Bigårdar, Dragväxter och Arealer...

[ersam]

Vad jag vet så finns ingen åldersgräns (får inte finnas?). Däremot så har CSN regler. Alltså det går att få studiebidrag/lån.

Som sagt - det finns säkert KY-utbildningar kvar men det startas inga nya.

[Betula_Pendula]

Man handlar inte de här siffrorna om hur man maximerar pollineringen? Frågan handlar väl om hur man "maximerar" skörden? Sen hänger de två till viss del ihop, men jag tror inte det är samma optimala antal beroende på om man är ute efter pollinering eller honung.

Helt riktigt, min fråga utgår från hur man maximerar honungs produktionen och inte om pollineringen, ser den som en positiv plus effekt... Kan även vara bra att påpeka har jag märk dom senaste två dagarna då jag har pratat med ca 30 bönder runt där jag bor... Alla positiva hitintills men det kan bero på att jag frågar om att arrendera små uppställningsplatser på längre sikt (I ett rutmönster över hela trakten), alltid lättare när man säger att man kan tänka sig att betala en liten slant... Och hanteringen kommer bli mycket mera effektiv om man kan göra i ordning uppställningsplatserna och vet att man kan ställa upp på samma ställe i X antal år då vågar man satsa några timmar med traktor-grävaren så att man enkelt kan komma upp med lastbilen till uppställningsplatsen...

Ringde även till SLU i Uppsala idag och frågade om det fanns några uppsatser om ämnet men dom kunde inte svara på rak arm, skulle återkomma nästa vecka...

I vilket fall som helst så finns det bara en mängd nektar att samla in per hektar och tid. Vill man ha 75-100kg i kupan så kan man inte ha hur många kupor som helst på samma plats, då blir skörden per kupa mindre. Då är det ju bättre att sprida ut dem per hektar i stället.
Det finns många siffror och vilka som är optimalast vet nog ingen, allt är nog lite gissningar men säkert med lite substans, det är logiskt i alla fall.
En pall med 4:a kupor varannan hektar eller varje hektar, ingen vet vad som är bäst år från år. Det blir säkert olika mycket på olika ställen. Men att öka antalet kupor minskar snittet per kupa, det vet man (det lär dom giriga fort).

Om vi utgår från att ditt resonemang är korrekt ovan så är dock frågan om det inte kan vara kostnadseffektivt att ställa ut säg 5 kupor per hektar för att damsuga fältet effektivare i förhållande till nerlagd tid... ett Exempel:

4 Kupor på en given area ger 75 Kg per samhälle totalt 300 Kg
5 Kupor på samma givna areal ger 70 Kg per samhälle totalt 350 Kg

Det femte samhället ger då 50 Kg netto till bigården men hur mycket extra arbete är det att hantera ett femte samhälle på samma plats i förhållande till om man sprider ut dom mer, man får också räkna på vad den alternativa uppställningsplatsen för samhället skulle ge, säg att den beräknas ge 40 Kg ("Vanliga växter") vilket skulle innebära att att det vore en vinst på 10 Kg att ställa upp samhället vid rapsen istället...
 

En sista fråga, har läst på flera ställen att samhällen som står mot Raps kan erhålla 75-100 Kg per samhälle, avser det då en omgång raps eller att man har tillgång till både höst och vårraps under samma säsong, om det endast avser en rapsomgång klarar då ett samhälle som flyttas mellan höstraps och vårraps det dubbla dvs 150-200 Kg...

Skall tillägga att jag kommer att förädla honungen i egen regi och inte sälja på bulk...



/ Jonas

[Betula_Pendula]

Såg att det kunde se lite konstigt ut när jag skrev att det är mera lönsamt att ställa mot rapsen med avkastning på 50 kg istället för mitt alternativ på 40 kg, vilket som är lönsammast kan självklart vara även den mindre mängden beroende på om det är en "finare" sorts hunung som inbringar ett högre kilopris...

Det kan även vara svårare att sälja endast en sorts honung...

Tack för all synpunkter och nya infallsvinklar..

[Sten-Åke Lindell]

En sak skall du vara helt klar med och det är att optimistiska beräkningar sällan håller måttet, man måste vara realist och sedan se allt över detta som bonus i sina kalkyler.
Lek med tanken att det är 300 kg som är taket och räkna på kuporna i stället, det är ju det allt handlar om.
300 kg på 4:a eller 300 på 5 ... då gjorde den sista kupan lite nytta egentligen. Varför ha 20% mera kupor för att få in samma mängd.
Med 400 kupor är 80 kupor 20% (1/5), men det är ju ditt val.

