VEGANISM OCH EKOLOGI

Ordet vegan har kommit till för att beskriva dem som vill undvika animaliska ingredienser i mat, kläder och andra produkter. Veganism handlar om en inställning till djurs och människors rättigheter, till ekologi och världens livsmedelsförsörjning.

Jordens resurser
Ett viktigt skäl för veganism är världens livsmedelssituation. Genom vårt sätt att konsumera är var och en av oss ansvariga för hanteringen av jordens resurser och möjligheten till fredlig samexistens på vår planet. Hotet om att vår värld ska förstöras genom kärnvapenkatastrofer gör att vi oroar oss för våra barns framtid. Samtidigt ser miljontals människor sina barn svälta ihjäl. Trots att världsproduktionen av vete är 1 kg/person och dag så dör 12 miljoner barn varje år av svält och undernäring. Det är jämförbart med ett Hiroshima var tredje dag.

Trots att vi känner till fattigdomen och svälten i Tredje världen, eftersträvar vi i väst en ökad levnadsstandard. Dessutom förespråkar vi en politik och moral som innebär att vi utnyttjar och exploaterar djur, människor och natur. Detta är något vi har till uppgift att förändra snarare än att göra till utvecklingsmodell.

Överkonsumtion
Det är bland annat överkonsumtionen av kött, fisk, ägg och mjölkprodukter i väst, som ligger bakom den otillräckliga distributionen av världens livsmedel. På samma gång som vi föder oss själva föder vi en stor population med djur. Djur föds upp på vegetabiliskt protein som kan användas till direkt konsumtion av människor. Det proteinrika fodret kommer till stor del från Tredje världens länder. Samtidigt som svält brutit ut i t.ex. Etiopien och hjälptransporter skickat ner förnödenheter har fodertransporter gått som vanligt till oss i väst.

Djurfoder
Sveriges import av djurfoder var 1989 i storleksordningen 499 477 ton ⁽¹⁾. De rika länderna i väst använder varje år 370 miljoner ton foder för att föda djur. Det är lika mycket som Indien och Kinas befolkningar tillsammans konsumerar på ett år ⁽¹⁾. Vi odlar dubbelt så mycket mat som behövs för att föda alla människor på vår planet ⁽²⁾. En stor del av den maten går omvägen via djur för att omvandlas till animaliskt protein. Samtidigt som det sker en explosiv befolkningsökning i världen, ökar antalet djur som föds upp till att bli mat. Tillsammans äter de 5-10 gånger mer vegetarisk föda än människor och ger tillbaka mindre än en tiondel i form av kött och mjölkprodukter.

Markåtgång
Det går åt 5 gånger mer land ⁽²⁾ för att ge föda åt köttätare än det gör för att föda vegetarianer. Om vi därför har en begränsad mängd landområden och en växande mängd människor måste marken utnyttjas på det mest effektiva sättet. En typisk husmanskost kräver 0,62 hektar/person och en helvegetarisk sk vegankost endast 0,08 hektar/person. Med vegankost finns mer än tillräckligt med mark för att mätta jordens befolkning ⁽²⁾.

Inte nödvändigt
Animaliska produkter är inte nödvändiga i kosten - det är enbart en myt som bygger på stora ekonomiska intressen. Faktum är att våra kroppar är byggda för vegetarisk kost. Hela vår matsmältningsapparat från tänder, käkar, salivproduktion till magsäck, lever och tarm, är olik de köttätande rovdjuren. Människan är mest lik aporna som t.ex. gorillan, ett av världens starkaste djur och tillika en växtätare. Länder med köttätarkultur har enorma problem med sk degenerativa sjukdomar t.ex. cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, övervikt och urkalkade skelett (osteoporos). Den höga koncentrationen av protein och fett i en kost baserad på animalisk föda innebär en överbelastning på kroppens alla organ.

