Den ultimata produktionsrasen?

[Gute]

Vilken ras tycker ni egentligen är den ultimata produktionsrasen?
Kräver minst mat kontra hög slaktvik,lätta lammningar mm.

[svekhult-ia]

Om den perfekta rasen fanns så skulle alla ha den...

Nä, men det finns ju en anledning till varför de stora lammproducenterna korsar. Finull som goda mödrar med lätta lamningar och bra laktationskurva korsat med köttrasbagge som ger bra vikter snabbast och med bra klassning.

I min värld är det inte finullen det är fel på (eller andra lantraser, allmoge etc) utan i den perfekta av världar skulle lågextensiv produktion betala sig med hjälp av konsumenters efterfrågan och slakteriernas klassning och system.

Så fråga hellre om den perfekta konsumenten eller den perfekta distributionen av köttet.......! 

[ulfg]

Frågan är intressant för man diskutera mycket kring den - även om den är omöjlig att ge ett entydigt svar på. Eftersom det finns många olika produktionsmodeller finns det många ultimata produktionsraser. Om man talar om intensiv produktion med snabbt tillväxt är det ju bara att titta på vad de stora lammproducenterna jobbar med för slags korsningar. Om man däremot satsar på extensiv produktion som en mer kostnadseffektiv lösning kan det handla om får med delvis andra egenskaper. På billigt naturbete med stora arealer och utegångsdrift året runt kan t. ex helt plötsligt kanske gutar börja konkurrera om vilken produktionsras som är mest optimal. Frågan är egentligen vilken som är den mest ultimata produktionsmodellen.

[Fåraherden]

Jag upplever att min korsningar, Dorset-finulltackor som korsats med gutebagge funkar bra.

Det är lagom stora tackor som föder två-tre stora lamm. Lammen kanske inte växer rekordsnabbt, men de får långa fina kroppar, med hög klass utan fett och svarar bra på gräs-diet.
Dessutom kan de göras dräktiga när som helst.

Det är vänliga sociala djur som är lätta att jobba med, mota etc. De renrasiga gutarna funkar också bra, men får bara 2 lamm. Deras lamm är ofta lite mindre

Mina dorset/finukllstackor funkar bra, men de är så oerhört stora och feta. Ingen fördel, de äter mycket mer än de andra tackorna, föder lika många lamm. Dessa blir ofta inte riktig lika bra klassade.

[Iris]

Men om man även väger in skinn, ull och livdjur då? Eller är det en dålig marknad för sånt?

[ulfg]

Så kommer man säkert in på någon eller andra raser. Den som finner ut att den framtida bästa lönsamheten skullle kunna ligga i t. ex skinn satsar naturligtvis på Gotlandsfår. Ull= ryafår, kanske. Varje produktionsmodell eller särskild nisch sin egen optimala produktionsras.

[Birgit]

Ja eller finull ( Fin ull) den betalas ju bra idag.
Vad gäller ull och skinn värde tror jag att allmogeraserna är på frammarsch. Tranås Skinnberederi köper ju värmlandsskinn från slakterierna, för att sådana skinn efterfrågas.
Själv hoppas jag att dessa positiva strömningar inte leder till avel och storleksökning på djuren, som annars är ultimata djur för extensiv produktion på naturbeten.
Så jag instämmer med svekhult-ia, att man ska söka de perfekta (medvetna) konsumenterna och på så vis skapa en efterfrågan på den utlimata miljövänliga och nyttiga produktionsformen.

[Wisteria]

Det kan ju vara såna djur som man lägger ner väldigt lite tid på. Man har ju börjat importera nån ny ras som heter Dorpet. Dom behöver man inte klippa. Jag håller med om att man ska söka de medvetna konsumenterna.. Men och nu är jag off topic man har inför Eu mötet bestämt att man av miljöskäl inte ska servera vare sig nöt eller lammkött till Eu-delegaterna. Det är Naturvårdsverket och regeringskansliet som har beslutat det i samråd, vad är då nästa steg? Finns det inte en politisk vilja att ha lammproduktion i Sverige då tror jag att vi får det svårt..

