Utfodring inför betäckning

[Jenny på Björkkulla]

Sitter och studerar min bok "Får" av Sjödin, den är ju väl produktionsinriktad och inte alltid lätt att applicera på mina fyra tackor eller att förstå för en amatör så jag skulle behöva litet hjälp! Jag har 2 unga (varav en något mager) Helsingetackor och två feta blandras tackor.
1. Jag vet att några av er inte ger spannmål över huvud taget men jag antar att detta kräver ett perfekt och analyserat hö? Mitt hö är inte analyserat, från första skörden, grönt och ganska örtigt men även delvis väl grovt. 
2. Bör jag flusha, jag har ingen strävan att få många lamm? Eller ska unga och magra tackor flushas?
3. Bör baggen få kraftfoder under betäckningen, förstår inte varför men i Sjödins bok står att "baggen ska ha samma mat som tackorna under betäckningen"? Om nu tackorna ska flushas...
4. I vilka mängder ska proteinfodermedel ges om man kombinerar med spannmål och och har hö (under ev. flushing, högdräktighet och digivning)
5. Förslag på lämpligt proteinfodermedel?
6. Vilket är lämpligaste sädesslaget under högdräktighet och digivning om man har hö enligt ovan?
Många frågor blev det! Hoppas på svar. Stort tack. / Jenny

[Sano]

1. Jag vet att några av er inte ger spannmål över huvud taget men jag antar att detta kräver ett perfekt och analyserat hö? Eller hur tänker ni?

Det finns några här som inte ger kraftfoder, de flesta gör det. Vill man inte ge kraftfoder måste man ha ett mycket bra hö och verkligen hålla koll på tackornas hull.

2. Bör även feta tackor flushas inför betäckning? Eller bör jag flusha över huvudtaget, jag har ingen strävan att få många lamm?

Vill du inte ha många lamm ska du inte flusha alls. Det innebär att du inte ska börja ge dem kraftfoder eller extra mycket mat just före eller runt betäckningen. Det är skillnaden i fodertillgång som ger flushingeffekten, inte tackornas hull.

3. Bör baggen få kraftfoder under betäckningen?

Om baggen är mager kan han behöva kraftfoder/extra grovfoder före och under betäckningen. Jag har själv aldrig behövt ge det, baggen brukar vara i gott hull efter sommarbetet.

4. I vilka mängder ska proteinfodermedel ges om man kombinerar med spannmål och och har hö av första skörden (under ev. flushing, högdräktighet och digivning)

Det går inte att svara på generellt, man får prova sig fram, hålla noga koll på hullet och anpassa foderstaten därefter. Jag har aprillamning och brukar börja ge mina tackor lite spannmål runt nyår. Sedan ökar jag successivt och kompletterar med lite proteinfoder de sista sex veckorna av beräknad dräktighet samt in i digivningen tills gräset kommer igång. Det handlar då om 50-200g/djur och dag av Lantmännens Gullviva, efter en fodestatsberäkning jag gjort. (Jag har nog kvar excelarket om du vill räkna själv)

6. Vilket är lämpligaste sädesslaget under högdräktighet och digivning?

Vete, havre, korn och rågvete går bra, råg är sämre men kan ingå till viss del. Själv använder jag havre, den ger mer fett.

Hoppas detta var till någon hjälp!

[ulfg]

Om du inte har någon uttalad "produktionsinriktning" tycker jag du kan ta det lugnt med kraftfoder utöver ett bra hö eller ensilage. Flusha gör man för att få två eller flera lamm. Din bagge behöver inte heller något extra. Han har inte 30 tackor att betäcka utan bara 4...
Ha ändå en säck proteinfoder typ Fårfor eller hel havre  för att kunna ge dem lite godis då och då och för att lära dem att följa dig och hinken med godis. De skall bli tama för att vara lätta att hantera och kunna följa dig när du skall flytta runt dem mellan betena. Lägg ditt krut på utbildning på att lära dig hur ett bra grovfoder ser ut och kan analyseras, samt att alltid ha friskt vatten, salt och mineral framme åt djuren. Viktigt också att verka klövar regelbundet tycker jag.

[Jenny på Björkkulla]

Hoppas detta var till någon hjälp!

Superbra! Stort tack!

[Jenny på Björkkulla]

Lägg ditt krut på utbildning på att lära dig hur ett bra grovfoder ser ut och kan analyseras.

Tack Ulfg!
Tama är de och redan vana att få havre som godis 
Räknas havre som ett proteinfoder? 
Just det, hur ser ett bra fårhö ut? Vad hästar vill ha har jag god koll på men vad gäller fårhö är det mycket svårare framför allt därför att bönderna som säljer oftast inte har en aning om vad får vill ha. Om jag förstått rätt ska det vara tidigt skördat, grönt och med mycket örter i. Det har jag i alla fall bett om i år men det jag fått ser oroväckande grovt ut tycker jag men friskt grönt och en hel del örter.

[Sano]

Just det, hur ser ett bra fårhö ut?

Framförallt spätt. Fåren sorterar bra så det gör inget om det finns grova strån också, bara det finns späda växter också (men det går åt mer då förstås). Grönt är alltid bra, det är ju tecken på att det dels är årshö och dels inte blivit regnat på. Och, som sagt,  gärna mycket örter (inte ogräs typ smörblomma utan foderörter) och klöver. I hö är det ingen fara, men köper du ensilage ska det vara utan rödklöver som kan påverka brunst och dräktighet hos tackorna.

[Jenny på Björkkulla]

Framförallt spätt. 

Vilket är bäst första eller andra skörd?

[samaka]

Vilket är bäst första eller andra skörd?

Det har ingen betydelse för sprödheten... huvudsaken är att grödan inte är för gammal när den skördas, exempelvis timotej som börjat mogna är ingen höjdare, passar då bättre till hästar. Men är det däremot skördat skapligt tidigt så det inte hunnit bli så grova stjälkar är det kalas. Men det är ju som tidigare sagts... fåren är duktiga på att sortera, men det blir ju mer spill och dyrare grovfoder om det är för grovt.

[JBF]

Med risken för att tråden spårar ut totalt: Här kommer mitt ganska enkla svar...

Jag ger bara hö. Inget analyserat hö. Bara helt vanligt hö i fri tillgång. Det ska räcka till mina roslagstackor  :- X. Utöver detta får de vatten, torkat löv i den mån det finns samt mineraler. Det har alltid räckt förr och det räcker nu också. Givetvis får man vidta åtgärder om någon tacka är väldigt liten eller klen.
Observera att mina får är en liten ras och oftast får ett eller MAX två lamm. Har man finull eller köttraser och skall maxa ut allt ur fåren så är situationen givetvis annorlunda.
Till gamla fårraser (speciellt sådana som enligt beslut från högsta ort skall bevaras ( utan att förändras) för framtiden) skall man vara försiktig med produktionsinriktade foderstatsförslag.

Självklart måste man tillgodose fårens behov, men behoven är för min ras ungefär som det jag nämnt!

[Den röda lilla stugan]

1. Jag vet att några av er inte ger spannmål över huvud taget men jag antar att detta kräver ett perfekt och analyserat hö? Eller hur tänker ni?

Det finns några här som inte ger kraftfoder, de flesta gör det. Vill man inte ge kraftfoder måste man ha ett mycket bra hö och verkligen hålla koll på tackornas hull.

2. Bör även feta tackor flushas inför betäckning? Eller bör jag flusha över huvudtaget, jag har ingen strävan att få många lamm?

Vill du inte ha många lamm ska du inte flusha alls. Det innebär att du inte ska börja ge dem kraftfoder eller extra mycket mat just före eller runt betäckningen. Det är skillnaden i fodertillgång som ger flushingeffekten, inte tackornas hull.

3. Bör baggen få kraftfoder under betäckningen?

Om baggen är mager kan han behöva kraftfoder/extra grovfoder före och under betäckningen. Jag har själv aldrig behövt ge det, baggen brukar vara i gott hull efter sommarbetet.

4. I vilka mängder ska proteinfodermedel ges om man kombinerar med spannmål och och har hö av första skörden (under ev. flushing, högdräktighet och digivning)

Det går inte att svara på generellt, man får prova sig fram, hålla noga koll på hullet och anpassa foderstaten därefter. Jag har aprillamning och brukar börja ge mina tackor lite spannmål runt nyår. Sedan ökar jag successivt och kompletterar med lite proteinfoder de sista sex veckorna av beräknad dräktighet samt in i digivningen tills gräset kommer igång. Det handlar då om 50-200g/djur och dag av Lantmännens Gullviva, efter en fodestatsberäkning jag gjort. (Jag har nog kvar excelarket om du vill räkna själv)

6. Vilket är lämpligaste sädesslaget under högdräktighet och digivning?

Vete, havre, korn och rågvete går bra, råg är sämre men kan ingå till viss del. Själv använder jag havre, den ger mer fett.

Hoppas detta var till någon hjälp!

tänk såhär:
-förr hade de inget som analyserade höet...
gör det inte för krångligt.

[ieenilorac]

tänk såhär:
-förr hade de inget som analyserade höet...
gör det inte för krångligt.

Man ska inte krångla till det i onödan, nej. Men förr analyserade man definitivt fodret, men inte med moderna kemiska metoder, utan med erfarenhet, kunskap och genom att använda sina sinnen, syn, lukt, smak, känsel och t o m hörsel. Jag tror att många gamla bönder som lärt sig av tidigare generationer, är väldigt duktiga på att bedöma vad som är ett bra hö till de djurslag den har erfarenhet av.

Många som håller djur idag saknar den kunskapen, de har inte lärt sedan barnsben och genom att iaktta, härma och fråga, utan genom att läsa en bok. Jag är helt för böcker, lär mig oändligt mycket av dem, men det ersätter inte den egna erfarenheten, och kunskapen man får genom att iaktta någon som kan.

[vallhunden]

Om du ska analysera fodret så kommer kostnaden att bli 50% dyrare minst, eftersom du har så liten åtgågn på hö! Vanan att analysera höet innan det säljs, har nästan bara de som säljer till hästfolk. Det höet ska du INTE köpa. Hästar tarvar grovt hö, får ratar grovt hö... Fel sorts hö, men andra ord = dålig ekonomi även utan analyskostnaden. Köp inte kohö heller! Om det finns mycket "sugrör" i höet, så kan du räkna bort dom med en gång för de äts inte. (och om de äts så får dina får för lite mat ;-) ) Det går åt mer energi att idissla och smälta dom än vad fåret får ut av det.

Du ska leta efter finstråigt hö, som har en hel del bladmassa i sig. Tidig skörd på gammal vall, kan vara bra. Annars är det andraskörd som gäller. (inte sent förstagångsskördat hö från mitten av juli)

Titta/känn istället på om några av dina tackor är magra (steg 1 ).  Vänta med att de dem något tillskott med kraftfoder tills tackorna är betäckta. Ca 3 veckor efter baggsläppet. (Om det är brunstsäsong) Därefter (steg 2) fodrar du upp tackorna i det hullet du vill ha dom, men hjälp av 1hg och sedan 2 hg kraftfoder/får - 1 gg/dag
Det brukar räcka med 3 veckors kraftfodergiva. Dra inte ut det över hela vintern, jag misstänker att de lättare får kalkbrist då.

Havre är INTE en kraftfodergiva som bygger hull, det behövs ett proteinfoder och havre kan vara en liten del av det. Om du ska kombinera ihop eget kraftfoder så blir det dyrare och antagligen mycket sämre än det som finns att köpa hos foderfirmor. Köp Tackfor, Lammfor 500 el dyl

Dessa råd gäller för djur på stall, om de fortfarande går på bete, så är avskiljningen ett bra sätt att få upp hullet på tackorna igen innan betäckningssäsongen.

[Birgit]

Kan bara instämma med JBF och Den lilla röda stugan! Får behöver grovfoder, salt, mineraler (vilka kan bestå i färskt eller torkat löv) och gärna örtrikt bete.
Allt annat har tillkommit för att öka tillväxt och lammningsresultat. Alltså åtgärder som är till för att "förbättra" djuren. Något som också sliter hårdare på dem, då de tvingas prestera mer.

[vallhunden]

Allt annat har tillkommit för att öka tillväxt och lammningsresultat. Alltså åtgärder som är till för att "förbättra" djuren. Något som också sliter hårdare på dem, då de tvingas prestera mer.

Kan du förklara för mig, Birgit, hur du kan anse att en tacka som hjälps upp i normalhull under lågdräktigheten, är att tvinga henne att producera mer? Och framförallt HUR det kan slita hårdare på henne

Vi hamnar i detta diket varje gång Birgit, och vi vet alla att du inte ger kraftfoder till dina djur! Och det är ju jättebra, eftersom det finns folk som är spannmålsallergiker och inte kan äta kött som har varit ens i närheten av spannmål i sitt liv!! (Hoppas att du kunde sälja rejält med kött till familjen med det  problemet!!)

Däremot har inte jag någon lust med att gå och titta på magra tackor över vintern!!!
Och jag tror att det är ett tunnt försvar till Djurskyddsinspektören  (om de vill undersöka om det går några magra djur på gården) att man anser att djuren far illa av att äta kraftfoder, för att de då drivs för hårt!!! Det kommer inte att hjälpa alls i rätten

Kraftfoder just när de är nybetäckta är just den perioden på året, då man kan endast korrigerar hull utan att det påverkar produktionen på något sätt....

Jag skulle uppskatta om du skrev ut de fårraser som du anser ska ha endast grovfoder varje gång du argumenterar, Birgit. Det finns så många fårraser och alla passar inte att hålla extensivt som du förespråkar!
Det finns så många nybörjare här och det är så lätt att de tar till sig dina råd och får ett katastrofalt resultat!! Det krävs ditt kunnande och erfarenhet för att kunna sköta fåren som du gör, och det har inte de som är nya i fårägandet!!!

[Birgit]

Däremot har inte jag någon lust med att gå och titta på magra tackor över vintern!!!
Och jag tror att det är ett tunnt försvar till Djurskyddsinspektören  (om de vill undersöka om det går några magra djur på gården) att man anser att djuren far illa av att äta kraftfoder, för att de då drivs för hårt!!!

Det är ju bara den gamla vanliga fördomen, vallhunden, att djuren inte klarar sig utan kraftfoder och måste ha det för att komma i hull. Om djuret är friskt, men har lite dåligt hull (nu talar vi om enstaka djur antar jag?) så brukar de med rejäl grovfodergiva, salt, mineraler och löv/bark, kunna växa på sig ordentligt över vintern. Annars är det något fel på henne.
Tur vi inte tänker likadant om människor "Du är mager, så du måste gödas och bli lika tjock som din granne". Djur är olika också, bara det att vi verkar ha väldigt svårt att förstå det.
Genom att alltid se till att tackan är i "för" bra hull, så ger du signaler till henne att satsa mer på produktiviteten på sikt. Så fungerar de flesta djur, tills de blir för feta, då minskar fertiliteten snabbt.
Mitt största argument mot kraftfoder är ju inte att de drivs för hårt, även om jag anser det också, utan att man förstör deras nyttiga fettsyror.
Vi mår bra av att ha bra fettsyra balans, det gör djuren också. Kanske det blir en ond cirkel annars? De producerar mer lamm, mera mjölk men sämre kvalité, lammen behöver mer för att växa bra eftersom fettsyra balansen i mjölken inte är rätt och tackan lakar ur sig för att hon mjölkar för mycket och är i obalans?

Då hinner hon kanske inte komma igen inför nästa parning och behöver då "gödas"?
Är tackan också i för god kondition vid betessläpp, kanske hon inte kan tillgodogöra sig gräset på bästa sätt?

Ja, jag spekulerar, men jag är inte ensam om det och samtidigt är det just dessa tendenser jag såg på mina finull när jag gick över till att enbart utfodra dem med grovfoder. De var lite tunna första året, men kom igen och var friskare än någonsin de sista åren jag hade dem. Men de fick inte "för många" lamm.

[JBF]

Går du inte på lite för hårt nu Vallhunden? Om jag ger hur lite spannmål som helst till en betäckt tacka så "slits" hon ju mer eftersom hon "producerar" mer. Jag tolkar inte Birgits inlägg som att någon tvingar tackorna att föda fram tre mammutlamm per år 

Du säger att du inte vill titta på magra tackor över vintern, och det vill inte jag heller (och ingen annan heller för den delen), men det är väl lite det som är grejen, att de inte magrar av så fruktansvärt som vissa vill göra gällande.
Jag har sett både mina egna höutfodrade tackor på vintern, och andras kraftfodermatade tackor över vintern, i vissa fall såg jag ingen skillnad alls (och varför då kasta pengar i sjön på kraftfoder ), i andra fall verkade tackorna feta. Men ägarna har ju givetvis köpt ett par säckar på Granngården i tron om att tackorna MÅSTE ha kraftfoder.
Jag skulle vilja säga att vi alltid hamnar i samma dike även pga andra än Birgit (och mig själv  ). Vi får väl alla framföra våra idéer? Att rekommendera 1-2 hg kraftfoder för att få upp hullet på allmogefår är ganska dumt att säga, för mina allmogefår skulle nog bli smällfeta på det t o m under högdräktigheten... Det vore kanske bra ifall även du Vallhunden skrev ut vilka raser dina utfodringsrekommendationer gällde, för att undvika missförstånd!

Du har rätt i att det finns många nybörjare här på forumet, som verkligen börjar från scratch. Du och många andra är väldigt duktiga på att ge råd, och det säger jag utan ironi! Du verkar heller inte ha någon extrem kraftoderpippi.. Men att påstå att man bör=måste utfodra tackorna redan inför betäckning, och som vissa säger: att det behövs si och så (inte just du Vallis i detta fallet) många hg kraftfoder per lamm under högdräktighet/efter lamning ger nog också en del problem i nybörjarbesättningar. Det får vi inte glömma.

[vallhunden]

Går du inte på lite för hårt nu Vallhunden? Om jag ger hur lite spannmål som helst till en betäckt tacka så "slits" hon ju mer eftersom hon producerar mer. Jag tolkar inte Birgits inlägg som att någon tvingar tackorna att föda fram tre mammutlamm per år 

Jag tror att vi pratar förbi varandra... JFB, du pratar om allmogefår, eller hur? Det är just det jag efterlyser, att rasen specifiseras. Jag har full respekt för att allmogefår föds upp på ett annat sätt, de ska inte bli för stora etc.

Birgit har Gutefår, också en härdig ras som inte är högproducerande och därför inte tarvar så mycket kraftfoder (inget?)

Jag har Gotlandsfår, det har en tendens att producera massor med mjölk under digivningen. Precis allt de stoppar in i munnen kommer ut som mjölk till lammen, så att säga. Mina tackor ser ut som totala benrangel i maj/juni när de mjölkar som mest  jag skäms och hoppas att ingen okunnig ska komma och göra en hullbedömning på dom då!!!

Jag skiljer av lammen rätt så tidigt, tackorna får i allafall minst 2 månaders bete ensamma innan installningen. Sen har de fri tillgång på rundbalat, fint hö, men alla tackorna återhämtar sig i allafall inte riktigt. Enstaka individer ligger på hull 1,5-2. Jag vill inte ge något som flushar dom innan betäckningen, eftersom jag har fått trillinglamm och tycker att det är jäkligt onödigt!!!
Jag vill inte heller ge dom för mycket kraftfoder innan lammningen, eftersom jag inte vill ha för stora lamm, med lammningsproblem som följd.

Trots det så vill jag att tackorna inte ska gå in i högdräktigheten med risk för acidos, om de är för magra. Därför tycker jag att det är en bra idé att "göda på" dom (upp till hull 2,5 eller 3) precis efter betäckingen, då påerkar det inte kullstorleken och det finns ingen risk för kalkbrist på grund av för stor giva lite senare i dräktigheten.

Det vara detta som var grunden till mitt uttalande...

[Charlotte]

 Fast varken Sjödin eller någon annan jag har träffat på rekommenderar si eller så mycket kraftfoder någon gång under fåråret... Foderstats förslagen i boken och på alla kurser man går är just FÖRSLAG baserade på ett grovfoder av en viss kvalite´ och tackor som väger visst mycket. Har man ett bättre grovfoder så ger man mindre...
 Om tackorna magrar av över vintern beror helt och hållet på vad man har för grovfoder, JBF, visst har du haft dina Roslagsfår en vinter? Då har du ett års grovfoder som referens... Jag tror det är tolv vintrar jag har haft mina allmogefår nu...
 Det finns år då jag behöver ge kraftfoder ganska tidigt innan lamningen och det finns år då jag bara behöver ge lite invänjning innan, skulle jag ha senare lammning så behövde jag nog  inte ge alls, men för mig är det en avvägningsfråga...
 Jag vill ha Betesuppfödda lamm som belastat miljön lite genom att inte äta en massa foder som skördats med dieselförbrukande maskiner för att dom behöver växa en hel vinter till och ger tackorna en liten giva kraftfoder för att undvika det. Dessutom behöver jag lamm som kommer igång att beta på våren så att naturbetena inte förväxer...
 Jag försöker att undvika att förmänskliga mina djur... Därför jämför jag inte med en människa som är smal och kan gå till kylen och ta sig en macka varje gång h*n han känner sig sugen, djuren är helt och hållet utelämnade till oss.
 All utfodring ska ske med vett och sans På 60-70 talet hade man produktionsrådgivare som rekommenderade höga givor av relativt billigt kraftfoder och DÅ blev det i viss mån som Birgit beskriver... Men jag har gått en del kurser lite då och då sen 80 talet och jag känner faktiskt inte igen mig i beskrivningarna av modernt jordbruk som dyker upp här då och då
 Att fettsyrorna blir nyttigare för oss om aldrig fåren känt lukten av kraftfoder är den forskning som är "På tapeten" just nu och det stämmer förmodligen... Men det finns vad jag vet ingen forskning som säger att lite spannmål/soja EFTER BEHOV skulle vara så skadligt för själva djuren, idisslare är idisslare och människor är människor...
                                               Mvh
                                         Charlotte
   

[JBF]

Ja, du har rätt i att det är stora skillnader i hurdan "produktion" man vill driva, och givetvis finns ju skillnader mellan raserna. "Skalar" man bort specialegenskaperna från de olika fårraserna så blir de ju dock tämligen likartade. (Såsom Birgit berättat om sin omläggning i produktionen med finullarna). Oftast brukar hobbyfårägare inte vara drivna av att maxa vinsterna, de/vi vill ha ett gott och billigt kött (Även om det tar många år innan man får sitt kött gratis  ).

Det går ju troll i det här att man skall analysera sitt hö... Man blir ju mörkrädd snart. Inte ska väl varenda marsvinsägare behöva analysera sitt hö?

Hur kommer det sig att Gotlandstackorna ej återhämtar sig på ett par månaders semester? Det skulle vara intressant att veta, då rasen ju ändå är en lantras med många goda egenskaper kvar (tex att de ser ut som skinn och ben när de går med lamm  )
Mycket nyttigt som du skriver Vallhunden. Det är nog ganska vanligt att det matas på med kraftfoder till förbannelse, med lamningsproblem till följd.

Själv har jag ju två grupper tackor med olika härkomst. Mina egna gick på enbart hö och mineraler i vintras och den andra gruppen utfodrades i stort sett enligt Sjödins "Får". Lammen var lika stora när de föddes, när jag fick hem de nya vid ca 4 veckors ålder var de lika stora och idag 5 månader senare är de lika stora. Nu har de nya tackorna gått ner en hel del i vikt. Mina egna hö-tackor är dock vid god vigör trots bristen på kraftfoder... Det visar ju att man i många fall klarar sig bra på ett basic-foder.

[JBF]

Om tackorna magrar av över vintern beror helt och hållet på vad man har för grovfoder, JBF, visst har du haft dina Roslagsfår en vinter? Då har du ett års grovfoder som referens... Jag tror det är tolv vintrar jag har haft mina allmogefår nu...
 

Det är knappt att jag vågar skriva det  , men det hö jag hade förra året skördades sent (mitten av juli), fick regn på sig under torkningen och vändes sedan ett par extra gånger innan det kunde köras in hos bonden jag köpte det av (som för övrigt saknar skulltork, alltså var höet tvunget att vara riktigt torrt..)  Vid lamningen fick jag köpa annat hö, och då blev det rundbalat hö av förmodad bättre kvalité. Självklart har en gammal räv som du mer erfarenhet än vad jag har som är ganska nybliven (om än ny-gammal) fårägare. Men min erfarenhet säger i alla fall att det räcker gott med det fodret. Vidare kan ju ifrågasättas om annan utfodring bör förespråkas åtminstone för genbanker av allmogeraserna. (Men det får vi lufta i en annan tråd  )

Gällande kraftfodermängden så har det ju åtminstone i denna tråden rekommenderats vissa mängder  .

Eller är ditt inlägg en pik till mig att jag inte bör uttala mig pga bristande erfarenhet Charlotte