Köttprotein övervärderat
Tidigare har protein från kött, fisk och ägg uppskattats som ett livselixir och ett bevis på välstånd. Nu är proteinmyten genomskådad. I stället rekommenderas säd, baljväxter, potatis och grönsaker som fullgoda proteinkällor. Genom säd erhåller vi 5 gånger mer protein än kött på samma markyta, via ärtor och bönor 10 gånger mer och spenat 26 gånger mer ⁽³⁾.

Miljöskador
Framställningen av animaliskt protein innebär skador på miljön. Regnskog skövlas för att bli betesmarker åt köttproducerande djur eller för att bli foder. Varje år ödeläggs 4-5 miljoner hektar ⁽⁴⁾.

"Icke-mat"
Grödor som te, kaffe, socker, kakao och tobak ingår icke i en vegankost. De odlas alla på jordar där mat hade kunnat odlas. Sådana grödor ger visserligen mer valuta än mat, men vinsterna går till de rika ländernas multinationella företag som vanligtvis betalar låga löner till sina arbetare. Dessa "non- food"-grödor utnyttjar näringsämnena i jorden mer än matgrödor.

De behandlas med konstgödsel och stora mängder bekämpningsmedel. Kemikalierna hanteras för det mesta oförsiktigt. WHO uppskattar att 1 person förgiftas av bekämpningsmedel varje minut, varje dag i Tredje världen ⁽³⁾. Gödsel orsakar inte bara skador i sjöar och vattendrag utan förorenar också vårt grundvatten. Nitrathalterna i dricksvatten är på sina håll så höga att vattnet är otjänligt. Dessutom tillkommer effekter av alla de kemikalier som jordbruket använder.

Vegansk odling
Ett alternativ till detta är organisk-biologisk odling med rotation och gröngödsling, helt utan att använda eller vara beroende av djur. Vegansk odling innebär odling utan djurgödsel och slakterirester som blod, ben, horn mm. Vegansk odling är en sorts levande täckodling. Man använder kvävefixerande leguminoser dvs baljväxter och olika klöversorter som t. ex. perserklöver, alexandrinerklöver, åkerbönor, bondbönor och lupiner. Dessa odlas mellan såraderna och klipps ner upprepade gånger under odlingsperioden.

Leguminoserna ger all näring jorden behöver. Genom att jorden inte ligger bar, hålls den fuktig i torrtider och dränerad i regnperioder. De styvaste lerjordar blir luckra och lättbearbetade genom att humushalten ökar. Det är också en arbetsbesparande metod, eftersom det inte går åt tid att rensa ogräs, utan ogräs och gröngödslingsväxter slås med lie eller klipps ner. Metoden är mycket lämplig i områden där betesdjur orsakat jorderosion och där man av etiska och ekonomiska skäl inte håller husdjur.

I Danmark odlas veganskt på gården Biokol, Aerö sedan 1969. Ivar Torp, ordförande för organisk-biologiska föreningen i Norge har odlat veganskt i 14 år. Han säger själv att han lägger ner bara 1 timme om dagen på sina odlingar. I Sverige förekommer vegansk odling mest i mindre skala.

Sammanfattning
Animalisk livsmedelsproduktion innebär ett energislöseri och en belastning på miljön, förutom de rent etiska synpunkterna. Ansträngningar att göra animalisk kost tillgänglig för alla kan bara leda till miljöförstöring. Svaret på hur man ska lösa många miljöfrågor samt hur maten ska räcka till för alla finns framför oss, på våra tallrikar varje måltid.

Ulla Troeng

www.vegan.org.se

Noter
1. Statistisk Årsbok 1991.
2. Yates, Geoffrey (1986), Food; Need, Greed & Myopia Earth Right, Tyne & Wear
3. Wokes, F, (1968), Plant Foods for Human Nutrition
4. Rädda Regnskogarna, (1989), Almqvist & Wiksell Stockholm

Kommentera gärna artikeln