren.
Nej, de gener som finns är en del av de som fanns hos ursprungsdjuren, färre ju mindre populationen är och färre ju fler generationer som går. Bevarandeavel är konsten att förlora långsamt. Tillräckligt stor population är det viktigaste vapnet.
Vi vill att de ska spridas ungefär lika mycket så inte någon höna får fler avkommor än den andra. På så sätt får vi en bra genetisk spridning i genbanken.
Givetvis. :)
Gör vi däremot så att vi kläcker fram en herrans massa och delar ut till höger och vänster så finns risk att vissa av dessa besättningar säljer mer djur än andra och då snedvrider generna i genbanken och det vill vi inte.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dikotomi#Falsk_dikotomi (http://sv.wikipedia.org/wiki/Dikotomi#Falsk_dikotomi)
Nej då ser vi att det är bättre om vi till en början kan kontrollera det hela och skynda långsamt.
Det förhåller sig i själva verket tvärtom.
Har de gått i 130 år på samma ställe behöver vi nog inte stressa fram massa kycklingar för att rädda rasen.
Argumentet är giltigt endast om de redan är lika inavlade som laboratoriemöss och även då är en större population mer robust än en liten.
Nu återstår jobbet med att behålla hönsens ursprungliga gener i genbanken på bästa möjliga sätt. Inte att kläcka fram så många djur som möjligt.
Se ovan. Generna förloras fortare ju mindre populationen är.
Ett exempel vore ju om vi kläcker fram 1000 djur som alla härstammar från en tupp och tre hönor ur ursrpungsbesättningen. Sen jämför vi det med att kläcka fram 30 djur från 3 olika ursprungstuppar och 10 ursprungshönor. Då tycker jag rasen känns mer stabil i det senare alternativet trots att de bara är 30 djur i genbanken motför 1000 djur i det första exemplet.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Dikotomi#Falsk_dikotomi (http://sv.wikipedia.org/wiki/Dikotomi#Falsk_dikotomi)
Det finns givetvis ingen anledning att å ena sidan kläcka fram 1000 djur från tre hönor och kasta alla ägg från sju hönor, och å andra sidan kläcka fram 30 djur från 10 hönor.
Men det knepiga är faktiskt att den större populationen är mer robust även om man mot allt förnuft skulle välja att basera den på färre djur. Den kommer att förlora genetisk variation långsammare och så småningom gå om den mindre populationen.
Risken är alltså att om vi börjar kläcka fram och sälja mycket djur att någon av de många genbankerna kommer sälja mer än de andra. Som det är nu har vi full koll på varje besättning och all försäljning kommer gå via mig som genbanksansvarig både i år och nästa år.
Att ha koll på besättningarna och djurens härstamning är utomordentligt viktigt men ersätter inte behovet av tillräckligt stor population.
-
Det här blir den 10:e lantrasen av höns som SLK bildar genbank på. Flera av dem med mycket få djur från början. Vi vet vad vi sysslar med!
-
Neon Knight, du får nog ta och bilda ytterligare en förening så vi inte förlorar massa genetisk variation ;) Självklart är det ju inte bara de två alternativen som jag nämnde ovan som gäller. Givetvis finns mellanting och ingen är väl så dum att man kastar äggen från de andra hönsen. Men man har ju inte kvar en bättre genetisk bredd i en population som är baserade på färre ursprungsdjur, du kan ju aldrig få in nya gener igen utan du har det du startade med. Finns inte färgen svart tex så finns den ju inte och kommer aldrig uppstå igen(förutom vid ev mutation). Likadant är det med alla andra gener. Det du talar om är ju ifall vi skulle kläcka fram 30 kycklingar och sen bara ha 30 djur i all framtid. Så är ju inte tanken! Vi kommer ju sakta men säkert bygga upp rasen. Tillsist har vi säkert 1000 bjurholmshöns och då har vi en bättre genetisk variation i rasen eftersom vi från början var noggranna och försökte sprida generna så lika som möjligt.
Jag tror hur som helst att det sättet som Svenska lanthönsklubben jobbar på är det absolut bästa om man vill bevara generna och inte styra rasen mot något nytt. Vi ska ju bevara hönsen som de är/var och inte få fram massa nya kombinationer.
-
Vi kommer alltså inte sälja djur efter andra generationens genbankshöns i dagsläget utan säljer bara från ursprungsdjuren nu i starten.
-
Det här blir den 10:e lantrasen av höns som SLK bildar genbank på. Flera av dem med mycket få djur från början. Vi vet vad vi sysslar med!