Du kommer snart på allt det där själv utan att ständigt fråga Ultuna (SLU) eller avhandlingar som kanske inte skall vara styrmedlet för den egna produktionen utan dom förutsättningar flora och fauna har där du befinner dig med ditt material och driftform.
Det finns sedan dom som kommer upp i 110kg på enskilda kupor och säker några till som skall vara värst och säger några kg till. Men att snitta 75 på 400 kupor på raps är en god skörd. Det kan bli mera och det kan bli mindre. Det förutsätter att kuporna står invid rapsfältet och bara kan ta för sig.

Höstraps = raps som sätts på hösten och det är den raps som kommer i blom nu på våren. Den får du skatta 3 ggr (ibland 4) med första gång vid midsommar, sedan efter ett antal vackor igen och sedan slutskatta. Denna raps kan kandera i ramarna och får inte stå hur länge som helst i kupan. Här blir det jobb!

Vårraps = här den raps som sätts på våren och skördas på hösten. Denna raps kanderar inte lika fort i ramarna och kan nästan hanteras som all annan honung.

Det krävs lite "rätt" arbete och timing för att få produktionssamhällen att ge mycket honung från höstraps. Bistyrka (driftform), antal lådor, skattningar för att det skall fungera.
Man måste tänka ekonomi och som producent, lägga ner en del tid för att lyckas.

[Gep]

Något jag saknar i diskussionerna är avsättning för de år
då man kanske inte får nån nämnvärd inkomst från bigårdarna.
Bin är en verksamhet med levande djur och där naturen kan spela
spratt med verksamheten. Man kan minska risken med kunskap,att gå
på olika drag och ha flera bigårdar i olika naturtyper.
Men jag har sett att även de duktigaste biodlarna jag träffat kan
drabbas av händelser som slår hårt.
En herre fick in lushonung sent inför förra vintern och förlorade
hälften av sina samhällen i utsot. När han sedan jobbade med att
bygga upp antalet igen kom ett regnperiod under huvuddraget
av hallon. Detta gjorde att han inte fick någon honung alls förra
året på ett trettiotal samhällen.
Biinspektören i mitt område visade upp cemethonungsramar som
drabbat en tredjedel av hans samhällen förra året. Stenhårt.
Han eldade upp dem.
Risken varierar ju på var du bor. Hos mig finns ingen tex ingen gran så
cementhonung slipper jag nog.
Men om man ska planera ett liv som biodlare får man nog kolla upp med
lokala biodlare vad som är rimligt. Kanske vart tioende eller tjugonde
år bör kalkyleras som inkomstlöst ?
Sen bör man ju ha marginal för att det året dyker upp i början av din tid som biodlare.

[ptakaplay]

400 kupor  4kupor i varje bigård  det blir 100 bigårdar  om du har 5 minuter med bil mellan bigårdarna  det blir minuter  500 min du måste åka över 8 timmar för att besöka alla bigårdarna sen tar det säkert 5 min att plocka fram grejerna i varje bigård det har gått 16 tim och du har fortfarande inte gjort något arbete med bina´. arbetet i kupan tar 5 min lågt räknat 20 min varje bigård 20 *100=2000 min 34 tim+16 tim =50 tim  inte omöjligt men det är inte lättkänade pengar

[Sten-Åke Lindell]

Vi pratar pollineringsuppdrag! Ett Hektar = 100 x 100 m = 10.000 kvm en pall vart 100 m typ, ibland 50 m mellan. Man kör allt i ett svep, avlastning!
Ibland undrar man hur kugghjulen fungerar lixom ... och domedagsprofetsior är lixom ingen lösning heller.

[ersam]

Finns väl dom som har stora tankar för att utjämna goda och dåliga år. Sitter man på 6 ton som säkerhet så klara du ett dåligt år. 

[Sten-Åke Lindell]

Om man nu skall leverera på bulk, varför då bränna allt när alla andra gör det om man har lagringsmöjligheter!
Man har hela vintern på sig att bereda sin honung om man vill.
"Stora tankar" i dubbel bemärkelse ... ibland kanske man t o m tappar för att öka intäkterna etc.
Möjligheterna är många, en slipad företagare överlever.

[Betula_Pendula]

Om man räknar med ett tak på hur mycket honung som finns inom ett givet område stämmer din beräkning och ditt resonemang helt och hållet Sten-Åke !

Men det förutsätter att samhällena "damsuger" rent allt och inget blir över...

Om däremot samhällena har en max kapasitet som understiger den produserade mängden så kan ett extra samhälle vara en bra investering även om den ger mindre än genomsnittet... Man får helt enkelt avgåra om samhällena eller Växterna skall sätta den övre gränsen av hur mycket som kan utvinnas.

