Hur mycket äter får?

[Falin]

Jättebra fråga!   Jag fyller i två rejäla skottkärror ensilage på kvällen, och det brukar bli två rutor högt ungefär. Men jag vågar faktiskt inte uppskatta i kg, och ännu har jag inte fyllt den helt någon gång. Det borde gå att få i mer om man har lock, då kan man ju pressa i lite till med hjälp av det.

[javill]

Falin, en såndär foderhäck har jag också. Den var bra till fåren men, nu har jag köpt en till dem som rymmer en hel storbal och den fungerar bra än så länge (har bara haft den i 1,5 vecka). Så just nu äter de hösilage men, jag har inte fått analysen ännu så jag har inte kunnat räkna på vad de får i sig.

[Falin]

Nu har jag börjat väga ensilaget, och inser att mina får är kapabla att äta kopiösa mängder.   5-6 kg/dag och tacka är inga problem. (Ts-halt runt 60% i snitt.) Vilket enligt mina beräkningar sparar in en himla massa kraftfoder! Kan jag räkna med att de äter lika mycket grovfoder när sedan har lammat?

[Rosa]

Ahh...du ger Hösilage ser jag  
Problemet brukar bli vid högdräktigheten om tackan har många foster då brukar hon inte "få plats"med den mängd grovfoder som behövs om hon bara ska äta sånt...

AAT värdet är det du ska ha koll på för det är det som brukar vara svårt att få till med bara grovfoder  
riktvärden:
85 kg Leicestertacka  71 AAT g/dag
70 kg Finulltacka  57 AAT g/dag

Och glöm inte att ge E-vitamin då ensilage/hösilage är utan det.

Mvh Rosa

[Falin]

Jo, det är hösilage, slarvigt av mig...  

De siffrorna för AAT är bara underhållsbehovet under högdräktighet, va? Äter de 5 kg/dag täcks både underhållsbehov och tillägg av mitt grovfoder. (Jag räknar på en 70 kgs tacka, vilket då blir 169 AAT g/dag två veckor innan lamning. Mitt grovfoder ger 210.) Jag har ju det så lyxigt att jag vet hur många lamm som finns därinne, det underlättar räknandet!  

Selen får de en gång i veckan. Det tycker jag förresten är konstigt; fåren ska bara ha selen innan de lammar, men hästarna ska ha det året runt, stora som små och ston som valackar?

[Rosa]

Ja det stämmer det är för enbart underhåll  

2v. före lammning plussar man på behovet med 80g/dag

efter lammning:
di 1 lamm +120 AAT g/dag
di 2 lamm +170
di 3 lamm +210

Jag ger E-vitamin m. selen varje dag de perioder vi utfodrar med ensilage.
Köper en 25 kg säck E-vitamin m selen, det brukar dom faktiskt äta frivilligt...

Mvh Rosa

PS. Överskott på AAT till Tackor är ok
men inte till Lamm då det blir fett av det och inte kött  

[Falin]

Uj, lammfoderstat har jag inte ens vågat tänka på ännu.... Pust!  

[Henning]

Hej,
På den här sidan blandas egna erfarenheter, det som man läst nån gång och kanske missuppfattat med önskningar och fantasier i en salig röra. Källorna anges sällan och trovärdigheten blir säkert låg för många även om det mesta nog stämmer på ngt sätt.
Det är typiskt att de udda sakerna intresserar mest. Innan man lärt sig det elementära börjar visa med överkursen. Man känner sig duktig om man säter till lite extra vitaminer eller mineraler till foderstaten utan att egentligen veta varför. Hos mindre kunniga djurägare är det nog vanligare att man skadar djuren med för mycket än med för lite..

Rosa, du som brukar vara föredömligt snabb med att ge goda råd, Var har du lärt dig att selenhalten i grovfoder blir lägre efter ensilering. Selen är ju ett grundämne och torde inte påverkas av vare sig torkning eller syrabehandling. Annat är det med komplicerade molekylstrukturer som vitaminer. De påverkas både av temperatur och andra miljöfaktorer.
Alla snabbt växande unga djur behöver selen för att bygga upp ett viktigt enzym. Det skulle föra för långt att gå in på den kemiska bakgrunden til E-vitaminets och selenets samverkan. Det räcker att känna till att selen ska det vara lagom mycket av och E-vit tillräckligt. I Sv är många marker selenfattiga och därmed hemmaproducerat foder. Allt fabrikstillverkat foder har selenberikats. Det kan jämföras med jod i vanligt salt. Om inte jod fanns i salt skulle strumafrekvensen öka. För mycket selen är ingen fördel även om det är liten risk för förgiftning via fodret. Har man hemmaproducerat spannmålsbaserat kraftfoder eller kanske inget kf alls ligger man i riskzonen. Då är det bra att göra som Rosa, skaffa en säck med E-vit + selen. Man ska dock se upp med doseringen och inte tro att fåren äter efter behov. De flesta vitaminpulverblandningar som säljs innehåller mest vetemjöl och då är det ju inte konstigt att det går åt.
Jag kommer inte ihåg varför hästarna ska ha lägre dos, oftare. De kanske inte tål så mkt eller har de sämre förmåga att lägga upp depåer än idisslare?

