Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag  (läst 7631 gånger)

Filip Skräplund

  • Inlägg: 4577
Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« skrivet: 19 feb-06 kl 22:48 »
Kan man finna gemensamma egenskaper hos hundägare respektive kattägare?
Har olika personlighetstyper preferens för vissa hund- och/eller kattraser?
« Senast ändrad: 19 feb-06 kl 22:52 av zeke »
"I never did give anybody hell. I just gave them the truth and they thought it was hell."  Harry S. Truman

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #1 skrivet: 20 feb-06 kl 07:55 »
 Jag har både hundar och katter och är kanske en kluven personlighet ;D
 Jag har nästan aldrig valt hundras själv, hundarna har liksom "ramlat på mig" i form av omplaceringar. Du som bor så bra på landet, osv..... Det är bara den sista som jag har valt ut alldeles själv och det blev en "nyttohund" en Border :)
                         Mvh
                       Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

manna

  • Inlägg: 3788
    • -
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #2 skrivet: 20 feb-06 kl 12:15 »
Jag tror faktiskt att de människor som aktivt väljer en viss ras har en del personlighetsdrag gemensamma. Väljer man en bruksras är (förhoppningsvis) sannolikheten stor att man uppskattar att arbeta med sin hund. Som slöhög väljer man kanske hellre en hund från grupp 9, sällskapshundar. I den bästa av världar väljer människor förstås bara att bli hundägare om det finns ett verkligt intresse för vovven.

Jag, som är en envis och rolig jävel, har valt att vara ägd av en isländsk fårhund. Vi tär på varandra så gott det går...  ;D
Tycker du att det är upprörande? Jag tycker att det är roligt. Det är därför jag är gladare än du är.

http://hemmaljunga.blogspot.se/

Neta

  • Gäst
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #3 skrivet: 20 feb-06 kl 13:57 »
Sorry men de raser som ingår i grupp 9 är nog inte alla anpassade för slöhögar!

"Som slöhög väljer man kanske hellre en hund från grupp 9, sällskapshundar. "

Har själv tibetansk terrier (sedan 1973) och att jag är lik mina hundar eller hundarna lika mig är nog ganska så sant!
Vi är envisa, glada och positiva och långhåriga! Vi kan vara keliga och mysiga men även ha ett ordentligt hett humör! Antingen sover vi eller så är det full fart! Att slöa, ja i soffhörnan en stund när vi varit ute ordentligt!
Vi älskar att vara ute i snön och skog och mark men gillar inte stekheta sommardagar!
Sen vet inte jag om jag blivit som jag är tack vare hundarna eller om jag skaffat denna ras för att jag är som jag är!

manna

  • Inlägg: 3788
    • -
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #4 skrivet: 20 feb-06 kl 21:33 »
Neta, jag menar att det inte finns någon hundras alls som passar för slöhögar...

Kom just på att det finns två typer av katt- och hundägare:
Typ 1 menar att hunden/katten är en hund/katt.
Typ 2 menar att hunden/katten är en liten människa.
Tycker du att det är upprörande? Jag tycker att det är roligt. Det är därför jag är gladare än du är.

http://hemmaljunga.blogspot.se/

 

Neta

  • Gäst
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #5 skrivet: 20 feb-06 kl 21:50 »
Håller med dig Manna!
Jag har grundkurser för valpar och utställningsträning för vuxna hundar och blir lika förtvivlad varje gång när hundägare tror att det de har i kopplet är en människa! Och tror att det går att berätta för hunden "att nu ska du gå fint och inte dra i koppplet för nu kommer domaren att titta på dig" och att hunden förstår precis vad som menas!
Sen att vi ibland förmänskligar våra husdjur är en annan sak. Men när vi ska få fason på djuren måste vi inse att de är djur! Och förstå i vilket sammanhang vi lever.
En av mina tikar (hon som gillar sladdar) satt en gång mitt på köksbordet och hade rivit sönder en hel Dagens Nyheter i små smulor. När jag kom in i köket tittade hon anklagande på unghanen som låg på köksgolvet. Hennes min sa: "Titta matte vad han har gjort!" Ja, jag förmänskligar ibland också men hon har en min som är den mest oskyldiga på denna jord även om hon har en halvtuggad sladd eller en halv sida av DN i munnen!
Jag har katt också men hon tror att hon är en höna! Och det kan inte jag rå för! Men jag tror inte hon är människa! Hon tillbringar mesta tiden med hönsen och sitter till och med på hönspinnen!

