Tipsa på plocksidan i nästa Åter!
Goda nyheter, smarta självhushållarknep och roliga händelser.
Maila petter@alternativ.nu Gärna med bild.
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Stickande arbetshæst  (läst 2370 gånger)

Nina W

  • Inlägg: 3360
    • Värmland
Stickande arbetshæst
« skrivet: 22 feb-06 kl 23:27 »
Hæsten sticker...

Jag har mest hållit på med ridning, men min hyresværd har en 4-årig arbetshæst. Han han har føtt upp hæsten sjælv och kørtrænat
efter konstens alla regler. Men kusen sticker ibland! Det gør han bara før att det ær roligt att ta makten och springa fort, inte før att
han ær rædd. En ridhæst ær mer lættmanøvrerad pga man sitter på
och inte bakom. Då brukar jag ge den en klats med spøt på bringan i samma øgonblick som den sticker. Hjælper inte det så brukar jag se till att han får springa tillbaks i samma rikting som han kom, oftast bortåt... Men med en kørhæst ær det en annan sak. Hur bestraffar man den? Hur får man stopp?

Uddabudda

  • Inlägg: 1359
  • Mitt hem på jorden
    • Västergötland
Re:Stickande arbetshæst
« Svar #1 skrivet: 23 feb-06 kl 10:53 »
Låter som det skulle behövas lite grundläggande ovillkorlig dressyrträning...

I vilka situationer sticker förresten hästen?

Självhushåll till nytta och nöje

Nina W

  • Inlägg: 3360
    • Värmland
Re:Stickande arbetshæst
« Svar #2 skrivet: 24 feb-06 kl 22:58 »
Han sticker då något skramlar till eller sådær. men han bryr sig varken om ljud eller saker som fladdrar då man rider eller
håller på med markarbete. Tror han tar ljudet, fladdret eller
vad det nu var som orsak før att sticka! Mitt sto Blesa gjorde
så ibland då jag red tills jag lyckats øvertyga henne om att
det inte lønade sig. Hon var sællan rædd på riktigt!

Sar

  • Inlägg: 2653
  • hvilaro.blogspot.com
    • Hvila Ro - Prästgård anno 1700
Re:Stickande arbetshæst
« Svar #3 skrivet: 26 feb-06 kl 01:28 »
Antagligen blir han bakrädd när något skramlar till. Han känner sig kanske inte lika säker förspänd som när han rids eller går lös (han kan lätare ta sig undan från ev. fara då).
Vissa hästar har ett större flyktbeteende än andra, det kan bli bättre ju säkrare han blir inom körningen men vissa blir aldrig något att lita på. Att hålla på och slå en häst på bogen i förebyggande syfte för att den inte ska sticka låter otroligt skumt. Blir hästen rädd så inte gör man saken bättre genom att gå på med spöet! >:( :-\

ManiacDarling

  • Inlägg: 227
    • Västergötland
Re:Stickande arbetshæst
« Svar #4 skrivet: 26 feb-06 kl 02:41 »
Hmm.. Jag skulle satsa på att börja med vanlig ledträning/dominansträning för att få hästen lydig och följsam från marken. När något går snett i inlärningen måste man alltid gå tillbaka till grunderna och kontrollera att allting fungerar från grunden.
Ta repgrimma och långt ledrep. Man flyttar hästen mycket för att få den att förstå vem som är högst i rang. Börja med att flytta hästen för kroppspråket, och fortsätt sedan med punkttryck (undan för tryck) En häst förstår direkt vad ditt kroppspråk betyder, medan punkttryck måste tränas och läras in eftersom det inte kommer naturligt för hästar.
En häst som sticker kanske man ska träna ryggning en hel del med för att få den uppmärksam -bakåt istället för att tänka så mycket framåt. Men träna alla olika varianter: bakdelsvändningar, framdelsvändningar, sidleds samt mycket ledträning(hästen ska inte gå på dig, inte gå förbi dig, stanna när du stannar, rygga när du ryggar, och hans uppmärksamhet ska vila på dig till 100%. När hästen är uppmärksam belönar man den med en liten "tankepaus", och när hästen mister uppmärksamheten på dig så "tar" du tillbaks den genom att kräva hästen att flytta sig undan från dig)