[småbrukartanten]

Det där med den mest ultimata produktionsrasen går nog inte att säga på rak arm. Det beror nog på vad den enskilde uppfödaren själv tycker fungerar bra och vad man är ute efter att producera. Det kan ju vara mer än bara kött. Många vill ju satsa på skinn också. Och nu kommer ju efterfrågan på bra ull också. Annonser i tidningen Fårskötsel från bl a Wåhlstedts.
Det finn ju ingen fårras som är perfekt på alla områden. Jag tycker själv att det är lite av det fina i kråksången att vi kan välja ras allt efter vad vi har för intresseinriktning och vad vi trivs med för sorts får.
Själv har jag finull och trivs jättebra med dem inte bara för att jag använder och vidareförädlar deras ull utan för jag trivs med deras lynne. Har tidigare haft flera andra raser en del fungerade bra andra inte alls. Men detta är ju upp till personkemin och att vi alla är olika som tur är.

[Birgit]

Håller med dig småbrukartanten, det är tur att det även inom fårvärlden råder biologisk mångfald, så det finns lite att välja på.
Ang. Wisteria, så verkar vissa larmrapporter fastna mer än andra. Bara att beklaga! Läste nyligen att gödsel från intensiv uppfödda djur (kraftfoder, kvävegödslat grovfoder) släppte ifrån sig mer onyttigheter än djur som betade ogödslade marker och skog. De sistnämnda behövs också för bevarandet av den biologiska mångfald som den urgamla betes/slåtter hävden skapat.

Dessutom om man ska vara klimat smart, bör man ha djur som klarar sig på utmarkerna och inte högproduktiva åkrar med grovfoder och spannmål, där vi rimligen borde odla människoföda.

För mänsklighetens ekonomi osv. är en produktion av kött på marker som inte kan odlas det ultimata. Dessutom, stora snabbväxande djur behöver mer och kraftfullare foder, vilket spär på övergödning och utsläppen genom högre brukningsgrad av marken.

[Charlotte]

 Den Ultimata produktionsrasen för alla finns nog inte
Dels har man ju olika tycke och smak, sen har man olika förutsättningar på gårdarna och olika nischer man är intresserad av att sikta på...
 Men de ultimata Produktionsdjuren är med ganska stor säkerhet korsningsdjur som Svekhult-Ia beskrev. Lite mindre tackor som producerar bra med mjölk utan att äta så extremt mycket underhållsfoder korsat med köttrasbagge för bra tillväxt på lammen.
 Jag har varit runt på ganska många större fårgårdar och här uppe är det i alla fall dom djuren och Gotlandsfåren (för dom som är intresserade av skinn) som dominerar stort.
 Och det gäller även på KRAV och Ekologiska gårdar med extensiv djurhållning på naturbeten och liten kraftfoderanvändning...
 Jag har en del tackor som är korsning Åsen och Finull+ ett litet, litet inslag av någon "okänd" köttras. Det är ganska små runda, fina tackor som lätt lägger på sig utan kraftfoder, ullen är också fin, finfibrig med glans (medvetet urval eftersom jag är ullintresserad).
 I år blev det av en "Olyckshändelse" ett experimentår eftersom några tackor blev tjuvbetäckta av bagglamm (jag kan inte säga till hundra vad bagglammet var för ras men är relativt säker på att det var en med stort Åseninslag som jag blev "lurad" att ha kvar för länge med tackorna pga dess storlek) och lammade redan i slutet på februari och resten var betäckta med min nya Leicesterbagge och lammade 2 månader senare.
 De tidigare födda har förbrukat mer kraftfoder,  pga att betet kommer igång sent här så är inte februari en optimal lamningsmånad om man vill använda en extensiv uppfödningsmodell....
 Med facit i hand så var slaktvikten i snitt nästan 10 kg mer/bagglamm för de som var födda 2 månader senare men hade köttraspappa. Alla lamm har gått på naturbete med sina mödrar, alla bagglammen flyttades sedan till återväxtbete för att undvika tjuvbetäckningar.
 Men för att man ska kunna bedriva korsningsavel så behövs ju besättningar som har renrasavel som man kan hämta djur ifrån
                                       Mvh
                                   Charlotte