Kommunala banker?

[Skytten]

Jo tom här, den Mandeiska spillran här skaffade sig parabolTV en i taget genom att varje familj fick en apparat genom att man samlade till varandra.

Efter åtta månader hade de alla.

Sk räntefri kredit kunde de inte få.

[Georgisten]

Money as Debt - Pengar som skuld (1 av 5)

Äntligen med svensk undertext!

[Suresh]

Jo tom här, den Mandeiska spillran här skaffade sig parabolTV en i taget genom att varje familj fick en apparat genom att man samlade till varandra.

Efter åtta månader hade de alla.

Sk räntefri kredit kunde de inte få.

Mande som i västafrikaner? Här som i var?

[Skytten]

Med Mandeer hänsyftade jag på en minoritet i  företrädesvis Irak, där många religioner finns, och de som flyr är ofta av en sån tillhörighet.

Mandeer härrör en del av sin tradition till Johannes Döparen, och kallas ibland (felaktigt) Johanneskristna.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Mandeism

http://www.sydsvenskan.se/vetenskap/halsa/article71232/Vattnet-ar-vagen-till-ljuset.html

http://www.signum.se/signum/template.php?page=read&id=3893


Jag har haft en mande som anställd, och under mina studentår studerade jag bla deras religion. Har en del litteratur, och tom en del av deras (hemliga) liturgiska skrifter.

Sverige har ca 6000 avdem, flest i Europa.

Andra minoriteter som yezdiner, även från Irak finns här, men de flesta i Tyskland(och troligen ingen levande kvar i Irak).

En vulgäruppfattning  i allmänt är att flyktingar från Irak måste vara muslimer.

[Existens?]

Jag är rätt glad att slippa anlita en lokal bank. Förr när Föreningsbanken fanns så var den ju rätt lokal. Då sitter det en massa bönder från orten och ska bedöma om grannen ska få låna.  Precis vad som helst kan ju då spela in i hur besluten blir, antingen är det kompisar som får låna, eller så är det osämja eller att man anses som udda, och då är man ute i kylan.

Nej, tack, jag föredrar att ha dom några mil bort.

[Suresh]

Nej, tack, jag föredrar att ha dom några mil bort.

'

De föredrar att ha dig ett par mil bort med. Då blir det lättare att låta dig konka utan att ha en massa jobbiga känslor inblandade.

[Georgisten]

'

De föredrar att ha dig ett par mil bort med. Då blir det lättare att låta dig konka utan att ha en massa jobbiga känslor inblandade.

Ja precis... som Swedbank i Baltikum liksom. Balterna är fett nöjda skulle jag tro. =)

[Existens?]

'

De föredrar att ha dig ett par mil bort med. Då blir det lättare att låta dig konka utan att ha en massa jobbiga känslor inblandade.

Tja, det är väl helt ok. I affärer ska det inte vara en massa känslor inblandade.

[Skytten]

På sjuttiotalet var jag kund och medlem i den lokala Föreningsbanken l Lund, de hade ganska nyligen bytt namn från Jordbruksskassan alltså formellt blivit bank.

Chefen var en fd bonde, och det var två feta tanter i storblommiga klänningar som satt i kassan.

Jag fick låna där (utan säkerhet), för att de visste att jag hade arbete i företaget, och jobbade mycket, just att de kände väl till mig, fick jag låna.  Efter ett tag slogs den lokala banken ihop med Malmö, och några unga civilekonomer tog över, då fick jag byta bank. De gick endast efter vissa siffror, och hade ingen lokalkännedom.  Kan tilläggas att den lokala banken hade nästan inga kreditförluster.

Föreningsbanken fd Jordbrukskassan sögs sen upp i vad som idag är Swedbank, en bank som inte är känd för att klara av kreditbedömningar, och inte har varit restriktiv i marknadföringen.

Mindre banker är bra, men de bör ägas av andra intressen än politiker.  Man kan även skapa kreditinstitut lokalt som formellt inte är banker.

[Georgisten]

Suresh ägnar sig  kreditinstitut åt FRB? Kommer inte ihåg nu igen.

[trädman]

Suresh ägnar sig  kreditinstitut åt FRB? Kommer inte ihåg nu igen.

Och ändå är du så tvärsäker på att det nuvarande systemet i alla avseenden är dåligt oc h fel på alla tänkbara vis?

[Suresh]

Suresh ägnar sig  kreditinstitut åt FRB? Kommer inte ihåg nu igen.

Vad menar du med kreditinstitut?