När hästen är lydig i ledrep skulle jag fortsätta med tömkörning, och använda mig av samma kommandon och språk som hästen är van från ledövningarna i ledrepet. Skillnaden är bara att man nu befinner sig bakom hästen, och det kanske är just din position bakom hästen som gör hästen mer osäker eftersom den har svårare att se dig. Då får man träna mer på det. Träna mycket lydnad såsom ryggningar och flyttningar här också, fast med tömmar. Använd antingen ett långt spö, eller en medhjälpare med grimskaft till hästen för att hästen ska förstå vad du vill att den ska flytta på.

Det är aldrig fel att gå tillbaka till grundträningen när något längre fram i hästens utbildning brister. Men det är svårt att veta exakt vad hästens problem är, när man inte vet vilken typ av individ det är eller vad ni har för förhållande i övrig hästhållning.

Ett annat tips: Var alltid konsekvent - har du bett om en sak som du vet att hästen klarar av så sluta inte förrän hästen har tagit ett steg i rätt riktning. Och ge eftergift och belöning i exakt samma stund som hästen gör rätt. Det är den enda och den bästa motivationen man kan ge sin häst - en eftergift vid rätt beteende.

En häst som t.ex har blivit inkörd eller inriden med ingen eller väldigt lite munfrihet(dvs ryttaren/kusken sitter alltid och håller eller drar lite i tyglarna) kanske inte alls har förstått vad tygeltaget för "stopp" innebär i praktiken, eller har kanske lärt sig att missbruka det pga för lite motivation - Eftersom den alltid är van att det drar lite i munnen, oavsett om den står stilla eller är i rörelse, så har den "gett upp" på att stanna lydigt vid en mjukt tygelförhållning. En häst som däremot alltid får slack i tyglarna direkt som den stannar, lär sig att "det lönar sig" att stanna varje gång man ber om det.

Det finns säkert tusen andra varianter att lösa ett sånt här problem. En naggad gammal hästkarl skulle säkert ha sagt såhär: Vill hästen springa - så visst fan ska han springa. Men hur långt och länge det bestämmer jag. När du känner att hästen har tröttnat på farten, så driver du på honom extra länge och extra hårt, och du tvingar honom att ta jobbiga och svåra passager och kurvor, som kräver hans fulla uppmärksamhet och koncentratione, tills han verkligen har fått nog, och låt honom förstå att det är en riktigt obehaglig upplevelse att sticka iväg, eftersom det alltid slutar med onödigt massa arbete. Upprepa detta konsekvent varje gång hästen sticker, så kanske han lär sig. Detta kanske inte funkar om det är en riktigt energisk häst som verkligen älskar att springa.

En annan variant är att ta ett skarpare bett och "såga" hästen tillbaka till skritt. Men detta fungerar inte om hästen har något fel i grunden, den kanske t.ex är osäker på körning, eller har inte helt förstått vad tygeltaget betyder och då kan det istället resultera i en ännu mer stressad häst, så man bör vara försiktig med skarpare bett.

En annan variant kan vara att bara köra hästen med kälke eller släde på "säkra" stigar och områden. Om man kör i riktigt tungkörd djupsnö så orkar hästen inte dra iväg (om den ens klarar att galoppera i djupsnö med släp efter sig). Då ska man passa på att träna hästen med en massa slammer och dylikt tills den vänjer sig vid det. Det är antagligen inte lika roligt att dra iväg med en tungkörd kälke i djupsnö, som det kan vara med en lättkörd rockard på bart väglag.

Ja, det var nog det jag kom på för stunden.. Lycka till!


Uddabudda

  • Inlägg: 1359
  • Mitt hem på jorden
    • Västergötland
Re:Stickande arbetshæst
« Svar #5 skrivet: 26 feb-06 kl 14:29 »
Mycket bra tips från Maniac Darling!

