Utfodring inför betäckning

[Birgit]

Jag har ingen aning om det stämmer men det jag VET är att kvinnors bröstmjölk är helt opåverkad av kvinnans närinsgstatus förutom om hon är helt utmagrad.

Tror inte jag hört att de kollat fettsyrorna här, men jag kan ha fel. Det har ju analyserats mjölk från kor under dessa premisser och där märks det tydligt på mjölkens fettsyror.
Vad gäller helsädesensilage, så är det bättre än spannmål, men ska då helst skördas grönt.

Intressant Nina K om den ändrade foderstaten. Jag upplevde samma, men slutade ju helt med all spannmål.
Angående inspektörer, så har många av de som sitter i styrelserna för olika lantrasföreningar varit på Jordbruksverket att de måste se över hur direktiven ges åt Länsstyrelsens inspektörer. Det är inte ovanligt att folk med gutar t.ex får påpekande om att djuren bör få kraftfoder. En gute kan aldrig se ut som en texel om den är renrasig.
Man ska naturligtvis inte ge kraftfoder, för att göda djuren åt ev. inspektörer.
Skulle man få någon anmärkning på detta, kontaktar man den förening man tillhör, för att få support där.

[vallhunden]

Vill bara tillägga till denna debatt att havre är ett energifoder, men är inte det bästa komplementet under dräktighet och digivning. Då är det ett proteinrikare foder som gäller för mina djur.

[papaverace]

...Vad gäller helsädesensilage, så är det bättre än spannmål, men ska då helst skördas grönt....Jag upplevde samma, men slutade ju helt med all spannmål...

En av världens främsta forskare i s.k. Stenålderskost, Dr Loren Cordain, hävdar i sina böcker - med stöd av åtskilliga vetenskapliga undersökningar - att fettsyrainnehållet hos djur som utfordras med grönbete och undvikande av spannmål och kraftfoder, är helt överlägset de som utfordras med dessa.

För varje vetenskaplig undersökning som hävdar det ena, finns en som förnekar det. Till syvende och sist så blir man mer eller mindre tvungen att bygga på egna iakttagelser och erfarenheter. Att det skulle finnas ekonomiska skäl till att någon förordar grönbete har jag svårt att tro dock. Även om man kan hävda saker för att man vill ha rätt...

Att djurens kött blir hälsovådligt med en smula kraftfoder är väl inte heller så troligt. Själv tror jag mer på att det är viktigt att försöka använda obesprutat, vad det än rör sig om. Och på allra sista tiden har man ju kopplat en mängd sjukdomar - fetma och ADHD bl.a. - just till halten insektsgifter i folks blod. Usch...

[Birgit]

Att det skulle finnas ekonomiska skäl till att någon förordar grönbete har jag svårt att tro dock.

Är det riktat till producent eller till forskare? Jag tolkar det sista, men kan ju inte läsa dina tankar

Som producent ser jag bara fördelar. Låga foderkostnader, friska djur osv. Sedan är det ju frågan hur man löser det med lägre slaktvikter/längre uppfödningsperiod!

[papaverace]

Är det riktat till producent eller till forskare? Jag tolkar det sista, men kan ju inte läsa dina tankar

Som producent ser jag bara fördelar. Låga foderkostnader, friska djur osv. Sedan är det ju frågan hur man löser det med lägre slaktvikter/längre uppfödningsperiod!

Haha. Jo jag tänkte nog närmast på forskarna i detta fall. Det har ju förekommit mer än ett fall då enorma bidrag kommit under bordet av intressenter. Men är det ekonomiskt för dig också är det ju bara bra. Den lägre slaktvikten tolkar jag som att det är bättre kvalitet...

[samaka]

Till er som är "kraftfoderförespråkare" så tror jag att kraftfoder i vissa fall har sin plats i fåruppfödningen men blir litet skrämd då flera av er tar upp rädslan för sjurskyddsinspektörer som ett skäl att ge kraftfoder. Jag är som sagt ny i branchen men om vi lever i ett samhälle där kompetenta och djurälskande människor riskerar att dras inför rätta stup i kvarten så är det chockerande!

