PAPPER

Ett miljövänligt papper förorenar miljön så lite som möjligt. Det ska vara oblekt eller åtminstone inte klorblekt. Ett sådant papper ska också vara resurssnålt, dvs. förbruka ett minimum av energi, ved och andra råvaror.

I Sverige används mycket papper, ca 235 kg per person och år. 1997 samlades ca. 800 000 ton papper in i retur. Det är ca 50 % av pappersanvändningen och motsvarar över 2 miljoner m³ massaved.

Handlingsprinciper
l dagsläget kan du göra följande för att värna miljön:

välj ett så miljövänligt papper som möjligt för varje ändamål
hushåll med papper
skapa efterfrågan på bättre papper

Blekning och vithet
Klorblekningen är den största faran vid papperstillverkning. Varje år (1987) släpps 150 000 ton klorerad organisk substans ut i vattnet. Från kloralkalifabrikerna släpps ca 0,5 ton kvicksilver ut i luften, vilket är ca 10% av Sveriges totala utsläpp. Utanför Värö Bruk på västkusten har man funnit dioxiner i avlopp från massablekerier.

Organiska klorföreningar skadar arvsmassan, ger svåra skador på fisk t ex. leverskador, missbildade käkar, knäckt ryggrad samt skador på fenor och könsorgan. Också plankton, blåstång, musslor, alger och sniglar påverkas negativt. Hela Östersjöns ekosystem är allvarligt hotat av utsläppen från klorblekeriema.

Vid blekning förloras 1/10 av pappersmassan som går ut som förorening i havet. Blekningen kräver också stora mängder energi, totalt 2 Twh el och 4 Twh ängenergi per år. Den ved som försvinner i klorblekerierna varje år motsvarar ca. 3,5 Twh energi. Sammanlagt motsvarar detta den mängd energi som de två reaktorerna i Barsebäck producerar!

Klorgas är farlig att transportera och att hantera varför dess användning av bara det skälet måste minskas.

Pappersmassan bleks för att det ska bli vitare, hos många anses "renare och finare". I några fall har det en praktisk betydelse, tex. för vissa fotopapper och vid optisk läsning. I övriga fall är det onödigt och kan ersättas av annat. I många fall kan blekningen tas bort helt. Ljusa pappersmassor som sulfitmassa och mekanisk massa kan användas oblekt eller blekas med väteperoxid. Papper kan också få en ljusare yta genom att bestrykas med ett tunt skikt av vit lera eller krita.

Pappersmassor
Ved kan kokas eller malas till massa. När den kokas med kemikalier blir det kemisk massa. Olika kemikalier ger sulfat-(som är brun) respektive sulfitmassa (som normalt är ljust gul), vilket skulle kunna användas till mycket utan blekning. När veden mals fås mekanisk massa. Papper av sådan massa blir gulaktigt till färgen och relativt svagt. Att mala ved kräver betydligt mer elenergi än att koka den. Å andra sidan ger mekaniska massa nästan dubbelt så mycket papper som kemisk ur samma mängd.

Returpapper
Om papper återanvänds spar man 1,5 kWh el för varje kg returpapper som används istället för ny massa i tidningspapper. Returpapper genomgår oika behandlingar för att bli användbart Det blöts och sönderdelas, renas från gem, klammer och lim. Gammal färg gör papperet grått varför det avsvärrtas och ibland också peroxidbleks. Vid avsvärtningen används en del kemikalier. I första hand ska man blanda in returpapper där kraven på ljust papper är minst och där ingen avsvärtning behövs tex i förpackningar, mjukpapper och tidningar.

Miljöpapper
Miljövänner väljer i första hand helt oblekta papper eller om sådana inte finns eller fungerar för tänkt ändamål, klorfria papper, dvs icke-klorblekta. Om inte sådana papper finns väljs det papper som förorsakar små utsläpp av klororganiska föreningar.

Miljöförbundet och Svenska Naturskyddsföreningen har satt en högsta gräns för sådana utsläpp för att kunna rekommendera användningen av sådana papper som då får kallas miljövänliga klorsnåla papper. Utsläppen av klororganiska ämnen får inte överstiga en viss procent av vad som är normalt vid tillverkning av klorblekt papper. Papper ska också vara ved- och energisnåla. Därför är det bra att använda papper som innehåller returpapper.

Papperssorter

Mjukpapper: Välj toa- och hushållspapper som är oblekt och som innehåller returpapper. l dagsläget innehåller alla svensktillverkade blöjor enbart icke klorblekt massa. Helt oblekta finns ej, men du kan ju efterfråga och kräva. Ett bra altemativ här är tygblöjor, du slipper ju all plast och skapar mindre sopor. Skit i alla allt-i-ett blöjor! Utvecklingen på det här området går ju väldigt snabbt och det kommer hela tiden nya produkter. Mjukpapper och hygienpapper ska inte innehålla mer än högst 35% av klorblekta returfibrer eftersom detta papper kommer i kontakt med kroppens hudfett.

Förpackningar: Brunt kraftpapper, wellpapp och annat brunt papper är oblekt. Många förpackningar är idag blekta. Påtala för producenterna att du vill ha oblekta sådana. Du kan handla i lösvikt i egen förpackning, eller skaffa din mat genom egen produktion. En annan variant är att påverka butik och industri.

Kökspapper: Här finns vettiga alternativ när det gäller sådant som kaffefilter, bakplåtspapper, bakformar mn.

Skriv- och Tryckpapper: Under senare tid har det kommit fler och fler papper som är klorfria eller klorsnåla. Min åsikt är att det inte är vettigt att använda "klorsnåla" papperskvalitéer när det finns klorfria. Be att butiker, tryckerier, bokhandlar saluför pappersprodukter som är oblekta, baserade helt eller delvis på returpapper eller åtminstone blekta utan klor. När du behöver hjälp med tryckeriarbeten kollar du noga både med tryckeri och papperstillverkare vad som finns på marknaden. Glöm inte bort arbetsmiljö och hälsoaspekter för både pappersarbetare och tryckeripersonal.

Klorfria kopieringspapper:
(Bra Miljöval, april 1992)
Bio Top 3, Munkedal panda copier, Naturkopia, Norcopy, Scandia unique, Signa-Set plus, Svenskt arkiv och Xerox klor noll.

Sammanfattning

Köp och använd så lite papper du kan och återanvänd gammalt papper (till kladdpapper, kuvert kan användas flera gånger osv.)
Det papper du köper ska helst vara oblekt och baserat på returpapper.
Lämna kasserat papper till återvinning

Jan Gustafson-Berge

Kommentera gärna artikeln