Dock vill jag ifrågasätta om det alltid är lättast att börja med att flytta hästen med kroppsspråk? Tränar detta mycket med min unghäst, men det går mycket lättare att flytta henne med hjälp av fysiskt tryck. Det kan ju vara att jag inte är tillräckligt tydlig i mina signaler, för hon går ju undan för ledarhästen i hagen (så på så vis är det ju mer naturligt för hästen). Men någon menade att det kan vara för att hästen ännu inte är mentalt mogen för det psykiska tryck som flyttning med kropsspråk innebär. Nu är det iofs en unghäst jag har, så det kan ju vara skillnad om man har en vuxen häst?

Självhushåll till nytta och nöje

Nina W

  • Inlägg: 3360
    • Värmland
Re:Stickande arbetshæst
« Svar #6 skrivet: 01 mar-06 kl 20:26 »
TACK Maniakdarling før alla fina tips. Jag ska vidarebifodra dem till
Bertil så snart jag kommer hem.

Angående att jag kratshade till Blesa i samma øgonblick som hon stack: Jag gjorde det inte om jag inte var sæker på att hon inte var
rædd utan bara full i bus och ville ta makten. Om man haft sin ridhæst i flera år så kænner man om den spænner sig och ær ængslig eller om den bara vill testa en. Hæstar ær sannerligen inte
milda mot varandra, det ær tænder och kickar tills någon ger sig.
Mycket hot i luften, men ibland smæller det. En hæst som ær riktigt
ranghøg vinner respekt utan mycket våld, de andra underordnar sig ændå. På ryggen blir ett ledarskap inte så konkret och då kan det vara svårare... Det vanligaste problemet med Islænningar ær just att dom sticker.

ManiacDarling

  • Inlägg: 227
    • Västergötland
Re:Stickande arbetshæst
« Svar #7 skrivet: 02 mar-06 kl 14:55 »
Mycket bra tips från Maniac Darling!

Dock vill jag ifrågasätta om det alltid är lättast att börja med att flytta hästen med kroppsspråk? Tränar detta mycket med min unghäst, men det går mycket lättare att flytta henne med hjälp av fysiskt tryck. Det kan ju vara att jag inte är tillräckligt tydlig i mina signaler, för hon går ju undan för ledarhästen i hagen (så på så vis är det ju mer naturligt för hästen). Men någon menade att det kan vara för att hästen ännu inte är mentalt mogen för det psykiska tryck som flyttning med kropsspråk innebär. Nu är det iofs en unghäst jag har, så det kan ju vara skillnad om man har en vuxen häst?



Hästar är ju av naturen "Mottrycksdjur". Om du trycker mot hästen så reagerar den instinktivt med att trycka emot. Men alla hästar har också s.k tryckpunkter, där de reagerar med automatik. Man brukar använda sig av dessa speciella tryckpunkter för att underlätta för hästen att lära sig att flytta sig på olika sätt.
En tryckpunkt sitter t.ex bakom nack-senan, trycker man där så sänker hästen sitt huvud. Likaså om man trycker ungefär vid gropen i halsen, på bägge sidor, ganska nära ganaschen, då rycker hästen instinktivt upp huvudet. Om man trycker på ett speciellt ställe på hästens bog(på bägge sidor samtidigt) vid en grop i muskeln, då flyttar sig hästen bakåt. Det finns flera tryckpunkter man kan använda sig av.

Andra tryck som inte kommer reflexmässigt måste hästen lära sig. Som t.ex skänkel-tryck osv.. Finns det fler än jag som har blivit trampade av en häst på foten, och sedan försökt häva hästen tillbaka med resultatet att hästen trampar ner ännu mer på foten?

Att flytta hästen för kroppspråket är inget man måste lära den någonsin. Om fölet växer upp under naturliga förhållanden så är det flocken runt omkring och mamman som lär fölet att flytta sig och underkasta sig när hot om våld förekommer. En unghäst har troligtvis redan lärt sig hela registret. Oftast räcker det med att hota hästen för att den ska flytta sig.