Sammanfattning: Selen finns i tillräcklig mängd i köpefoder.
Tror man att de fått för lite kan man ge extra under högdräktigheten.
Missar man det också går det att spruta de nyfödda lammen.
För mycket selen gör ingen nytta. Det kan t o m vara toxiskt.
För lite selen kan ge förlamninssymtom och dödsfall hos lammen.

[Rosa]

Då är det bra att göra som Rosa, skaffa en säck med E-vit + selen.

Jag menade naturligtvis att jag ger "E-vitamin m. selen"
varje dag när vi utfodrar med Ensilage.
(konstigare än så var det inte med det Henning..)

Men tack vare min klumpiga nattliga ordblindhet  
så fick vi en Selenpåminnelse det var väl bra  

Fast en sak glömde Henning att skriva,
nämligen att det lilla selen som finns i vissa saltstenar är så lite att det räknas inte
som selentilskott.
källa:kalle hammarberg

/Mvh Rosa

[Falin]

Det är typiskt att de udda sakerna intresserar mest. Innan man lärt sig det elementära börjar visa med överkursen. Man känner sig duktig om man säter till lite extra vitaminer eller mineraler till foderstaten utan att egentligen veta varför. Hos mindre kunniga djurägare är det nog vanligare att man skadar djuren med för mycket än med för lite..

Menar du att mineraler och vitaminer är udda och hör till överkursen? Jag förstår faktiskt att många kanske tillsätter lite extra "utifall att". När jag började leta utfodringsrekommendationer till får var det inte någon speciellt lätt uppgift. I boken Får står det förvisso en hel del, men det är inte speciellt pedagogiskt skrivet och ganska svårt att förstå. Till slut hittade jag Opti-bääs excel-ark, vilket gjorde allt mycket lättare, och därifrån kunde jag få någon slags grundplattform att stå på. Sen är det långt kvar därifrån, det är jag medveten om, men nånstans måste man ju börja....

[svekhult-ia]

Apropå elementärt.....jag är då definitivt ingen "expert" på får eller utfodring av får, men samtliga kurser jag varit på de senaste åren och alla de artiklar i ämnet jag läst från studier och försök visar att ensilage är det särklass bästa grovfodret till får! De viktigaste anledningarna till detta skall vara
- andelen smältbart protein är avsevärt högre i ensilage
- de späda skotten i som innehåller mest näring ramlar till stor del ur höbalarna, men finns kvar i ensilagebalen
- ensilage är smakligt, och fåren konsumerar mer = bättre tillväxt

Dessutom, om vi ska blanda in "överkursen" så är ensilaget dessutom outstanding i vitaminsynpunkt, se senaste Fårskötsel.

Skall man inte betäcka sina får så kan ett BRA hö givetvis vara OK som grovfoder, men föreställningen om att får "inte ska ha så bra foder" är gammal och förlegad. Ett får är en liten ko!

Själv har jag finullstackor, och pga endast tillgång till hö denna säsong så vågar jag inte betäcka. Med två, tre eller flera lamm i magen/att dia så krävs det fri tillgång till ensilage för att de skall kunna förse sig med den näring de behöver.

Jag lägger ensilaget på foderbordet, och tar bort ratat foder varje dag. Risken för listeria är stor/större om man ställer in hel bal som fåren tillåts klättra i.

Ville bara förtydliga, då ju faktiskt den allra största delen av Sveriges fårproducenter idag använder ensilage som grovfoder, inte hö. Det framgick liksom inte av de tidigare inläggen........

Lycka till - att vara fårägare är både härligt och lärorikt!

[svekhult-ia]

Sorry, glömde.......

Åtgången ensilage om du skall beställa brukar vara ca 1,5 bal/tacka och stallperiod. Har du 10 tackor t.ex., så beställ 15 balar (kanske någon/några extra för säkerhets skull) och se till att du får utbytt ev dåliga balar om det skulle bli fallet.

Och mina tackor får givetvis kraftfoder dessutom, det glömde jag att skriva, men eftersom jag inte scannar och därför inte vet hur många foster tackan bär på, så beräknar jag kraftfodergivan på 2,5 lamm/tacka - resten kompenserar tackorna effektivt upp med ensilaget (ett bra "mjölkproducent-ensilage"), det hade aldrig gått med hö!

[leifhh]

Man kan försöka optimera (förlänga) betessäsongen i högre grad än vad som är brukligt i svensk djurhållning av idag. Det billigaste fodret är det djuren själva betar/skördar.
En bra inspirationskälla till detta tankesätt är en rapport från SLU:
http://www-mat21.slu.se/publikation/pdf/Bete_rapport2002.pdf

Men så blöt höst/vinter som det varit i västsverige så bör man nog snarast utfodra med ensilage eller hö (underskatta för allt i världen inte löv) och kraftfoder för att inte hagarna skall trampas sönder fullständigt.