Dexter

  • Gäst
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #6 skrivet: 21 feb-06 kl 00:24 »
Jag tror att olika hundraser attraherar skilda sorters människor, vilket egentligen är ganska givet.
Bland de mer vakt- och/eller kampbenägna hundarnas ägare finns, enligt min erfarenhet, en överrepresentation av unga killar som söker efter en macho-image.
Man ser ju sällan en gammal dam med en pitbull, mastiff eller ens en rotweiler, utan oftast en ung kille eller eventuellt hans flickvän.
Alla som skaffar en pitbull, mastiff eller en rotweiler gör ju inte det för att vara macho, men många gör det.

 
Jag har en känsla av att hunden för många unga killar får representare ett slags macho-alterego, som är fysiskt utagerande, aldrig ger sig och därmed inger respekt.
Jag har själv sett hur unga killar hejar på sina pitbull- och rotweilervalpar när de leker våldsamt m varandra för att sedan bli dödligt besvikna om deras valp blir rädd eller viker sig. Det är tragiskt både för hundarna och för killarna själva.

Jag gillar själv hundar som har lite aggressivitet och vaktinstinkt, men jag respekterar mina hundar och låter inte dem utkämpa mina slag.


Nina W

  • Inlägg: 4098
    • Värmland
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #7 skrivet: 21 feb-06 kl 03:30 »
Væljer djur efter personlighet

Jag har en katt och en hæst, och den enda hund jag haft var en
mellanpudel.
Jag vill ha glada, lættsamma och lættmedgørliga djur. Har nog med min egen mellankoli ændå... Jag hæmtade min katts mamma i Norge. Hon var skogkatt ænda ut i klospetsarna men utan ækthetsintyg och det ær dottern Såfin också. Dom ær vældigt pigga
och spralliga och har en enorm jaktlust och leklust.
Mina førældrar ville egentligen inte ha hund, och skulle det vara
någon så skulle det i så fall vara en liten søt sællskapshund.
Dærfør køpte jag mellanpudelvalpen Beauty då jag var 14 år.
Jag valde ut henne vældigt noga før jag ville ha en tuff hund.
Hon var jættelivlig och smart, inte så lætt att bestæmma øver.
Men viktigast av allt, hon ælskade folk, æventyr och upptæcksfærder och att springa fort, fort. Hon var en jætterolig
liten hundkompis. Jag skulle kunna tænka mig att ha en pudel igen.
Aldrig en kænslig, sentimental hund som tittar på mig med stora
bruna undrande øgon och ær en kænslobarometer.

Så mitt råd ær, fundera på vilken uppgift djuret ska ha och kolla
sedan in personliheten noga.

manna

  • Inlägg: 3788
    • -
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #8 skrivet: 21 feb-06 kl 07:06 »
Sen att vi ibland förmänskligar våra husdjur är en annan sak.

Ja, det där är jag oxå inne på ibland. Ludenben här hemma är en riktig clown och det är därför lätt att fantisera om hans julshow i vardagsrummet, där han sköter ljus, ljud, koreografi och musik helt på egen tass. Höjdpunkten är "dansande höns" och i publiken sitter uttråkade terriern Plopp och mycket imponerade borzoien Tossa. Den sistnämnda med rosa läppglans och nya, vita knästrumpor.

Hundar är på intet vis korkade och när de jobbar som bäst för att "komma undan" med stulna rödbetor eller ägg, är det lätt att sätta mänskliga tankar i huvudet på dem. Fårhunden med matlängtan säger "... och här sitter jag, orkeslös och undernärd... ååh... nu sviker krafterna...farväl... *gurgel*", medan bullterriern Hulda kör med lite tuffare stil - trots att det ligger en död katt i kökssoffan. "Ja, jag bet ihjäl katten. Än sen"?