Nej Ronny. det blir den 11:e. Skånsk Blomme, Åsbo, Ölandsstor, Ölandsdvärg, Gotlands, Orust, Bohuslän-dals Svart, Gammalsvensk dvärg, Kinda, Hedemora och Bjurholmshöna. Eller är det någon som inte räknas som lantras ;)
-
Ja, det har du ju alldeles rätt i. Jag var lite för snabb där. ;D
-
Nu var jag ju inte ute efter att förändra Bjurholmshönan Jonas. Däremot tror jag bestämt att förökar ni upp den ordentligt från ursprungsbesättningarna och placerar ut så mycket som möjligt hos de förmodat många intresserade i övre norrland, så är chansen större att inte förlora genetisk bredd än om man tar förhållandevis lite avkomma.
Lycka till!
-
Nu var jag ju inte ute efter att förändra Bjurholmshönan Jonas. Däremot tror jag bestämt att förökar ni upp den ordentligt från ursprungsbesättningarna och placerar ut så mycket som möjligt hos de förmodat många intresserade i övre norrland, så är chansen större att inte förlora genetisk bredd än om man tar förhållandevis lite avkomma.
Lycka till!
Ja där har vi helt enkelt olika åsikter. Men en enig styrelse i SLK plus 15 genbanksansvariga är eniga om att detta sätt är det bästa för att få fram en stark ras som vi kan bevara.
-
Ja där har vi helt enkelt olika åsikter. Men en enig styrelse i SLK plus 15 genbanksansvariga är eniga om att detta sätt är det bästa för att bevara rasen.
-
Jag vill bara ha sagt en sak. Det är tur för Bjurholmshönan att den upptäcktes av en ansvarskännande person som förstod att det finns ett stort bevarandevärde i de här hönsen. Att han från början kontaktade SLK för att på bästa sätt bygga upp ett antal säkra genbanksbesättningar innan Bjurholmshönsen släpps lösa på den öppna marknaden. Innan folk börjar skicka så kallade rasrena kläckägg och sprida maskinkläckta kycklingar kors och tvärs i landet och utnyttja nyhetens behag av en nyupptäckt lantras. Allt ursäktat och marknadsfört med att det är en akut utrotningshotad ras som måste räddas till varje pris. All heder åt Jonas Nordlund. Det är bara att gilla läget Indelt!
-
Håller med Ronny fullt och fast! Mer ansvarskännande person än Jonas får vi nog leta efter. Tänk att både ha den som hittat Bjurholmshönsen och är genbanksansvarig som samma person. Han känner ju många som bor här i övre Norrland som kan bli kommande genbanker också. För det är väl HÄR uppe i Norrland den ska spridas i första läget!
-
Med tanke på att hönsen varit isolerade från annan inblandning under lång tid så tror jag inte att man behöver vara orolig för den genetiska förlusten hos framtida generationer om man inte kläcker fram alla ägg. De har ju bevisligen klarat en tät inavel i 130 år och förlust av genmatrial i form av uppätna ägg och urslaktade djur. De djur som ursprungligen kom till damens gård verkar ha haft en god genpol.
Jag håller nog med om det som görs idag. Skynda långsamt, sprid lagom och låt naturen sköta det mesta. Då brukar utfallet bli bäst. Det är när vi lägger oss i för mycket som det börjar bli tokigt.
Personligen så tycker jag att det hela är jätte spännande :D
-
Om jag säger vackert väder, menar jag inte stekande sol i Saharaöknen ;)
Jag förespråkade definitivt inte att släppa Bjurholmshönan fritt med äggskickande och säljande på det sätt som du tolkar mitt inlägg Ronny.
Luftade en tanke på att chansen kanske är större att se till att genbasen inte smalnas av, om man ser till att kläcka alla (eller åtminstone många) ägg till kycklingar ur ursprungsflocken.
För min del framförde jag en tanke och drog mig tillbaka efter Jonas påpekande.
Trodde att intresset i norrlandsskogarna var stor nog för att snabbt få upp populationen. En strategi jag hört om och tycker verkar vettig och sund.
Än en gång lycka till :)
-
Ja det ska bli intressant att följa bevarandearbetet och kanske kunna bidraga med lite erfarenhet. Kommer ihåg att gotlandshönsen från Fårö inte hade full motståndskraft mot den vanliga sjukdomsbild som rådde på fastlandet. Det tog några år innan de byggt upp sin motståndskraft bla mot Marek. Jag är helt övertygad om att det är rätt att skynda långsamt.
-
Lite bilder på founderdjur! Se även Fototråden med Bjurholmshöns.
-
Den 12 juli kör vi en liten "kursdag" här på gården i Backfors. De som vill är varmt välkomna hit!