Som sagt... min intention att låta tackorna var utan kraftfoder fallerar p g a att de inte håller hullet enligt mitt önskemål, jag har inte hjärta att inte ge dem tillskott utifrån hur hullet ser ut under framförallt digivningen. Observera - enlig mitt önskemål. Det finns säkert massvis med olika tyckanden och tänkanden om normalt hull på en tacka under ex digivning.

Ang detta med inspektörer målade jag bara upp ett scenario om hur det skulle kunna arta sig... jag har hört nog många skräckhistorier om oförnuftiga inspektörer så jag skulle inte räkna med att de har förståelse för de olika rasernas betingelser. Jag tror fortfarande de utgår från vad en kunnig veterinär, som (iaf alla jag pratat med, läst om etc) rekommenderar att man ger kraftfoder under hela dräktigheten och digivningen. Vidare kan jag berätta att det är framförallt mina finullstackor som jag har svårt att hålla i hull.

Eftersom jag klipper mina tackor efter lammning under digivning får jag verkligen in i minsta millimeter både se och känna hur digivning påfrestar dem rent fysiskt.

Jag är skeptisk mot att ge för mycket kraftfoder, framförallt utifrån min rädsla att P konkurrerar ut Ca och man får kalkbrist som resultat. Hade själv för första gången ett par fall i år och jag sätter det i samband med att jag utökat utfodringsperioden av kraftfoder. Kommer att korta ned denna period detta år och, som tidigare, koncentrera mig på högdräkt och digivning. Det är inte helt enkelt detta...

Men du lär ju märka hur det går under vintern som kommer, Jenny, du verkar ju ha pejl på läget 

[Nina K]

Vad för storts problem? Menar du att de blev feta så att de hade svårt att föda?

Nää.. problem fick finullsfåren och finulsblandning. Ett år så fick 4tackor 4st,2-3 tackor fick 3 st. De som fick fyra behövde hjälp allihop att få ut 2, 3 och 4:e lammet. Även någon av de som fick tre behövde hjälp med sista. De andra tackorna fick 1-2st utan problem. Vår vetrinär sa vid ett besök att han varit med om det tidigare, att får som lätt kan få flera lamm fått kraftfoder under betäcknings perioden och veckorna efter som ofta resultera i att de får mer foster. Ensilage, hö eller bete under betäckning och fram till lammning rekomendera han. Om det skulle visa sig att en dräktig tacka i slutet skulle behöva lite extra så var det okej. 

De första fyra vi köppte var bara skinn och ben, de hade bara fått gå på bete på sommaren och vintertid bara ensilage. När de skulle klippas så kunde hon som klippte inte använda elsax för att reben och kotor stak ut och de fick klippas för hand. Blev långt ifrån släta, såg snarare ut som om någon blind klippt dem. Tog sin tid innan benen inte syndes.

Mina får ligger nära hjärtat och vill att de ska ha det bra. Lagom hull, inga revben som sticker ut och bra fysik och rörelseförmåga eftersträvar jag.

[Jenny på Björkkulla]

Tror inte jag hört att de kollat fettsyrorna här, men jag kan ha fel. Det har ju analyserats mjölk från kor under dessa premisser och där märks det tydligt på mjölkens fettsyror.

Det var intressant att höra! Kul att vi människor är bättre på något sådant. 

[Jenny på Björkkulla]

Vill bara tillägga till denna debatt att havre är ett energifoder, men är inte det bästa komplementet under dräktighet och digivning. Då är det ett proteinrikare foder som gäller för mina djur.

Tex. vad då?! Enligt vad jag tänkt (och blivit rådd) så tänkte jag ge havre + något proteinkoncentrat från Lantmännen. Men finns det något bättre så är jag idel öra!

[Jenny på Björkkulla]

En av världens främsta forskare i s.k. Stenålderskost, Dr Loren Cordain, hävdar i sina böcker - med stöd av åtskilliga vetenskapliga undersökningar - att fettsyrainnehållet hos djur som utfordras med grönbete och undvikande av spannmål och kraftfoder, är helt överlägset de som utfordras med dessa.