Men som sagt får prova lite, har nu bestält ett antal övervintrade samhällen som jag skall lära mig allt på och sedan ska jag beställa ett tiotal avläggare eller paketbin lite senare i år för att övervintra själv...

400 kupor  4kupor i varje bigård  det blir 100 bigårdar  om du har 5 minuter med bil mellan bigårdarna  det blir minuter  500 min du måste åka över 8 timmar för att besöka alla bigårdarna sen tar det säkert 5 min att plocka fram grejerna i varje bigård det har gått 16 tim och du har fortfarande inte gjort något arbete med bina´. arbetet i kupan tar 5 min lågt räknat 20 min varje bigård 20 *100=2000 min 34 tim+16 tim =50 tim  inte omöjligt men det är inte lättkänade pengar

Det är en liknande beräkning jag menar...

om man lägger till ett samhälle per bigård så blir det endst fem minuter extra per bigård men 20 % mera samhällen...

Men det beror nog mest på lokala förhållanden om det är lönsamt eller ej...

/ Jonas

[Sten-Åke Lindell]

Vem vet på förhand vad ett hektar kan ge?
De uppgifter som cirkulerar i tabeller från olika instanser är från uppdrag när man insett att det inte lönar sig varken för pollinering eller honungsproduktion att öka antalet kupor per hektar.
Man måste ha en plan och skapa så bra förutsättningar som möjligt för sitt arbete. Att sätta ner en pall med 4:a kupor vart 50/100 meter är den ekonomiska effektivitet man når.
Om statistik säger att det inte lönar sig så varför då göra det? Varför sprider man ut bigårdarna? Varför har man bara 10-20 kupor (ibland flera) i en bigård. Svaret är detsamma!
För mig är det ett helt rimlig antagande. När man sätter ut kupor kan man göra det pallvis dvs 4 st per pall. Alt att ha hemsnickrat och köra 2 kupor per pall.
Men att ha mindre handlar nog mera om vilka verktyg man har. En pallastare klarar lätt en pall med 4:a kupor. Ett stort flak 8 pallar = 32 kupor = 10-15 hektar.
Mera än så kanske du inte kan göra åt gången. Det finns alltid ett tak någonstans och rationella metoder minskar transporter och därmed kostnader.
Nu chafsar jag inte mera om det här, det är min uppfattning och den dialog jag haft med mina om än få kunder, biodlingen och uppdragen skall växa.

[Betula_Pendula]

Angående Ultuna SLU, En förutsättning för att bi näringen skall kunna utvecklas är att det finns en fungerande forskning på området i Sverige eller i Europa och att hålla sig uppdaterad om dom senaste forskningsrönen tycker jag är en självklarhet !!

Skall till exempel försöka rekvirera en undersökning från 1985 gjord i slovenien som visar endel intresanta resultat enligt sidan nedan...

http://carniolan.com/se/resultat-se.htm

Men om man tycker att forskningen inte är viktig kan man självklart välja att endast anpassa verksamheten efter egna observationer det är inget fel i det man jag tycker att man missar en viktig byggsten då men det är min personliga uppfattning...

/ Jonas

[Sten-Åke Lindell]

Hallå!!!!
Huston we have a problem ....

1985 Hur länge sedan är det? (biodlingen i öst för 25 år sedan!).

För 25 år sedan fanns inte yrkesbiodlingen i Sverige.

[Betula_Pendula]

Skulle det vara fel att läsa en rapport bara för att den är 25 År ??

Mycket av grundforskningen som vi förlitar oss på idag är väldigt gammal inom många områden, självklart skall man försöka läsa så aktuella rapporter som möjligt och jag har i mitt e-post mededelande skrivit att jag är intresserad att rekvirera rapporter av senare datum också så får se vad de svara i nästa vecka, kanske finns någon nyare undersökning...


Jag har förstått att din uppfattning är lite annorlunda än min på många områden men det är väll det som är bra, att man kan ventilera olika tankar och åsikter på forum som detta och utvecklas !!

Har för övrigt bestämt mig för att köra träkupor, träramar och vax och använda det i min marknadsföring som naturliga material istället för EPS och Plast, men jag kommer att tillverka alla träramar i en vänns CNC fräs så tillverkningen kommer vara rationell...

Sitter och nu och skriver CNC programmet skall testa i nästa vecka...

Tycker inte vi shaffsar bara för att vi har lite olika åsikter, ber om ursäkt om jag varit shaffsig eller har förnärmat dig på något sätt har inte varit min avsikt...

/ Jonas

28 år med ny biodling...

