Nu fick jag en idé! Om man klipper till en bit sträckmetall, lika stor som botten i kakelugnen, och lägger den underst innan man börjar elda. Sedan eldar man som vanligt. Men när det bara är lite glöd kvar så lyfter man upp sträckmetallen, skakar den så att askan ramlar av, och sätter in t.ex. en halv tegelsten under på var sida, så får glöden tillräckligt med syre för att kunna brinna slut utan att kvävas av askan. Alternativt kan man hälla de glödande kolen i en plåthink med lock och bära ut och ställa på ett säkert ställe (där den inte kan orsaka brand eller förgifta med kolmonoxid). Kolen kan sedan användas i trädgårdslandet för att göra sådan där "terra preta", tror jag att det heter.
För det man vill är ju att förkorta den sista glödfasen, som brukar kunna ta lång tid, innan man kan stänga spjället. Man vill inte snabba på förloppet under själva huvudförbränningen, då blir nog rökgaserna för varma och hastigheten för snabb för att värmen ska hinna stanna i ugnens tyngd.