Gäller det köttet (för det är ju inte så konstigt) eller menar du också mjölken?

[Jenny på Björkkulla]

Som sagt... min intention att låta tackorna var utan kraftfoder fallerar p g a att de inte håller hullet enligt mitt önskemål, jag har inte hjärta att inte ge dem tillskott utifrån hur hullet ser ut under framförallt digivningen. Observera - enlig mitt önskemål.

Det var skönt att höra, jag antog att det var så. Jag bara reagerade eftersom jag tyckte det var hemskt om det skulle vara någon djurskyddsinspektör som skulle råda över vad välmående djur äter. Ja, själv har jag också svårt att tolerera magra djur. Jag har som sagt ett tacklamm som verkar litet magert nu och jag är där och klämmer var och varannan dag för att bedömma om det går åt rätt håll. Ska klippa henne snart och har avmaskat så jag hoppas att det snart blir bättre. Svårt att stödutfodra bara en tacka som dessutom är ranglåg, tyvärr, men det kanske leder dit i alla fall.

[Jenny på Björkkulla]

Nää.. problem fick finullsfåren och finulsblandning. Ett år så fick 4tackor 4st,2-3 tackor fick 3 st. De som fick fyra behövde hjälp allihop att få ut 2, 3 och 4:e lammet. Även någon av de som fick tre behövde hjälp med sista. De andra tackorna fick 1-2st utan problem. Vår vetrinär sa vid ett besök att han varit med om det tidigare, att får som lätt kan få flera lamm fått kraftfoder under betäcknings perioden och veckorna efter som ofta reuldera i att de får mer foster. Ensilage, hö eller bete under betäckning och fram till lammning rekomendera han. Om det skulle visa sig att en dräktig tacka i slutet skulle behöva lite extra så var det okej. 
 

Ja, kraftfoder under betäckningen ska de i alla fall inte få! Skrämmande att Sjödin rekommenderar detta som standard för att få fler lamm!

Mina får ligger nära hjärtat och vill att de ska ha det bra. Lagom hull, inga revben som sticker ut och bra fysik och rörelseförmåga eftersträvar jag.

Der håller jag verkligen med dig om!

[Nina K]

Man får inte glömma att det finns olika raser får som är olika på mer än utseendet. Vad vi lärde oss av att fodra extra under betäckning var att finullsfår fick mer än två medan texel fick inte mer än två och att de är en kraftig ras som ofta får stora lamm (även utan kraftfoder under betäcktning och dräktighet). Vad jag tror är att vissa böcker ofta riktar sig till viss typ/ras av får och inte alltid passar det man har. Man bör läsa på hur ens fårras är, särskilt hur många lam de kan få, och fodra efter deras behov.

[ulfg]

Det här med rätt foder till rätt får givet omständigheterna runtom fåren är svårt.
Vilken fårras? Vad för kvalitet på betet och grovfodret?  Hur många lamm? Vilken fårägare - nybörjare eller proffs? Vilken ideologi och filosofi hos fårägaren? Osv.
Själv är jag en närig hallänning som bara tänker på att allt skall vara så billigt som möjligt - medan djuren fortfarande skall ha det bra. Så jag satsar på ett bra grovfoder
som aldrig är hö eftersom det knappt finns bra fårhö att få tag på. Djuren betar hårt på restaureringsbeten långt in på hösten för att jag skall få restaureringsbidrag. Så de får lite havre på slutet av hösten för att de skall fortsätta beta utan att börja magra. Sen måste jag börja ge dem ensilage en bit in i oktober för att det till slut verkligen är avbetat. Då är det finito med havregodiset. Ingen ideologi. Bara ekonomi och 1000 variationer på temat hur fåren föds upp eftersom 1000 gårdar har 1000 olika förutsättningar och omständigheter. Nybörjare skall göra det enkelt för sig och inte krångla till det i början. Man lär sig senare att variera och tänka utifrån sina egna förutsättningar allteftersom erfarenheten växer.