[Sten-Åke Lindell]

Personligen så tror jag inte någon uppköpare bryr sig om "använda det i min marknadsföring som naturliga material istället för EPS och Plast".
De ser nog mera till kvaliteten på honungen och vattenhalten. Det är det man får betalt för.
Än en gång! Driver du din biodling "ekologiskt" eller KRAV ansluter så har matrialet ingen som helst betydelse, jag förstår inte var man får det ifrån.
Jag tycker du skall intervjuva någon stor yrkesbiodlare i stället så får du höra vad de tycker om pjoller och lyft! Lyften har förstört många biodlare.

[Lars i skogen]

Sten-Åke! Läs vad denne Jonas skriver innan du svarar, det sparar så mycket förvirring och onödiga diskussioner på forumet. Han skrev uttryckligen att han tänkte förädla sin honung själv och inte sälja i bulk!! !

Och Jonas: som jag förstått det är du inte inne på flyttning av bisamhällena i första hand, utan fasta platser?
En vanlig storlek på bigårdar brukar vara 10 samhällen. Det är säkert inte optimalt ur skördesynpunkt, men bedöms väl som en vettig avvägning mellan logisktik problem och skörd. Det är absolut INTE så som Sten-Åke antydde att 5 samhällen bara skulle ge lika mycket skörd som 4 samhällen, i fallet med 10smh/bigård skulle i de allra flesta fall även ett elfte samhälle ge ökad totalskörd. precis som du skriver är samhällenas samlarförmåga en mer begränsande faktor än växternas nektargivande förmåga.

Jag har själv ingen erfarenhet av raps. Men om det handlar om att göra en kalkyl som är hållbar över många år med varierande skördar tror jag 75kg/smh är för högt räknat. Man räknar oftast snittskörd per invintrat samhälle (kostnaden för samhällen uppkommer i första hand vid invintringen), dvs om du har tio samhällen och två dör på vintern och du sedan skördar 800kg från bigården är snittskörden inte 100kg/smh utan 80kg/smh. Och 100kg/samhälle är ingen siffra man ska räkna med, den är för hög!

[Sanntos]

ser den som en positiv plus effekt... Kan även vara bra att påpeka har jag märk dom senaste två dagarna då jag har pratat med ca 30 bönder runt där jag bor...

Hur har du kunnat prata med 30 bönder på två dar...? Jag har jordbrukare runt mig och jag hävdar att det är helt omöjligt att hinna prata med 30 bönder på 2 dar 

[Sten-Åke Lindell]

Sten-Åke! Läs vad denne Jonas skriver innan du svarar, det sparar så mycket förvirring och onödiga diskussioner på forumet. Han skrev uttryckligen att han tänkte förädla sin honung själv och inte sälja i bulk!! !

Och Jonas: som jag förstått det är du inte inne på flyttning av bisamhällena i första hand, utan fasta platser?
En vanlig storlek på bigårdar brukar vara 10 samhällen. Det är säkert inte optimalt ur skördesynpunkt, men bedöms väl som en vettig avvägning mellan logisktik problem och skörd. Det är absolut INTE så som Sten-Åke antydde att 5 samhällen bara skulle ge lika mycket skörd som 4 samhällen, i fallet med 10smh/bigård skulle i de allra flesta fall även ett elfte samhälle ge ökad totalskörd. precis som du skriver är samhällenas samlarförmåga en mer begränsande faktor än växternas nektargivande förmåga.

Jag har själv ingen erfarenhet av raps. Men om det handlar om att göra en kalkyl som är hållbar över många år med varierande skördar tror jag 75kg/smh är för högt räknat. Man räknar oftast snittskörd per invintrat samhälle (kostnaden för samhällen uppkommer i första hand vid invintringen), dvs om du har tio samhällen och två dör på vintern och du sedan skördar 800kg från bigården är snittskörden inte 100kg/smh utan 80kg/smh. Och 100kg/samhälle är ingen siffra man ska räkna med, den är för hög!

Det finns flera som borde läsa på i så fall. Du har verkligen inte läst. Diskussionerna på forumet börjar faktiskt få en senil karaktär som inte mynnar ut i något.

[Abigail]

I boken Bin och biodling av Åke Hansson nämns betydligt högre antal kupor som maximun per bigård. Boken är gammal och och det kanske inte är det optimala.

Om den sista kupan inte tillför någon extra honung så tycker jag ändå att den kan försvara arbets- och invintringskostnad med tanke på att man inte ska kalkylera med en vinterdödlighet på 0%. På våren tror jag att man är glad över att ha lite extra kupor.

[Sanntos]

Bönder med grödor är några tröga jäklar som inte riktigt fattar att de känar på ökad pollinering och detta måste marknadsföras och marknadsföring kostar slantar!

Jag håller nog inte riktigt med här, bönderna fattar nog att bina gör ett bra jobb, men dom har en skeptisk inställning till att betala för det