Argument för styrräntehöjningar?

[AnWh]

Hej allesammans!

I en liten 2,5 poängskurs i nationalekonomi har vi fått en hemtenta där en av uppgifterna är att redogöra för argument att styrräntan kommer att höjas ytterligare i år. Efter att ha skapat mig en bra bild av riksbanken och hur styrräntan används ur Klas Eklunds lärobok har det dessvärre tagit tvärstopp.

De senaste timmarna har jag sträckläst en massa uttalanden på alltifrån aftonbladet till riksbankens hemsida, och som total nybörjare i ämnet har jag inte lyckats hitta ett enda argument till uppgiften. Rätta mig om jag har fel; men räntan höjs väl när inflationen förutspås hög för att kyla av ekonomin? Uppfattningen jag fått efter den senaste läsningen är att inflationen i Sverige är låg idag och att tillväxten är bra. Är ett argument att tillväxten riskerar att nå över den "potentiella"?

Jag tigger inte om att någon ska göra frågan åt mig. Det känns just nu bara som att jag inte kommer någon vart mitt nya intresse för ämnet till trots    Vore jättetacksam för ideér på hur jag kan gå vidare.

Tack på förhand!

//Lukas

[Suresh]

Låga räntor stimulerar investeringar på säkra marknader med hög avkastning och oelastiskt utbud, läs: fastighetsmarknaden

Investeringar på fastighetsmarknaden driver upp såväl hyror som efterfrågan på nybyggnation, vilket driver upp konjunkturen och på sikt efterfrågan på konsumentvaror.

En ökad efterfrågan kan leda till ökad inflation. Ökade hyror och fastighetspriser leder också till kompensatoriska lönekrav ovh risk för överhettning med påföljande krasch.

För att kyla ner temperaturen i tillväxten kan ökad styrränta användas för att minska investeringsviljan och efterfrågan på lån för fastighetsköp.

På sikt riskerar dock räntehöjningar både att alltför kraftigt hämma tillverkningsindustrin som både måste gardera sig för ökade räntekostnader och uppvisa en bättre lönsamhet än det höjda ränteläget.

På sikt riskerar därför inflationen gå upp igen när företagen börjar kompernsera sig prismässigt för räntehöjningen.

[Ulric Eriksson]

Göran Persson brukar också undra varför riksbanken höjer räntan. Egentligen menar han förstås att det är korkat att bekämpa en inflation som inte finns, men så kan inte en statsminister säga.

[AnWh]

Låga räntor stimulerar investeringar på säkra marknader med hög avkastning och oelastiskt utbud, läs: fastighetsmarknaden

Investeringar på fastighetsmarknaden driver upp såväl hyror som efterfrågan på nybyggnation, vilket driver upp konjunkturen och på sikt efterfrågan på konsumentvaror.

En ökad efterfrågan kan leda till ökad inflation. Ökade hyror och fastighetspriser leder också till kompensatoriska lönekrav ovh risk för överhettning med påföljande krasch.

För att kyla ner temperaturen i tillväxten kan ökad styrränta användas för att minska investeringsviljan och efterfrågan på lån för fastighetsköp.

På sikt riskerar dock räntehöjningar både att alltför kraftigt hämma tillverkningsindustrin som både måste gardera sig för ökade räntekostnader och uppvisa en bättre lönsamhet än det höjda ränteläget.

På sikt riskerar därför inflationen gå upp igen när företagen börjar kompernsera sig prismässigt för räntehöjningen.

Tack för svaret! Jag tror jag hänger med i resonemangen någorlunda...

Vad jag inte riktigt förstår är dock varför just fastighetsmarknaden är ett dåligt mål att investera i. Leder inte investeringar, oavsett marknad, till ökad efterfrågan och risk för löne-pris-spiraler? Och borde inte investeringar på fastighetsmarknaden leda till lägre hyror? Alltså att fler bostäder byggs och att det pressar ner hyrorna när det blir hårdare konkurrens. Eller betyder investera att man rustar upp gamla bostäder och därmed gör dem dyrare?

Tack så jättemycket än en gång! Det är väldigt värdefullt det du skriver

[Suresh]

Fastighetsmarknaden är high target vid lågränta därför att den är

* oelastisk. Utbudet ökar mycket marginellt

* säker. Fastigheter blir aldrig omoderna

* högavkastande. Folk och företag slutar inte betal hyror bara för att räntan faller.

Vad som istället sker är att marknadsvärdet stiger för att fylla ut ränteglappet.  Enkel matematik:

5 % kräver minst 50 000 kr i hyresavkastning för att en miljoninvestering skall vara lönsam.

Med 2,5 % räcker det med 25 000 i akvastning på en miljonfastighet. Alltså stiger miljonfastigheten i värde till 2 miljoner för att hamna på samma avkastningsnivå som tidigare.

I och med att fastighetspriserna stiger driver de upp inflationen på kort sikt. Andra priser på konsumtionsvaror och investeringar tenderar att hänga med. Brukar man iaf anta. Kanse för att betalningstoleransen ökar, men även därför att efterfrågan på en del nyckelvaror som byggmaterial stiger.

Att det sker viss nybyggnation av fastigheter hjälper inte mycket. Alla hotell kan inte ligga på Norrmalm. Ala barer kan inte ligga runt stureplan. Alltså sjunker inte fastighetspriserna i centrala delar bara för att nybyggnad sker i förorterna. Istället drar prisstegringarna i centrum upp fastighetspriserna längre ut.

Det här är ett känt fenomen bland lågräntemonetarister. Dessa brukar därför i linje med sin anfader Henry George försvara höjda fastighetsskatter.

Lågränta för att stimulera industriell produktion och hög fastighetsskatt för att bromsa inflationsdrivande investeringar är alltså lågräntealternativet till en riksbanksstyrd högräntepolitik mot inflation.