stödutfodra rådjuren i vinter?

[LazarusX]

Läste i en gammal svensk jakt att man vid en jämförelse av olika stödutfodringars effekt på rådjursstammen kom fram till att det som stärkte stammen mest var INGEN UTFODRING OCH FÖRDUBBLAD AVSKJUTNING på många ställen i landet är stammarna alldeles för täta med många sjukdomar som följd i norr har ökade stammar av rovdjur kraftigt minskat rådjurstammarna

[tomtefrej]

Hur bygger ni en bra foderatumat till rådjur Är det någon som har en ritning.

[Anders_R]

Inte ännu, men nästa helg åker första ensilagebalen ut.
Hoppas inte den här vintern blir lika hård som förra.

[regnpipan]

Jag fällde åtta aspar i helgen. Sedan tog bensinen slut så jag hann inte traska bort till nästa dunge jag tänkt glesa ut, så det får bli nästa helg istället....

[Castor fiber]

Renfor som gäller här. Än så länge i begränsad skala. Morötter till jul kanske? 

[timjan86]

Vintern 2005-06 var det mycket snö hemmikring, ungefär som förra året och flera körde ut ensilagebalar till rådjuren. Problemet var bara det att lodjuren lärde sig vart rådjuren gick och sen var det rena slakten runt balarna.
Förra vintern var det mycket färre som stödfodrade och det är inte många jägare/skogsfolk som gått på döda rådjur i vår, till skillnad mot hur det var fyra år tidigare.

[regnpipan]

eftersom vi nu fått skare så fällde jag ett dussin aspar till i helgen. Har ett bestånd som skall ner så det är bara att fortsätta när det verkar finnas behov....

[Tindrah]

Vi brukar börja tidigt, redan innan snön kommer. Det verkar som att rådjuren bara äter små mängder i början (de verkar föredra annan mat så länge de kommer åt den), men de lär sig var maten finns och vänjer in tarmarna på havren. Sen matar vi på efter behov hela vintern tills snön försvinner. Så fort det är barmark så går det åt betydligt mindre i tunnan. Vid barmark räcker det att fylla tunnan en gång varje till varannan vecka, men när det är 50 cm snö så fylls den varannan dag.

Vi ger hel havre och dessutom får de en ensilagebale att tugga på. Tror inte sambon väljer havren för att det är den bästa maten utan snarare för att den fungerar bra, finns lätt tillgänglig på plats och inte är alltför dyr. Fällda träd hade varit finfin vintermat, men jag tror markägarn hade blivit lite tvär om vi hade satt igång och fälla hans skog. 

Håller med några av föregående talare: det är jätteviktigt att ta hänsyn till rådjurens känsliga magar, börja mata tidigt och inte ge hö. Om man plötsligt börjar mata hö eller energirik mat mitt i svältvintern så pajar deras magar ihop och de dör så därför är det bättre att börja tidigt och ge ensilage istället för hö.

En annan viktig detalj som vi tar hänsyn till är att lägga ut mindre högar med mat runt matplatsen så att även de rådjuren som är svagare och inte får komma nära tunnan kan komma åt lite mat. De högarna brukar alltid vara borta vid nästa matning, även om det finns kvar mat i tunnan.

Nån efterfrågade ritning på matningsplats, det har jag tyvärr inte. Men för oss funkar det bra med en grund som ser ut som ett 40-50 cm högt bord med kanter (så att inte havren rinner av bordet), ovanpå det har vi ställt (och spikat fast) en vanlig blå tunna med hål runt nederkanten (lagom stora så att det rinner ut havre efter hand) och lock ovanpå. Den står skyddat så vi har inte behövt något tak, men tak skulle nog vara bäst på andra ställen.

Förresten, vad ger ni till fasanerna? Vi ger dem hel havre, men vilka andra alternativ finns det? Behöver de något mer (jag tänkte som höns som behöver t.ex. stenar och kalk)?

[regnpipan]

Förresten, vad ger ni till fasanerna? Vi ger dem hel havre, men vilka andra alternativ finns det? Behöver de något mer (jag tänkte som höns som behöver t.ex. stenar och kalk)?

rävarna har rensat rent bland de fasaner vi tidigare haft i trakten. Det finns många mickel i år.....

Tidigare gav vi dem mjöl (!!!!) eftersom vi hade tillgång till hur mycket mjöl som helst.

[uffe 52]

Glöm inte vattnet. Om man har vattendrag i närheten som har frusit igen, hugg upp vakar till dom, och håll det öppet.
Läste någonstans att det var minst lika viktigt som stödutfodring.
Jag gjorde det förra vintern ,vi har en liten å som rinner genom markerna. Från ensilaget och torrfodret var det ca100-200 meter till vattnet, och det var riktiga stigar dit, så det var välbesökt.

[anders50]

Glöm inte vattnet. Om man har vattendrag i närheten som har frusit igen, hugg upp vakar till dom, och håll det öppet.
Läste någonstans att det var minst lika viktigt som stödutfodring.
Jag gjorde det förra vintern ,vi har en liten å som rinner genom markerna. Från ensilaget och torrfodret var det ca100-200 meter till vattnet, och det var riktiga stigar dit, så det var välbesökt.

Ja vatten är viktigt. Många rådjur dog förra vintern av vätskebrist. Att ersätta vatten med att äta mängder av snö stjäl energi. Därför är det bra med foder som innehåller vätska, ensliage, frukt och morötter.
Jag bär ut ensilage säckvis varannan dag så håller det sig färskt och fuktigt. Och samtidigt får jag själv motion! 
Och foderplatsen bör vara öppen och fodret ges på flera ställen, som också sägs ovan i inläggen, så att alla kan äta.
Ett bra exempel på detta är en bild från förra vintern, en av foderplatserna är strax utanför tomten här hemma.

[Körven]

Se upp med hö...rådjur har inte de enzymer och bakterieflora i magsäcken som behövs för att smälta hö ordentligt, såvida de inte är vana vid hö-diet sedan lång tid tillbaks.
Kommer ett utsvultet rådjur till foderhäcken med hö så kommer det sannolikt att dö med magen full av hö.
Såg många exempel på detta förra vintern hos folk som hittat döda rådjur runt sina foderplatser med hö. Öppnade man magen så låg höet lika fint som i foderhäcken.
Ge dem ensilage, det tål alla. Och du kan börja när som helst, men inte sluta förrän långt fram på våren.

En sanning med modefickation,kan rådjur äta gräs så kan dom äta hö.Frågan är om dom gärna gör det,eller är det något som dom tar till när andra fodermedel är slut.Problemet uppstår när rådjur som är idisslare, blir så svultna och avkylda att tarmbakterierna(Vomfloran) dött.Om dom då äter hö,så kan inte rådjuret smälta födan,utan höet ligger osmält kvar i magen när djuret är dött.Då är det lätt att tolka detta som att rådjur inte tål hö.Men detta gäller inte enbart hö,skulle dom få renfoder eller viltblandning,så skulle dom dö i alla fall.
Men vomfloran kan även rubbas om snabba foderbyten skett som till exempel till hö,har rådjuret nedsatt kondition då kan det mycket väl ha till följd att djuret dör.

[anders50]

En sanning med modefickation,kan rådjur äta gräs så kan dom äta hö.Frågan är om dom gärna gör det,eller är det något som dom tar till när andra fodermedel är slut.Problemet uppstår när rådjur som är idisslare, blir så svultna och avkylda att tarmbakterierna(Vomfloran) dött.Om dom då äter hö,så kan inte rådjuret smälta födan,utan höet ligger osmält kvar i magen när djuret är dött.Då är det lätt att tolka detta som att rådjur inte tål hö.Men detta gäller inte enbart hö,skulle dom få renfoder eller viltblandning,så skulle dom dö i alla fall.
Men vomfloran kan även rubbas om snabba foderbyten skett som till exempel till hö,har rådjuret nedsatt kondition då kan det mycket väl ha till följd att djuret dör.

Gräs och hö är det ju lite skillnad på. Och det krävs lite mer flora i magen för att smälta hö än renfoder och viltblandning.
Men varför chansa, när all expertis säger att ensilage är säkrare än hö, och dels är lättare att få tag i och att hantera.
Men det är ju fritt att prova, men inte på "mina" rådjur.