En stark häst som har lärt sig att köra runt med folk och människor kan mycket väl ha svårt att lyssna på sin ägare när den helt plötsligt börjar kräva respekt och hota om våld. Det blir en riktig omställning för en sådan häst att helt plötsligt börja se människor som högre i rang. (De flesta hästar testar alla enskilda människor som de kommer i kontakt med för att se vem som är chefen) Det krävs ju träning och konsekvens att ändra på ett sådant etablerat förhållande och hästen är säkert motsträvig i början. Likaså kan hästen bli motsträvig och rentav aggressiv om man hela tiden ger den dubbla signaler(vilket är fallet för väldigt många hästar idag) Å ena sidan vill man att den ska stå still när man borstar den, den ska gå fram och vara lydig när man rider den men all övrig hästhantering skriker av brist på ledarskap. Många hästar promenerar med sina ägare som om de var en vante i grimskaftet, och ägaren låter hästen bete sig så. De kliar sig mot dem, trampar på dem, går på dem och flyttar runt på dem. Allting blir en enda dragkamp och hästen anser sig vinna om den lyckas flytta runt på sin människa. När man då ändrar beteende i vissa situationer och kräver lydnad så är det inte konstigt om hästen blir förvirrad och kanske protesterar. Exempel: Den kanske inte alls vill gå över den där bäcken, och tycker inte att personen som sitter på ryggen är en tillräckligt övertygande eller pålitlig ledare för att tala om för den vad den ska göra, så den väljer att lyssna på sitt eget hästförnuft istället.

Jag har varit med om ranghöga hästar som blivit smått aggressiva när jag försökt dominansträna på det här sättet, eftersom de hästarna hela sitt liv har varit vana att hantera både hästar och människor lite som de vill. Har man en sådan stark häst så måste man vara väldigt konsekvent, att aldrig låta hästen vinna en maktkamp, men samtidigt måste man vara försiktig så att man inte kräver för mycket av hästen i sin inlärning i början. Om hästen inte förstår vad du är ute efter trots att den ideligen försöker förstå kan den bli frustrerad och "ge upp" genom att försöka bli av med obehaget(en ranghög och erfaren häst drar sig inte för att använda kamp-beteende före flykt-beteende, särskilt om den har lärt sig att den på det sättet lätt kan skrämma människor med det). MAn får gå försiktigt fam och bara kräva små små steg i början särskilt om man har att göra med en väldigt ranghög häst. Varje framsteg måste belönas med en eftergift(dvs att man tar bort obehaget)

Uddabudda

  • Inlägg: 1359
  • Mitt hem på jorden
    • Västergötland
Re:Stickande arbetshæst
« Svar #8 skrivet: 02 mar-06 kl 23:21 »
Intressant!

Självklart kan hästen kroppsspråket, men det jag menade var att är man inte så kunnig själv kan det vara svårare att få hästen att förstå kroppsspråket än att gå undan för tryck.

Håller annars med om att konsekvens är centralt i alla lägen. Själv skulle jag aldrig acceptera att hästen kliar sig mot mig eller går på mig. Men jag har mycket kvar innan min häst har full respekt för mig -eftersom jag har gjort det misstaget att jag inte varit tillräckligt tydlig mot henne alltid, så när jag börjar kräva mer av henne surar och protesterar hon gärna eftersom hon upplevt att hon fått som hon velat i många lägen. Just därför tar vi det ganska lugnt så att träningen blir positiv både för mig och för henne, utan risk för kamp.

Hästar är ju av naturen "Mottrycksdjur". Om du trycker mot hästen så reagerar den instinktivt med att trycka emot. Men alla hästar har också s.k tryckpunkter, där de reagerar med automatik. Man brukar använda sig av dessa speciella tryckpunkter för att underlätta för hästen att lära sig att flytta sig på olika sätt.
En tryckpunkt sitter t.ex bakom nack-senan, trycker man där så sänker hästen sitt huvud. Likaså om man trycker ungefär vid gropen i halsen, på bägge sidor, ganska nära ganaschen, då rycker hästen instinktivt upp huvudet. Om man trycker på ett speciellt ställe på hästens bog(på bägge sidor samtidigt) vid en grop i muskeln, då flyttar sig hästen bakåt. Det finns flera tryckpunkter man kan använda sig av.