[Jenny på Björkkulla]

Med en så liten besättning så är Sjödins bok inte den bästa litteraturen, välj istället Lars-Åke Fags bok som vänder sig till oss med ett mindre antal djur.

Tack, ska genast låna hem den!

[papaverace]

Gäller det köttet (för det är ju inte så konstigt) eller menar du också mjölken?

Han tar bara upp köttet - då han dissar mjölkprodukter totalt, eftersom det inte var möjligt att mjölka djur på stenåldern. Sen tror jag väl i och för sig att det inte vore konstigt om mjölken var nyttigare med bete också, men allt är ju alltid relativt. Ett djur på den svenska landsbygden som betar obesprutat gräs och som får i sig måttligt m kraftfoder är väl 'hälsosammare' än ett 'levande-föda-får' i Tjernobyl t.ex...om man nu ska hårddra det

Havre må vara ett energifoder, men är ändå ett jämförelsevis 'oförstört' sädesslag. Som ju blivit mer o mer uppskattat. Jag äter Raw (inkl rått kött, som en annan vilde) så jag äter bara sädesprodukter som uppblötta och groddar. Men jag skulle inte vilja vara utan havre, tycker man känner att det är nyttigt...

[Birgit]

det inte var möjligt att mjölka djur på stenåldern.

Här i norden har vi haft tamboskap sedan bondestenåldern. Getter och får först, men sedan även kor. Djuren har mjölkats.
Även renar och hästar lär ju på många håll i nordliga länder ha mjölkats under historiens gång.
Det finns som sagt analyser som påvisar att fettsyrorna påverkas även vad gäller mjölk, smör och ost!
Det finns en hel del forskningssidor man kan plöja igenom om man har lust!

[mobben]

Jag gör så att innan betäckning släpper jag dom på en bra vall. Utfodringen består sen av enbart grovfoder under förutsättning att jag har ett bra, annalys är inte ett måste men en stor hjälp för att kunna ge rätt foder under rätt tid,. Har kört detta system ett par år med bra resultat.
 
Vi har nu suffolk, päls och korsningar där emellan.

Även fri tillgång på salt och mineraler.

Men om man inte får in ett bra grovfoder är det nog en fördel att kompletera detta med ett proteinfoder av något slag.

[Charlotte]

Ja, kraftfoder under betäckningen ska de i alla fall inte få! Skrämmande att Sjödin rekommenderar detta som standard för att få fler lamm!

Fast var läser du det?
Boken tar upp olika  får med olika fruktsamhet precis som alla fårmänniskor jag känner gör...
Tänk också på att ett bra återväxtbete/bra grovfoder till tackorna runt betäckningen  (speciellt om dom gått på sämre bete innan, som det gärna kan bli på hösten) ger en flushingeffekt. Det är alltså inte några konstigheter i kraftfodret som gör att fler ägg släpps utan helt enkelt en ökad näringstillförsel oavsett näringskällan...
                            Mvh
                        Charlotte

[Jenny på Björkkulla]

Fast var läser du det?
Boken tar upp olika  får med olika fruktsamhet precis som alla fårmänniskor jag känner gör...

Jag upplevde nog att han är ganska klar på den punkten men hoppas att jag har fel.

Tänk också på att ett bra återväxtbete/bra grovfoder till tackorna runt betäckningen  (speciellt om dom gått på sämre bete innan, som det gärna kan bli på hösten) ger en flushingeffekt. Det är alltså inte några konstigheter i kraftfodret som gör att fler ägg släpps utan helt enkelt en ökad näringstillförsel oavsett näringskällan...
                         

Nej det förstår jag att det inte är något konstigt men jag tycker att det känns sjukt att oreflekterat få fåren att bära fler foster som de kanske får svårt att föda fram eller ta hand om, på det sättet som någon tidigare i tråden hade erfarenhet av.  Jag själv har som sagt ingen erfarenhet.