[Körven]

Den största skilnaden på gräs och hö är att hö är torrt,det sker visserligen en prosess i gräset under torkningen så gräset är inte till 100% identiskt med hö,ungufär som skilnaden mellan en bulle och skorpa.Bortsett från det så finns det något annat som är av största vikt och helt avgörande och det är vad för sorts gräs man skördar till hö.Det vanligaste höet är skördat av Timotej,vilket är odugligt som foder till Rådjur.Det bästa höet till Rådjur är ängshö med inslag av klöver.
Angående ensilage så är det samma sak där också,det beror på vad det är skördat av för sorts gräs.Sedan så beror det på vad för typ av ensilage man avser.En nackdel är hållbarheten på ensilage,en öppnad ensilagebal har ett bäst före datum,icke att förglömma.
När det gäller lättheten att hantera en ensilagebal så beror även detta på förutsättningarna,det är väll få förunnat att kunna spänna faste en ensilagebal på ryggsäcken och knalla iväg till foderplatsen.

              Jag kommer att ge min syn på stödutfodring men har inte tid just nu fick ett larm.

[Luff]

Här äter rådjuren och hararna av hästarnas ensilagebal och vill dom ha vatten så finns det hinkar.
Fasanerna går in på logen och käkar av hönornas dagspill.

Mickel är på altanen och snor hundens gamla ben.
Jag har aldrig sett en så stor räv...där är väl anledningen till att det är lite färre rådjur.

[anders50]

När det gäller lättheten att hantera en ensilagebal så beror även detta på förutsättningarna,det är väll få förunnat att kunna spänna faste en ensilagebal på ryggsäcken och knalla iväg till foderplatsen.


Tror inte att nån ens försöker....

[grimbart]

3rådjur i trädgården idag... en älgtjur med skovelhorn häromdagen... samtliga äter solrosfrön... nu har jag kompletterat med vete,korn och havre.. får se om de gillar det...

[Körven]

Läste i en gammal svensk jakt att man vid en jämförelse av olika stödutfodringars effekt på rådjursstammen kom fram till att det som stärkte stammen mest var INGEN UTFODRING OCH FÖRDUBBLAD AVSKJUTNING på många ställen i landet är stammarna alldeles för täta med många sjukdomar som följd i norr har ökade stammar av rovdjur kraftigt minskat rådjurstammarna

Det här låter både dumt och elakt,men det ligger en mycket stor sanning i detta.Man måste ställa frågan varför skall man stödutfodra? Är det för rådjurens bästa,eller ligger det ett egenintresse bakom.Någon finurlig person har räknat ut att en medelgod vinter stam med Rådjur är 40 st på 1000 ha mark.Ser man nu till rådjurets bästa,så är det avskjutning och ingen stödutfodring som gäller.Eftersom Rådjur är revirhävande så har dom svagare djuren blivit bortjagade från deras rätta miljö,och fått hålla till godo med sämmre mark.Men med snälla människors hjälp så kan dom överleva där,nu kommer dom svagare djuren att bli bort jagade även därifrån till dåliga Rådjursmarker,som har lite eller inga förutsättningar för en Rådjursstam.Men med stödutfodring så överlever dom även där.Stödutfodringen behöver inte alltid vara avsiktlig,den kan ske indirekt genom planteringar och kyrkogårdar där det finns smakliga blommor o blad.
Det var någon som gjorde en jämnförelsen med en utfodringsplats och slummområde och social missär.Liknelsen kan tyckas halta lite,men faktum är att Rådjuren blir feta och lata och faller lätt som offer för sjukdommar och olika predatorer även tvåbenta sådana.
Rådjur är idisslare och mycket känsliga för foderbyten det kan ta upptill sex veckor för vomfloran att ställa om sig till ett nytt foder.Så den som har funderingar på att börja stödutfodra nu i dagarna, är nog lite sent ute.Då är det bättre att ta snöskyffeln och skotta undan snön,så Rådjuren kommer åt sin naturliga föda om man nu skall göra en insats.

[Natha]

Jag har två st rådjur som kommer varje kväll, de går under äppelträder och krafsar, där ligger mycket äpplen kvar som de äter där

[grimbart]

3rådjur i trädgården idag... en älgtjur med skovelhorn häromdagen... samtliga äter solrosfrön... nu har jag kompletterat med vete,korn och havre.. får se om de gillar det...

de älskade maten...hela kvällen och hela natten stod de och åt..på morgonen låg de på knä och åt.. 3rådjur.. nu fyllde jag på en skopa havre och några morötter...vände ryggen till i 5minuter och plötsligt stod de 2rådjur och åt...