Andra tryck som inte kommer reflexmässigt måste hästen lära sig. Som t.ex skänkel-tryck osv.. Finns det fler än jag som har blivit trampade av en häst på foten, och sedan försökt häva hästen tillbaka med resultatet att hästen trampar ner ännu mer på foten?

Att flytta hästen för kroppspråket är inget man måste lära den någonsin. Om fölet växer upp under naturliga förhållanden så är det flocken runt omkring och mamman som lär fölet att flytta sig och underkasta sig när hot om våld förekommer. En unghäst har troligtvis redan lärt sig hela registret. Oftast räcker det med att hota hästen för att den ska flytta sig.

En stark häst som har lärt sig att köra runt med folk och människor kan mycket väl ha svårt att lyssna på sin ägare när den helt plötsligt börjar kräva respekt och hota om våld. Det blir en riktig omställning för en sådan häst att helt plötsligt börja se människor som högre i rang. (De flesta hästar testar alla enskilda människor som de kommer i kontakt med för att se vem som är chefen) Det krävs ju träning och konsekvens att ändra på ett sådant etablerat förhållande och hästen är säkert motsträvig i början. Likaså kan hästen bli motsträvig och rentav aggressiv om man hela tiden ger den dubbla signaler(vilket är fallet för väldigt många hästar idag) Å ena sidan vill man att den ska stå still när man borstar den, den ska gå fram och vara lydig när man rider den men all övrig hästhantering skriker av brist på ledarskap. Många hästar promenerar med sina ägare som om de var en vante i grimskaftet, och ägaren låter hästen bete sig så. De kliar sig mot dem, trampar på dem, går på dem och flyttar runt på dem. Allting blir en enda dragkamp och hästen anser sig vinna om den lyckas flytta runt på sin människa. När man då ändrar beteende i vissa situationer och kräver lydnad så är det inte konstigt om hästen blir förvirrad och kanske protesterar. Exempel: Den kanske inte alls vill gå över den där bäcken, och tycker inte att personen som sitter på ryggen är en tillräckligt övertygande eller pålitlig ledare för att tala om för den vad den ska göra, så den väljer att lyssna på sitt eget hästförnuft istället.

Jag har varit med om ranghöga hästar som blivit smått aggressiva när jag försökt dominansträna på det här sättet, eftersom de hästarna hela sitt liv har varit vana att hantera både hästar och människor lite som de vill. Har man en sådan stark häst så måste man vara väldigt konsekvent, att aldrig låta hästen vinna en maktkamp, men samtidigt måste man vara försiktig så att man inte kräver för mycket av hästen i sin inlärning i början. Om hästen inte förstår vad du är ute efter trots att den ideligen försöker förstå kan den bli frustrerad och "ge upp" genom att försöka bli av med obehaget(en ranghög och erfaren häst drar sig inte för att använda kamp-beteende före flykt-beteende, särskilt om den har lärt sig att den på det sättet lätt kan skrämma människor med det). MAn får gå försiktigt fam och bara kräva små små steg i början särskilt om man har att göra med en väldigt ranghög häst. Varje framsteg måste belönas med en eftergift(dvs att man tar bort obehaget)
Självhushåll till nytta och nöje

ManiacDarling

  • Inlägg: 227
    • Västergötland
Re:Stickande arbetshæst
« Svar #9 skrivet: 04 mar-06 kl 22:08 »
Jag känner igen det där. Min häst som jag köpte i höstas har också en tendens att surna till när hon märker att jag inte nöjer mig med mindre än respekt och underkastelse från hennes sida. Det var värst i början när jag fick henne eftersom hon testade mig dagligen. Inte våldsamt direkt, men det var typiska dominanstecken hon använde sig av. Hon kliade sig mot mig, hängde på mig, ignorerade mig och visade tydlig disrespekt i varje handling. Hon är en väldigt självsäker häst med integritet, och jag har lärt mig av mina tidigare erfarenheter att skynda långsamt med en sådan häst.
Det var tydligt att hon har varit van att vinna många maktkamper, och nu helt plötsligt så fungerade inte hennes gamla trix.