Bjurholmshönans historia och framtid
En presentation och berättelse om Bjurholmshönans historia och framtid. Vi hälsar också på gårdens Bjurholmshöns och de övriga lantrasdjuren(linderödsvin, allmogefår, blekingeankor, fjällnära kor).
Datum: 12 juli
Tid: 10.00-12.00
Pris: 150 kr, OBS! Föranmälan krävs!
Anmälan till Jonas Nordlund
070-2827146 eller jonas@kackel.se
-
Jag har själv en mycket gammal timmerlada som står oanvänd. Ju mer jag läser om dina höns så blir man ju sugen på att anpassa ladan invändigt för höns. Det som bekymrar mig är att ladan ligger ganska avskilt (50 m från boningshuset) så trycket från räv och rovfåglar kommer bli en risk. Har du värme i din lada under vintern och hur har du vindtätat och isolerat? Längre tillbaka i tiden fanns det höns på min gård i andra ouppvärmda utrymmen och de hönsen klarade ändå den norrländska vinter. Men vette tusan om det är etiskt försvarbart att idag köldhärda fram en "linje" norrlandshöns?
-
Eftersom det visst pågår en diskussion om hur man bäst bevarar Bjurholmshönsen på facebook och jag inte har facebook så känner jag mig tvingad att skriva några rader här.
Givetvis är det positivt om vi kan uppföröka och säkerställa rasens framtida överlevnad så snabbt som möjligt. Givetvis är det inte fult att ta betalt och tjäna en slant på sina djur och självklart minskar generna när tiden går i ett bevarandearbete. Men just pga av att vi inte vill förlora genetisk mångfald så vore det väldigt dumt som jag ser det att idag kläcka fram många djur och sedan ha i princip noll koll på avelsarbetet. Då kan det snedvridas så att en besättning som har kläckare och är duktiga på att kläcka säljer massvis med djur från sin besättning och därmed sprider vissa gener i rasen väldigt mycket(matadoravel) medans någon annan kanske sitter på sina hönor och bara låter någon enstaka höna ruva varje år. De generna blir ju då underrepresenterade i genbanken. Någon föreslog att man skulle ha ett tvång att sälja visst antal kycklingar varje år, men det är otroligt svårt att övervaka om man kläcker fram och skapar för många genbanker på en gång. Då är det betydligt lättare om det finns 10 besättningar som man litar på och som man verkligen kan ha god kontakt med i början.
Om man gör som jag(och SLK i övrigt) tänker göra och får fram friska sunda djur från framförallt founderdjuren som får gå vidare i aveln. Uppföröka långsamt och se till att varje founderhöna får ungefär lika många avkommor nu i början och att de genbanker som köper nu i starten avvaktar med försäljning tills jag som genbanksansvarig anser att just deras besättning bör öka på antalet djur i genbanken måste ju risken att vi förlorar genetisk mångfald vara mycket mindre.
Det är ju inte hur snabbt man får upp antalet djur i genbanken som räknas utan det är hur många djur som founderdjuren får fram som är det viktiga. Att inte vissa founderdjur glöms bort och försvinner eller att vissa får för många avkommor är betydligt större risk för den genetiska variationen i rasen.
Vad gäller pengar så tror jag absolut inte att det är för att folk inte ska tjäna på lantrashönsen som SLK har denna ståndpunkt. Det vore helt makalöst ogenomtänkt! Däremot tror jag man inte vill ha alltför höga priser då det kan skrämma vissa duktiga bevarare som kanske inte alltid sitter på så mycket pengar. Att då punga ut med 2000 kr för en grupp höns kan vara avskräckande. Likaså kan det ju finnas de som känner att det vore kanonbra att tjäna pengar på lantrashönsen så därför kläcker man fram massa djur och säljer runt till så många som möjligt. Det är ju inte heller bra för då kan det bli precis som jag ovan har skrivit att den genetiska variationer snedvrids till att en(eller ett par) flockar får väldigt stor genomslagskraft i genbanken samtidigt som andra får lite utrymme.
För visst måste det viktigaste vara att få fram djur från samtliga founderhöns och sedan sprida dem så jämnt fördelat som möjligt i genbankens framtid?
-
För visst måste det viktigaste vara att få fram djur från samtliga founderhöns och sedan sprida dem så jämnt fördelat som möjligt i genbankens framtid?
Det kan bli problem med det om founderhönsen dör innan deras avkomma fått spridning. Exakt vad skulle vara problemet med att kläcka fram, jag vet inte, tusen avkommor och sprida dessa? Om man vet vilka kycklingar som kommer ur vilket ägg kan det inte vara några problem att hålla fördelningen jämn. För övrigt är det inte så att två höns som får två avkommor var är bättre än om den ena får hundra och den andra tvåhundra, tvärtom.