Neta, hur många gånger har du hört "Men det är BRA nu!" på planen, när en irriterad hundägare försöker få sitt lilla gull att sluta med de blandade småhoppen?  ;D
Tycker du att det är upprörande? Jag tycker att det är roligt. Det är därför jag är gladare än du är.

http://hemmaljunga.blogspot.se/

Neta

  • Gäst
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #9 skrivet: 21 feb-06 kl 08:58 »
Ha,Ha...
Ja, hur många gånger jag har hört "Nu är det BRA!" vet jag inte men många, många är det!
Konsekvens i hunduppfostran (och kattfostran) är grunden för att få sitt djur att förstå vad man menar.
Man kan inte berömma med BRA! och sedan säga nej med Nu är det BRA! Eller "kommandona: Sitt sa matte, kom sa matte, stå sa matte osv...
Snacka om att det blir tilt i huvudet på valpen!
Men man kan ju skilja på uppfostran - träning och att ibland i vissa situationer ge våra djur mänskliga drag!

Ibland blir jag så konfunderad över hur fel det blir när vissa människor skaffar sig hund! Okey att unga killar som vill verka macho skaffar "machohundar" men när en äldre dam som knappt kan ta sig själv runt kvarteret skaffar en vinthund med spring i benen och bara promenerer den sakta tre gånger om dagen runt kvarteret eller när folk ser en söt valp och skaffar sig den och inte tänker på att det blir en stor unghund som behöver fostras även av den lilla söta valpen. Ja, det finns många som nog borde tänka efter före! Det är ju samma sak som att skaffa barn för att man älskar bebisar och inte tänker på att även en liten söt bebis kan bli en lång drasut och tonåring med alla de speciella frågor som hör till ålder och utveckling!

Nettus

  • Inlägg: 2672
  • Gör inte som alla andra - tänk själv!
    • Småland
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #10 skrivet: 21 feb-06 kl 13:05 »
Usch, jag tycker det är fruktansvärt när jag ser kläder till hundar i zooaffärerna! Stackars djur! Igår sa syrran att hon sett spetstrosor till hunden!!! Låt djuren få vara vad de är - djur >:( ! Och det här modet med en liten hund under armen som ett chict modeattribut >:( >:( !
Stadsbo med akut längtan ut på landet med djur och odlingar

curmbox

  • Inlägg: 537
  • Var sak har sin tid
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #11 skrivet: 22 feb-06 kl 17:10 »
Ibland är det -trot eller ej- en nödvändighet med "kläder" till hunden. Där jag bor kan kvicksilvret krypa ner en bra bit under -30 och då måste en av mina hundar ha sin "jacka" på för att hålla sig varmare. Den andra hunden - av polartyp-klarar av kyla hur bra som helst och går alltid ut "naken" :o
Ge mig mod att vara den jag är och inte tappa modet för att jag är den jag är

Neta

  • Gäst
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #12 skrivet: 23 feb-06 kl 09:41 »
Hur långa promenader går du med hundarna om det är kallare än -30???
Inga av mina hundar eller jag vill gå långpromenader då!
Sen tror jag att det mest är en vanesak. Jag har förutom tibetansk terrier, som kan vara ute i princip hur länge som helst hur kallt det än är, även faraohundar. Faraohundarna föredrar helt klart +25 grader men jag har aldrig haft täcke eller andra kläder på dem. Vi går i och för sig inte långpromenader om det är kallare
än -20 då vill inte jag heller vara ute för länge. Men så länge de rör sig så fryser de inte. Om de springer själva och får röra sig fritt så kan de vara ute ordentligt. Vid koppelpromenader är det tassarna de fryser om först!Men vet många som redan runt +5 sätter på dem täcke för att de inte ska bli kalla och då är det klart att hundarna vänjer sig vid detta.







