DEN GLOBALA CYKELN

De flesta som idag bor i västvärlden brukar om man frågar vara övertygade om att det är maskinkraft som står för merparten av transporterna i världen. Det är det faktiskt inte. Merparten av världens transporter sker med hjälp av muskelkraft.

Fler cyklar än bilar
Man tror att det idag finns ca 800 miljoner cyklar i världen. I denna siffra inräknas alltifrån extrema racercyklar till kinesiska transportcyklar och barncyklar. Ärligen tillverkas det tre gånger så mycket cyklar som bilar. Ovanstående siffror förklaras till stor del av att bara i Asien transporterar cyklar mer människor än världens bilar gör sammantaget.

I i-länderna används cykeln nästan enbart för transport av människor och handbagage. I exempelvis Kina trampas både två- och trehjuliga cyklar fullastade med varor. Detta innebär att cyklar spelar en avgörande roll för vissa länders ekonomier.

Cykeln är i vissa länder det enda alternativet när det gäller att förflytta sig på vissa distanser medan det i andra länder är ett praktiskt komplement till motoriserade transportmedel.

Framtidsalternativ
Om man sedan tittar på cykeln i ett framtidsperspektiv så talar mycket för att den kommer att få förnyat förtroende som transportmedel även i den industrialiserade världen. Detta förklaras av de problem som många storstäder har med trafikstockningar och avgaser. Trots detta är det inte många i-länder som på allvar uppmuntrar cykelåkandet.

Ny trafikpolitik krävs
Med en vettig trafikpolitik skulle man kunna förbättra den trafikmiljö som idag råder på de flesta håll. Fler och bättre cykelställ, separata cykelvägar, egna cykelfält i gatorna, extra breda vägrenar längs större vägar, sk avgasluckor vid trafiksignaler m m är exempel på åtgärder som skulle kunna vidtagas.

Cykel kontra bil
Det är viktigt att man som cyklist inte diskrimineras. Däremot behöver ett ställningstagande för cyklism i ökad omfattning inte innebära att man är emot bilismen. Var sak har sin plats så att säga.

Nederländerna är ett europeiskt exempel på ett land som har mycket hög cykeltäthet men även hög biltäthet. Detta gäller även antalet speciella cykelvägar som är mycket högt i Nederländerna. Med hjälp av stor satsning på cyklism och kollektivtrafik tror man sig kunna hindra en allt för snabb ökning av bilåkandet. Många länder har dock dessvärre helt glömt bort cykelåkandet som alternativ.

En tyst majoritet
Världens tysta majoritet är stora cykelåkare. Bara Kina har ca 300 miljoner cyklar av olika slag. Detta skall jämföras med att endast 75 000 kineser har bil. Därför måste cykeln utnyttjas till fullo. Är 1987 såldes det 35 miljoner cyklar i Kina, vilket betyder att fler kineser köpte cyklar än vad den sammanlagda världebefolkningen köpte bilar det året.

Cyklar för många behov
Kineserna har olika typer av cyklar för olika ändamål. Trehjuliga cykeldroskor sk rickshaws, trishaws eller becaks används för transporter av en eller flera personer. Denna uppfinningsrikedom gör att cykeln kan användas mycket mer mångsidigt och konkurrera med andra transportmedel. Det finns till och med "tunga" lastcyklar som fraktar upp till ett halvt ton åt gången. Dessa senare är Asiens lätta lastbilar.

Underligt nog har inte samma utveckling som i Asien kunnat ses på cykelfronten i Afrika och Latinamerika. När det gäller Afrika brukar detta förklaras med bristen på reservdelar. Något som man kan tycka låter lite konstigt med tanke på all annan sofistikerad teknik som vi nu exporterar dit och ger bistånd till. Men det enkla och uppenbara kan ibland försvinna i vårt moderna högteknologiska tekniktänkande.

Latinamerika
I Latinamerika brukar som en delförklaring till varför cykeln endast på vissa håll fått någon vidare utbredning anges att cykeln har mycket låg status. Alla strävar efter att bli maskintransporterade och de flesta har en egen bil som mål. Men det finns som sagt även här ljusglimtar. I Bogota bytte för en tid sedan stadens största bageri ut sina lastbilar mot lastcyklar. De 900 lastcyklarna levererar snabbare, tar lite plats och bidrar till en renare stadsluft när de besöker inte mindre än 60 000 butiker.

USA och Indien
Om man igen jämför i- och u-länderna så finns det i USA sju gånger så många cyklar per person som i Indien. Men eftersom varannan amerikan jämfört med var femhundrade indier har bil så spelar cykeln en mycket större roll i det indiska transportsystemet.

Västeuropa
Västeuropeerna är den industrialiserade världens flitigaste cyklister. I flera länder däribland Danmark, Tyskland och Nederländerna är det fler människor som äger än inte äger en cykel. Nederländerna och Danmark leder gruppen av cykelvänliga länder, med en cykel-andel på 20-30 procent av alla resor i städerna. I vissa städer sker ända upp till hälften av alla lokala resor med cykel. I många europeiska städer cyklar 10-15 procent av regelbundna tågresenärer i förorter och mindre städer till stationen. Trafiksituationen har under det senaste decenniet sporrat myndigheterna i Österrike, Schweiz och Tyskland att uppmuntra cyklande. Cyklister i Belgien, Frankrike och Storbritannien får däremot fortfarande mycket lite stöd.

Japan
Japan är ett intressant exempel på ett mycket högindustrialiserat land där gemene man har en sådan ekonomi att han verkligen kan välja transportmedel. I Japan väljer många cykeln av rent praktiska skäl inte så mycket för motion och avkoppling. 1980 cyklade 15 procent av alla japaner hela vägen till arbetet eller till pendelstågstationen. Från 1970 till 1988 ökade antalet cyklar från 1 till 1,5 per hushåll.

Med cykeln in i framtiden
Jag har nu pekat på tillståndet i världen när det gäller cyklism, och även de problem som massbilism medför. I det sammanhanget bör påpekas att även om man lyckas ta fram renare bilbränslen så är ju cykeln ett oerhört energisnålt transportmedel i en värld med ändliga resurser.

Cykeln kräver i förhållande till bilen lite utrymme både i trafiken och vid parkering. När man sedan ser till cykelns kapacitet som transportmedel så kan man konstatera att mer än hälften av alla pendlingsresor i USA och nästan 75 procent av dessa resor i Storbritannien är på kortare sträckor än åtta kilometer. Alltså inget problem för en van cyklist. Även i tillverkningen är cykeln en riktig energisnålare. Man kan tillverka hundra cyklar för samma mängd energi som en bil.

Politiken styr
Man kan då undra varför cykeln har slagit igenom så bra i vissa länder men inte i andra. Forskaren John Pucher menar att Kina, Japan, Danmark och Nederländerna inte skiljer sig märkbart geografiskt, klimatmässigt eller när det gäller levnadsstandard från sina mindre cyklande grannländer. Han tror snarare att det beror på ett lands trafikpolitik och hur starkt stöd cyklismen har hos ett lands regering.

Låt oss avsluta denna lovsång till cykeln med att citera författaren och cyklisten James McGurn:

"Cykeln är fortskaffningsmedlet för en ny mentalitet. Den utmanar lågmält ett värdesystem som stillatigande har godtagit beroende, slöseri, ojämlika möjligheter till rörelsefrihet, samt daglig slakt på vägarna... Det finns all anledning att få hjälpa cykeln att njuta en ny guldålder."

Johan Eklund

Kommentera gärna artikeln