[svekhult-ia]

Också helt rätt leifhh, och mer och mer aktuellt i och med de mildare vintrarna. Det kräver ju dock då att man håller koll på hullet på tackorna kontinuerligt så länge man inte kompletterar med annat foder eftersom det är svårt att veta hur mycket näring betet ger. Mina tackor har dock haft tillgång till de stora betena hela vintern i år, just för att utnyttja att det faktiskt växt grönt hela tiden. Dumt att begränsa dem till rasthagen då.........

[Henning]

Hej igen, Nu fungerar anslutningen igen, efter "Per", skönt.
Svekhult, i ditt exempel med 15 balar till en 10-tackors besätning blir det minst 10 dagar per bal, förmodligen mera och det är för lång tid. Jag vidhåller att man bör ha minst 20 tackor om man ska använda normalstora rundbalar.  Det är svårt att göra en ensilagefoderstat som är ngnting värd. Man måste först åtminstone väga fodret och mäta vattenhalten även om man skulle råka gissa hyfsat rätt på näringsinnehållet. Jag känner inte många som regelbundet gör det med olika partier. Det blir som du säger att man får hålla koll på hullet i efterhand i stället även om det inte är det mest optimala. "överkursarna" räknar foderstater och tillsätter vitaminer för det vilda ofta utan att ha koll på det mest elementära som att gruppindela och göra hullbedömnig.

Apropå vitaminerna är det också intressant att läsa i Fårskötsel att det inte var ngn skillnad i hälsoläge mellan de olika grupperna vilket visar att E-vitaminbristen iaf inte var katastrofal trots att de inte fick vitaminer i vare sig mineral- eller kraftfoder.
Jag vill inte uppmana ngn att sluta ge vitaminer eller mineraler.  Bristsituationer kan uppstå ibland. De som tjänar mest på den överkonsumtion som råder är dock utan tvekan foderhandlarna. Jag ser rött när jag hör folk som går på myten om att djuren äter mineraler och vitaminblandningar efter behov. Håller med om att det är fint att låta fåren få tillgång till stora beteshagar en sån här vinter. Förmodligen ger det också mer än tillräckligt med vitaminer.

[ninna b]

Vad räknar man som normalstor ensilagebal...?
Vår bonde har tre olika storlekar, han säljer mest till hästfolk. 175, 250 och 350 kg. Torrt,som lätt fuktat hö. Jag räknar med en hållbarhet på  knappt en vecka vid den här temperaturen.

[Henning]

Hej Ninna,
ca 120 cm i höjd och diameter är vanligt. Innehållet i kg beror till stor del på pressen. Ju svagare pressning ju större betydelse får vatteninnehållet när det gäller balens vikt. 5-700 kg för hårt pressade balar och 3-400 kg för lösare. Din leverantör säljer förmodligen även småbalar. Det är inte så vanligt men kan ju vara smart att köpa om man inte har så många djur. Det går ju ät mycket mer plast och hanteringen ökar så det brukar bli betydligt dyrare med de små.

[ninna b]

Alltså.... det är trevligt att läsa att det finns fördelar med att ge ensilage framför att ge hö. Jag har hört så mycket om risken för Listeria i ensilage eller om man nu vill kalla det hösilage. Jag köper ensilage för att jag tycker att det är lättare att transportera, det skrymmer inte så mycket och jag kan förvara det ute och jag behöver inte sprätta balaband på en massa småbalar.
Så kan man tycka att det är svårt att räkna ut hur mycket man ska ge beroende på vattenhalt men egentligen så ändrar det sig ju under hela tiden som djuret är dräktigt. Man får kanske titta lite på hur dom har ätit upp sedan dagen innan och försöka att anpassa efter det.  

[Grimla]

"överkursarna" räknar foderstater och tillsätter vitaminer för det vilda ofta utan att ha koll på det mest elementära som att gruppindela och göra hullbedömnig

Menar du att de fårägare som är kapabla att räkna ut foderstater till sina djur,
i nästa minut så utan kunskap att de inte vet att man ska gruppindela och hullbedömma  

Skojar du Henning  

[Falin]

"överkursarna" räknar foderstater och tillsätter vitaminer för det vilda ofta utan att ha koll på det mest elementära som att gruppindela och göra hullbedömnig.

Okej, då är jag officiellt en överkursare!
Och det ena måste naturligtvis utesluta det andra? Man kan inte göra hullbedömning och räkna foderstat samtidigt?

För mig som är ny på får fanns det bara ett sätt att börja, och det var att göra en foderanalys och fodra efter den och sunda förnuftet. Jag är inte erfaren nog att på ett tidigt stadium se vart det barkar hän med tackornas hull, och behöver därför den hjälpen en foderstat ger i början.

Dessutom tycker jag att det är dumsnålt att ge kraftfoder utan att det behövs, och hur kan man veta det om man inte vet vad grovfodret innehåller? (Här innefattar jag alla djuren på vår gård som äter grovfoder, häst, får och nötkreatur.)

Uträknade foderstater är inget facit, men en bra start, istället för att famla i blindo i början. Hur kan det inte vara elementärt att ha koll på hur en bra foderstat är uppbyggd?