Nettus

  • Inlägg: 2672
  • Gör inte som alla andra - tänk själv!
    • Småland
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #13 skrivet: 23 feb-06 kl 12:03 »
Naturligtvis finns det tillfällen när ett hundtäcke behövs, men det är en helt annan sak med "chica" modekläder.
Stadsbo med akut längtan ut på landet med djur och odlingar

Neta

  • Gäst
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #14 skrivet: 23 feb-06 kl 13:02 »
Det handlar säkert mest om hur jag är som hundägare om jag väljer att ha täcke på min hund eller ej och om jag väljer ett "vanligt" täcke eller ett chickt sådant. Om jag väljer att ha tikskydd på min löpande tik och då väljer ett vanligt sådant eller väljer ett par spetstrosor!

Men är det då skillnad på hund- och kattägare? Jag har aldrig sett någon som haft täcke eller liknande på sin katt!

sidra

  • Inlägg: 70
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #15 skrivet: 23 feb-06 kl 18:05 »
Skillnaden är kanske att katten får välja själv.
Mina katter bara klagar på mig om det ar kallt ute, men går inte ut.
Sen kan jag tänka mig att en katt lätt skulle åla sig ur alla sorters kläder.

papillon

  • Gäst
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #16 skrivet: 06 mar-06 kl 19:57 »
Neta, jag menar att det inte finns någon hundras alls som passar för slöhögar...

Kom just på att det finns två typer av katt- och hundägare:
Typ 1 menar att hunden/katten är en hund/katt.
Typ 2 menar att hunden/katten är en liten människa.

Manna, nu låter du som min man. Då kan du gissa vilken typ jag är.Skämt åsido, jag tror inte att djur är människor men däremot så kan det vara trevligt att småprata med dem även om de inte förstår något. De som talar människospråk med sina djur tänker nog högt helt enkelt.
« Senast ändrad: 06 mar-06 kl 20:05 av bagge »

papillon

  • Gäst
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #17 skrivet: 06 mar-06 kl 20:03 »

Men är det då skillnad på hund- och kattägare? Jag har aldrig sett någon som haft täcke eller liknande på sin katt!
;D

manna

  • Inlägg: 3788
    • -
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #18 skrivet: 06 mar-06 kl 21:06 »
Manna, nu låter du som min man. Då kan du gissa vilken typ jag är.Skämt åsido, jag tror inte att djur är människor men däremot så kan det vara trevligt att småprata med dem även om de inte förstår något. De som talar människospråk med sina djur tänker nog högt helt enkelt.

Jag pratar oxå med min vovve! Jag är dessutom ganska säker på att han förstår vad jag säger, för inte snackar jag enbart med kommandon... Vad jag däremot inte gör, är att behandla honom som en människa. Hunden är ett djur, inte ett barn. Det stör mig att många förmänskligar sina husdjur så till den milda grad att gränsen mellan djur och människa helt suddas ut och djuret fråntas möjligheten till ett naturligt liv.
Tycker du att det är upprörande? Jag tycker att det är roligt. Det är därför jag är gladare än du är.

http://hemmaljunga.blogspot.se/

Nettus

  • Inlägg: 2672
  • Gör inte som alla andra - tänk själv!
    • Småland
Re:Hund- resp. kattägares psykologiska särdrag
« Svar #19 skrivet: 08 mar-06 kl 12:21 »
Hunden är ett djur, inte ett barn. Det stör mig att många förmänskligar sina husdjur så till den milda grad att gränsen mellan djur och människa helt suddas ut och djuret fråntas möjligheten till ett naturligt liv.

Jag har hört en teori om att eftersom alla djur i Disney-filmer numera är som människor, lär sig inte dagens barn att dju är djur, inte männsikor. Vad tror ni...?
Stadsbo med akut längtan ut på landet med djur och odlingar


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

567 gäster, 4 användare
ärt, Lena Maria, Robertthek, Be

* Forum

* Om tidningen Åter



- Bääästa julklappen!
/Emma

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser