Mjölkbonde - någon framtid?

[besk]

Tja, jag har en granne, tillika arrendator som tuffar på med tolv kor och röranläggning… Inga grova pengar men han hinner med.

[Karlsdotter]

Men då måste du ha inkomst på sidan om tex avsalu av stora delar av skörden , alltså mer mark än du behöver , pension , mycket skog och kan leva av den eller en inkomst av lönearbete .
Och med lönearbete på sidan om blir det tungt .

[besk]

Personen ifråga har på sin höjd 30 hektar skog, gissningsvis en del mindre, och inget extrakneg eller avsalu av betydelse. Kör ett lass grus åt folk runt ikring eller hugger lite vindfällen om det krävs.

[mclaeson]

Personen ifråga har på sin höjd 30 hektar skog, gissningsvis en del mindre, och inget extrakneg eller avsalu av betydelse. Kör ett lass grus åt folk runt ikring eller hugger lite vindfällen om det krävs.

Jag vet en familj som levde utan problem på 20 mjölkkor fram tills för ett par år sen då de valde att investera för att kunna ha anställt folk också.
De brukar säga att det var inga problem att klara sig på 20 kor men att det var slitigt och att de aldrig var lediga vilket är skillnaden mot att nu ha lösdrift.

[TiB]

Jag vet en familj som levde utan problem på 20 mjölkkor fram tills för ett par år sen då de valde att investera för att kunna ha anställt folk också.
De brukar säga att det var inga problem att klara sig på 20 kor men att det var slitigt och att de aldrig var lediga vilket är skillnaden mot att nu ha lösdrift.

Dels beror det på hur mycke de investerade. Därtill vad de investerade, av lånade pengar eller egna.
Å så en annan sak, du säger "för ett par år sen". Det säger i mina öron ingenting om resultatet. Eller om hur mycke de kan ta ledigt och hålla drängar. Om 3 år, om 10 år........ för de har väl tänkt hålla på ett tag?

[mclaeson]

Dels beror det på hur mycke de investerade. Därtill vad de investerade, av lånade pengar eller egna.
Å så en annan sak, du säger "för ett par år sen". Det säger i mina öron ingenting om resultatet. Eller om hur mycke de kan ta ledigt och hålla drängar.

Byggde ny lagård för en robot och 60 mjölkande. De var två i familjen som jobbade med 20kor och lite entreprenad i skördetid.
Nu har de utöver sig själva 2 heltidsanställda vilket gör att det går att få ledigt.
Det är nog kanske 5 år sen nu de byggde när jag tänker efter (uj va tiden går)

[Hans Andersson]

Fattas nog några delar där. 60 kor ger ju ungefär vad två anställda kostar. Och varför ha två anställda till 60 kor med robot?

[mclaeson]

En anställd jobbar heltid med djuren, ungdjuren föds upp till slakt också.
Den andre anställde är i princip traktorförare och kör då också ute.
Den ene i familjen jobbar i skogen och hugger lite borta den andre sköter papper och har ansvar för djuren och jordbruket. Ingen stor gård, Max 150 ha totalt med skog och jord. Arrenderar den mesta jorden

[Karlsdotter]

Den familjen statade inte från början med sin gård heller och köpte allt .
De hade gården så de sparade en stor post på gård och mark och kunde lägga mer på robot och djur . De hade maskiner så även om de bytte ut maskiner så betalade de inte hela köpesumman för det nya .
De gjorde en investering eller nyinvestering på gården och det är annat än att köpa gård , mark , djur , maskiner och försöka starta ett företag där du inte får nåt betalt .

Finns en bonde här i närheten som tog över jordbruket efter pappan , byggde om och ut . Men det var dåligt med vatten i brunnen åt så många djur , så det byggdes ett pumphus och djupborrades efter vatten . Men korna mjölkade sämre och sämre , några blev sjuka och ingen visste varför , under utredningen nu så kom det fram att det var vattnet ur nya brunnen .
Nu hämtar han vatten ur en brandpost en bit bort och tar hem åt 500-600 djur .
Under tiden de inte visste vad det var som gjorde djuren sjuka så förlorade han ca 60.000 kronor per månad i mjölk . Och det är stora pengar då det ska ut en del med efter en investering .

[TiB]

Fattas nog några delar där. 60 kor ger ju ungefär vad två anställda kostar. Och varför ha två anställda till 60 kor med robot?

Tycker nog det också, att det måste va något som inte är med i bilden. Ett amerikaarv eller så   

Jag tror också den tiden är över, när man kan låna pengar för att "nyinvestera" efter några år när det visar sig att förra investeringen inte gick ihop. Å andra sidan får både banken, Skatteverket  och Kron-Olle ha lite mer tålamod än förr. Annars blir det inte över till alla i slutändan. Inte ens DOM kan lugga en biljardboll.
Med sådana investeringar som en del gör idag så förslår inte en anställning, även om de skulle råka få ett jobb efter att ha kastat vantarna i bordet.

[Hans Andersson]

Tycker nog det också, att det måste va något som inte är med i bilden. Ett amerikaarv eller så   

Ja, och EU-stöden..

Men det låter som dom har det rätt gott ställt av historiska skäl, annars finns det ingen möjlighet att försörja 4 personer på 60 kor.
Grannen har 210 kor + lika många ungdjur och odlar 400 ha. Det sköter far och son med en säsongsanställd traktorförare, och en person hos djuren.

[TiB]

Är vi inte tillbaka på ruta ett då?.......... att det viktigaste inte är att du har många kor eller stora arealer eller 4WD, utan vad du gör med dom?
Rik kan du ändå bara bli på andras pengar. Och det kostar tid, egen eller köpt.

[Anders S]

Det finns väl ett vägval, allmänt sett och inte bara när det gäller mjölk. Om jag renodlar lite finns två alternativ, samt förstås en massa varianter på dem:

Alternativ 1: Man inriktar sig på bulkproduktion och då oftast av en vara av standardkvalitet. Detta brukar innebära krav på allt större volymer. Med 20-30 års intervall krävs stora investeringar. Lånen blir större och större. Gården ser mer och mer ut som en industri (beror dock även på formgivningen av de nya jättebyggnaderna).

Alternativ 2: Man inriktar sig på produktion av en eller gärna flera olika varor av identifierbart högre kvalitet, som också kan säljas som sådan, t.ex. ekologisk certifiering, och/eller egen förädling och/eller försäljning direkt till konsument. Lyckas man så tjänar man mycket mer per producerad enhet. Omvandlingstrycket på gården blir mindre, förutom de anpassningar som krävs för att byta till alternativ 2. Kravet på stora volymer minskar drastiskt. Stora volymer kan t.o.m. vara kontraproduktivt. Lagom volymer är bättre.

Enligt vad jag hört från ekologiska eller biodynamiska rådgivare så blir det svårare att byta från alternativ 1 till 2 ju mer man byggt fast sig i alternativ 1. Jag uppfattade att detta inte bara gällde lånen utan även gårdens struktur.

Sen påverkas kalkylen i hög grad av hur duktig man är som affärsman, yrkesman, arbetsmyra och (själv)hushållare, vilka standardkrav man har och brukarens eller brukarfamiljens hälsa och sammanhållning. Samt förstås vilket utgångsläge man har när man tar över eller köper gården.

[Anders S]

Tillägg: om man är väldigt duktig på allt det jag räknade upp i sista stycket i förra inlägget, så kan man kanske t.o.m. producera enligt alterntiv 1 (producera relativt mycket av en standardkvalitet) men klara sig från omvandlingstrycket som finns där. Alltså behålla ett relativt traditionellt jordbruk som det såg ut i mitten på 1900-talet. Efterhand som tiden går blir det dock troligen svårare och svårare.

[Karlsdotter]

Men du har samma krav kvar mellan dina alternativ plus ytterligare krav som kostar pengar i form av högre kvalite , högre hygien krav , fler involverade myndigheter om du tänker dig att förädla hemma oavsett om det är sylt eller köttlådor .

När det handlar om mjölkproduktion så är det svårt med hygienen och krav på mejeri på gården mm .

Mycket av det plus du tänker dig försvinner i ökade kostnader också .

Sen kan du inte bara hoppa mellan så om du inte får sälja osten på gården och vill sälja mjölk till mejeriet så kommer du att stupa på för få kor och för höga halter celler i mjölken . Cellerna behöver inte betyda en sjuk ko utan också en ko med bra mjölk för ost tillverkning och med få kor så blir det fler celler och bakterier per liter mjölk än hos de som har många kor och får mer utspädd mjölk .
Här så slutade många av de små gårdarna pga problem med att hålla mjölken så ren som möjligt , man försökte genom provmjölkningarna att sära ut kor så snart deras celltal ökade , men det går sämre och sämre då kvalitetskravet ökar och ökar .
Vilket gjort att robotgårdarnas avlade kors mjölk inte längre duger till osttillverkning .

[Anders S]

Men du har samma krav kvar mellan dina alternativ plus ytterligare krav som kostar pengar i form av högre kvalite , högre hygien krav , fler involverade myndigheter om du tänker dig att förädla hemma oavsett om det är sylt eller köttlådor .

Om du menar regelverkets krav och kanske även certifieringsystemens krav, så har jag allmänt sett det intrycket att regelverket blivit mer ett hinder än en hjälp för att utveckla lantbruket i en bra riktning. Det är för detaljerat, för styrande, för omfattande, för dyrt. I stället för att mest bara att lagstifta mot de avarter som är för grova för att låta marknaden ta hand om dem (som jag tycker man borde göra), så lagstiftar man mer och mer i detalj hur allt ska utföras och dessutom ska allt kontrolleras och för detta ska bonden betala orimliga avgifter. Kanske är det klokt att avvakta lite och hoppas på ett bättre regelverk - att man dumpar detta övertunga system när man inser att det kostar för mycket och är kontraproduktivt. Jordbruket håller ju på att försvinna ur landet, näst intill.