Alla som lånar ut likvida sparmedel sysslar med FRB, som jag förstår det. De enda som inte gör det bör vara de som emitterar bundna sparobligationer med samma löptid som lånet. De producerar valuta i en högre ordning av M.

[Georgisten]

Det bör observeras att det endast är bankinstituten som bedriver inlåningsrörelse, som på detta sätt vi här beskrivit kan skapa inlåning. Det finns ju andra finansiella intermediärer som bedriver kreditgivning, t ex finansbolagen eller bostadsinstituten. När dessa ger en kredit, måste de dra på ett inlåningskonto i en bank och kreditera låntagarens bankkonto. Utlåningen motsvaras alltså i detta fall inte av en inlåningsökning i banksystemet, bara i en överföring mellan olika konton."

Lars-Erik Thunholm skrev sådär i "Svenskt Kreditväsen". Nä, jag virrade till det lite när skytten sa "lokala kreditinstitut" - i UK får dessa nämligen inte skapa pengar. Kan man skapa "lokala kreditföreningar" i Sverige och utnyttja FRB? Tänkte att det lät mer som "Nordiska Sparlån" eller någon liknande lösning. Jag vet att common good bank menar att man kan skapa kreditföreningar inför uppstartningen av en CGB-avdelning. När man har tillräckligt med konton så konverterar man helt enkelt till regelrätt bankrörelse från kreditförening.

http://the-free-lunch.blogspot.com/2010/03/werner-exposes-credit-union-doublespeak.html

[Suresh]

Tidigare kunde ideella och ekonomiska föreningar bedriva mindre sparkassor för allmänheten i Sverige. Numera krävs banktillstånd för det, vad jag vet.

[Skytten]

Man får "lokalisera" en ekonomi, där det går. Om samfundet har en tusenlapp, och lånar ur den i den lokala ekonomin, hamnar tusenlappen på en annans konto i den lokala ekonomin, och likt stora banker omsätter den igen, så blir det en kreditexpansion.  Är detta gjort utan att någon kommer i svårighet, fungerar det, på samma sätt som i den globala ekonomin, kan ett korthus rasa, men med likala geografiskt utbredda konsekvenser.

[Georgisten]

Man får "lokalisera" en ekonomi, där det går. Om samfundet har en tusenlapp, och lånar ur den i den lokala ekonomin, hamnar tusenlappen på en annans konto i den lokala ekonomin, och likt stora banker omsätter den igen, så blir det en kreditexpansion.  Är detta gjort utan att någon kommer i svårighet, fungerar det, på samma sätt som i den globala ekonomin, kan ett korthus rasa, men med likala geografiskt utbredda konsekvenser.

Jo, fast om de lånar ut tusenlappen så hade de ju en tusenlapp från början och inte en tia. Det är skillnaden. I flera länder används systemet du beskriver i komplementära valutasystem mellan företag, s.k. C3-nätverk. Mycket framgångsrikt i exempelvis Schweiz och Sydamerika.

[Skytten]

Det fungerar så länge det fungerar, skillnaden är att det inte kollapsar en hel nations ekonomi.  Samtidigt som ett socialt tryck och informell information gör att säkerhet ofta är mer i substans.

[Georgisten]

Absolut. Faktum är att mångfalden som dessa småskaliga lokala lösningar skapar innebär att det ekonomiska systemet som helhet blir mycket mer stabilt.

Lite offentliga banker av BND-modell i kombination med detta ger en mycket stadig grund för samhällets ekonomi att stå på.

[Georgisten]

Hör om konceptet direkt från Ellen Brown - Författaren av "Bankerna och skuldnäten"

State Owned Banks: Fixing the Economy by Ellen Hodgson Brown

[Georgisten]

On the Edge with Max Keiser & Damon Vrabel (1/3)

Fascismen sprider sig över världen, menar Damon Vrapel. De internationella storbankirerna styr det mesta i USA nu och regeringen spelar med i deras spel. De 10 största bankerna äger 80% av tillgångarna i landet. Landet plundras i storskalig omfattning nu. På Island är det än värre.

"Alla våra problem härrör från att vi inte förstår pengar" sade en av USA:s grundare, citerar Damon Vrapel. För att återvinna åtminstone en aning av självbestämmande måste delstaterna i USA skapa "State banks" så att de får någon form av kontroll över den egna penningmängden.

Detsamma kan gälla Sverige i EU-staten. Sverige skulle kunna använda sitt ägande i t ex Nordea för att skapa pengar till det allmännas bästa. Tyvärr har Alliansen Nordea högst upp på försäljningslistan om de vinner valet i höst.