-
Kläckta Bjurholmare 2013
-
En av de vackraste färgerna jag sett på en tupp! Dimblå Bjurholmare!
-
En unghöna av Bjurholmare jagar bort en katt! Tuppen stod intill och brydde sig inte!!
(ursäkta för den dåliga skärpan, jag hann inte med riktigt!)
-
Jag vill bara säga, att jag tycker Jonas resonerar mycket ansvarsfullt. Att bygga upp ett antal säkra genbanksflockar med jämn founderrespresentation innan bjurholmshönsen släpps fria på den öppna marknaden känns helt rätt. Stå på dig Jonas!
-
En unghöna av Bjurholmare jagar bort en katt! Tuppen stod intill och brydde sig inte!!
(ursäkta för den dåliga skärpan, jag hann inte med riktigt!)
-
Hoppas vi syns på: En gyllene omväg!
-
Nu vet jag att ni finns! Genbanker för "Bjurholmshöns" så nu förutsätter jag att ni skickar in lite bilder på Era Bjurholmare så vi andra får ta del av dem! Här kommer några som "sköt" med min kamera på morgonen i fint solljus.
Och tack för en trevlig träff på Backfors under "En gyllene omväg den 12 juli!
-
Vinterdjuren i snön
-
Lite bilder från mig...
-
Fler bilder
-
Den här bilden tog jag vid träffen den 12 Juli-2013 hos Jonas i Backfors.
-
Det har nog inte visats någon bild på äggen? Antar att de är benvita-beige som hos alla lantraser? Har någon vägt eller räknat äggen?
-
Det har nog inte visats någon bild på äggen? Antar att de är benvita-beige som hos alla lantraser? Har någon vägt eller räknat äggen?
Precis, äggfärgen är ganska lika de övriga lantrasernas ägg. Vikt ligger på runt 50 gram och de värper ungefär som en genomsnittlig lantrashöna.
-
Så stiliga de är!
Kan inte låta bli att fråga: Går de alltså ut i snön?
Fotfjädrarna till trots så sätter inte mina Kindahönor fötterna utanför hönshuset om det är det minsta vitt på marken. Jag har kanske byggt ett för bekvämt hönshus...
-
Javisst går de ut i snön. Men det tror jag nog de flesta hönsraser gör om man bara vänjer dem. De blir nog lite bekväma om man har dem inomhus och sen helt plötsligt öppnar dörren och vill att de ska ut i kylan :)
-
Våra Orpington går då ut i snön!
-
Det behövs bara lite frost för att de inte ska gå ut. Otroligt!
-
Har läst en hel del i tråden och funderar lite över när man skulle kunna köpa en besättning av Bjurholmshöna?
Jag har en lada som jag har tänkt isolera och inreda för hönsen och kommer även bygga en stor hönsgård så de kan gå in och ut som de vill sommar som vinter.
En annan fråga, vad finns för krav på den som vill köpa en liten grupp av dessa hönor? Måste man ha dem enbart för avling och genbanksutveckling eller kan man ha dem som, ja, vanliga hönor som värper för att man ska få ägg och kläcker fram kycklingar för att få kött av dem?
Jag bor i skellefte kommun och gillar tanken att kunna ha en ras som är anpassad för klimatet och miljön här uppe i norr, nog för att de flesta hönerna anpassar sig antagligen. Men jag skulle vilja hjälpa till å bevara en lantras också utöver att få lite mat av hönerna.
Vore tacksam för svar
-
Om du är intresserad så kan du ringa till mig(genbanksansvarig) på tel 070-2827146 så kan vi prata lite mer. Att hålla dem som genbanksdjur innebär i princip det du skriver om "vanliga hönor" :) Det är precis så Svenska lanthönsklubben vill att lantrashönsen ska hållas. Som en hushållshöna för att ge lite ägg och lite kött. Genbanken tryggar sedan att det är renrasiga höns och de krav som finns inom genbanken är inte speciellt svåra att uppfylla. Några krav finns dock. För det första måste man vara medlem i Svenska lanthönsklubben(www.kackel.se (http://www.kackel.se)), sen måste man garantera att ingen annan ras finns på den egna gården eller nära grannes så korsningar kan uppstå. Sista kravet är att man skriver på ett genbankskontrakt där man förbinder sig att årligen skicka in en genbanksrapport med diverse uppgifter(tex antal djur man håller, vikt, om det varit några sjukdomar i besättningen).
Men som sagt, är du intresserad så hör av dig!
-
Är det någon som vet var man kan få tag på denna ras?
Måste man åka till Bjurholm :o
Anna