När det handlar om mjölkproduktion så är det svårt med hygienen och krav på mejeri på gården mm .

Mycket av det plus du tänker dig försvinner i ökade kostnader också .

Jag skrev "om man lyckas"... Men jag känner till lyckade exempel. Gårdar och brukare som jag har en del kontakt med.

Sen kan du inte bara hoppa mellan så om du inte får sälja osten på gården och vill sälja mjölk till mejeriet så kommer du att stupa på för få kor och för höga halter celler i mjölken . Cellerna behöver inte betyda en sjuk ko utan också en ko med bra mjölk för ost tillverkning och med få kor så blir det fler celler och bakterier per liter mjölk än hos de som har många kor och får mer utspädd mjölk .
Här så slutade många av de små gårdarna pga problem med att hålla mjölken så ren som möjligt , man försökte genom provmjölkningarna att sära ut kor så snart deras celltal ökade , men det går sämre och sämre då kvalitetskravet ökar och ökar .
Vilket gjort att robotgårdarnas avlade kors mjölk inte längre duger till osttillverkning .

Vad är problemet med cellerna? Är det så enkelt så att högre celltal är bra för ost och dåligt för mjölk? Vilken mjölk? Vilken ost?

[Anders S]

Jag undrar om inte mycket av regelverket kunde ersättas av certifieringssystem. Så kan de som vill producera enligt ett sånt system göra det, och de konsumenter som vill ha produkter producerade på det viset köpa dessa produkter. Ställer högre krav på konsumenterna, men folk blir mer och mer välutbildade och vill välja själva,

[Karlsdotter]

Celltalet är ett sett för mejerierna att titta på kvaliten på mjölken , höga celltal lägre betalt för mjölken . Och det har att göra med att ofta är celltalen ett mått på bakterier och juverinfammationer .
Men en ko med lägre mjölkmängd än de här högmjölkande har ofta mycket högre celltal ändå då mjölken är mindre vattenhaltig än högmjölkarnas . Sedan beror det på var i laktationen kon ligger , nykalvad så ska juvret anpassas efter mjölkmängd och kan släppa celler från väggarna inne i juvret utan att det är bakterier , samma med en ko som är på väg att sina ner , hon ska bryta ner sitt juver för att bygga nytt för nästa laktation , betyder inte heller där att det är juverinflammation det handlar om utan bara helt normalt intervall . Och kor med de här speciella proteinerna som ger bra ost brukar ha hög fetthalt med och då lite lägre mjölkmängd . Och genom det högre celltal i mjölken .
En högmjölkare idag ger ca 40-60 kg mjölk per dag , mycket vatten ofta bara 2-3% fett , medan en ko i mindre besättning brukar mjölka runt 20-30 kg per dag och är det fjäll eller fjällnära tom mindre . Och med fetthalt från 3-6% fett som ger högre torrsubstanshalt och då automatiskt fler celler

[Anders S]

Bara en synpunkt just nu: det är typiskt för bulkproduktion att vattenhalten ökar.

[Brottan]

Nu måste jag lägga mig debatten och svara!

Klart det går att starta och leva på ett jordbruk med ca 40 kor idag.

Jag och min fru köpte vår gård 2003, helt utan drift, 8 ha åker och 15 skog, lagård för sex kor som stått tom i 15 år! Kostade 1 200 000 kr, hade ca 100 000 i sparade pengar som vi lade in i köpet, sen var vi pank! 2005 byggde vi en lösdrift för 25 mjölkkor och 23 ungdjur, en kall lösdrift, all inredning i trä, gödselplatta och en duk-svämbrunn. Allt som allt gick bygget på exakt 600 000 kr. Vi lejde all grävning/schaktning och allt byggande på själva lagården och gjorde all inredning själv. Satte in rörmjölkning i gamla lagårn, sex platser, kostnad 4000 kr. Där tog vi in korna och mjölkade dom sex i taget, och började leverera mjölk i september 2005. Kan väl dessutom tillägga att vi bara hade fjällkor!

Jag jobbade halvtid utanför gården till hösten 2007 då både jag och min fru började vara hemma på heltid. Vi hade då ökat koantalet till 35.

Byggde ut lagården 2008-2009 till att rymma totalt 51 mjölkande kor och 39 ungdjur plus en mjölkgrop, tandemstall 3*2 med fullt utrustad alpro med mjölkmätning mm.

Har fortfarande ca 50-55 kor, och det är till 100% fjällkor, har en heltidsanställd i lagårn och en halvtid ute på jordbruket på sommaren, är ledig varannan helg från lagården. Och både jag och min fru lever på jordbruket.

Så visst går det! Visst jobbade man som en galning de första fem åren med mjölkkorna, men nu har jag istället ett riktigt trivsamt liv!

Har dessutom sen den där höstdagen 2003 köpt till både åker och skog.