Jag tror att hon har lärt sig att respektera mig nu, men hon ger mig fortfarande inte sitt totala förtroende, jag tror att det är det svåraste man någonsin kan uppnå med en häst eftersom det är något man aldrig kan utkräva från hästen. Hästen måste välja själv att frivilligt ge dig förtroendet, och det ger den bara till en ledare som den litar på helt och hållet. Om man tittar på en tamhäst-flock så kan man ibland t.ex se en ranghög häst som ledare för flocken, enbart för att den utnyttjar sin aggressivitet och pondus i maktkamper. Men när det kommer till att få flockens förtroende så kanske det brister. Flocken blir disharmonisk när ledaren inte besitter den klokhet och erfarenhet som krävs för att vara en trygg förebild som alla litar på, och när det uppstår fara så blir alla rädda och springer, istället för att titta på ledaren och invänta signaler för vad som ska göras i det läget.

Vi människor måste ju försöka sträva efter att vara den trygga ledaren som vinner förtroendet för att vi är lugna och stabila och kan hantera hästen med små fina signaler, inte den aggressiva ledaren som enbart vinner pga överdrivet våld och starka hotelser.
En häst får mer respekt och förtroende för en människa som visar att den kan få hästen dit den vill med små och knappt märkbara medel, än en person som skriker, viftar och vevar och kanske stressar hästen onödigt mycket för att få sin vilja fram.
Det är något att tänka på när man tittar på hästar i frihet. Det brukar oftast vara en ranghög klok gammal märr som den naturliga flockledaren eftersom de andra oftast litar mest på henne. Hon behöver oftast inte behöva använda särskilt mycket våld till sina undersåtar, ibland räcker det med en myndig blick från hennes sida för att de andra ska fatta vinken. När eventuell fara uppstår så betraktar flocken vad ledarstoet gör. Om hon står kvar så stannar resten av flocken också, de litar på hennes kunskap.
« Senast ändrad: 04 mar-06 kl 22:14 av ManiacDarling »

Sar

  • Inlägg: 2653
  • hvilaro.blogspot.com
    • Hvila Ro - Prästgård anno 1700
Re:Stickande arbetshæst
« Svar #10 skrivet: 05 mar-06 kl 20:19 »
En naturlig ranghög häst behöver aldrig eller sällan slåss för att sätta sig i respekt. Den har naturlig pondus. Ledarskap har heller inget att göra med storlek och styrka, jag har sett ett gammalt oskott b-ponnysto leda ett gäng halvblod. ;D
En häst som slåss och tjuvnyper för att hålla sig på "topp" är ingen naturlig ledare utan oftast den som har mest ledarvilja av de andra icke ranghöga hästarna, den tar ett ansvar den inte är redo för och beter sig då "elakt".

Jag känner mig fortfarande ytterst tveksam till att slå till hästen på bogen när man rider för att hindra den att sticka. Spöet ska vara en förlängning av ens hjälper (säte, skänkel, tygel) och inte användas till bestraffning. Då spöet kan användas som framåtdrivande hjälp känns det motstridigt att använda den för att stoppa hästen.
På backen kanske spöet kunde användas som förlängning av "kroppshjälpen" om hästen inte skulle acceptera att inte få springa över människan. Hjälpen kommer då framifrån vilket gör att den blir "stoppande", inte bakifrån vilket gör att den blir framåtdrivande.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Om tidningen Åter



- Så mysig, inspirerande och härlig tidning! Sätter igång en känsla av att allt är möjligt. Vill bli självhushållare nu! I framtiden ska vi ha våran gård och Jag längtar så! Livet kan vara bra underbart och det är värt att kämpa för sin dröm så vi kan leva på riktigt. Inte i samhällets ekorrhjul utan ta tillvara på livet till fullo.
/ Linda

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser