Hur avgöra att spannmmålet är moget?

[louise]

Ja, skom det står i rubriken, hur kan jag känna och titta på spannmålet och veta när det är dags att skörda? Havre har jag sått, men det är väl samma princip för allt kanske. Och jag vil llinteköpa en mätapparat sokm kollar fuktighetshalten..

[Pjöllerberg]

Jag brukade tugga på kärnorna, kändes dom hårda så var det lagom moget.
Men jag skördetröskade, du kör väl med bindare? 
Då kan det bli mycket spill vid hanteringen på åkern, om man väntar för länge med att skära säden.

[Pip]

För förvaring i silo eller stuka bör spannmålet hålla runt 14% vattenhalt. Om du inte har torkmöjligheter bör du inte tröska/skörda om det är för hög vattenhalt. Ta några ax och plocka ut kornen (tröska genom att gnugga det i handen, de skall lätt ramla ur "agnarna")och kolla hur mjuka/hårda de är. De skall vara hårda och inte gröna.

[louise]

Ah! var det därför de skördade omogen säd förr? Tänk, till slut får man ihop pusslet.

Det ska bli kärvar, så de förvaras vansinnigt luftigt, men stråna är ju tätt packade i kärven.

[louise]

Men stråna, ska jag inte titta på de alls?

[Högfälterud]

Jag körde självbindaren förra veckan, skar och hängde på tork på tistag och körde in på logen på torsdag. Det släppte en del havre från ståna i kärran, så ska man köra med bindare så bör man ta lite tidigare än om man skall skörd med tröska. Ett tips kan vara att ha koll på när dom anda (större bönder) börjar tröska.

[louise]

Men var i landet bor du?

Här är ingen med havre, men grannen har korn som han inte skördat än. Övrigt på nåra mils omkrets är skördat. Men min havre är lite grön fortfarande i kornen.

[Pjöllerberg]

Du sådde ju sent så det mognar också senare än normalt.
Gröna ax ska det helst inte vara, me det kan finnas en del grönskott i säden, alltså strån av sädeskorn som grott senare.
Det kan bero på att det varit torkperioder på försommaren, eller på att sådden inte utfördes helt enligt läroboken.
Ska du då vänta tills allt är moget, så kan det tidigast mogna börja trilla av.
En avvägningsfråga alltså.
Kärvarna eftermognar också lite på åkern och inne på logen.
Notera noga vad du gör och när, så att du kan göra lämpliga korrigeringar kommande år.

[Anders S]

Jag och Paul Teepen har skrivit en del om detta i kapitlet om sädesslagen i boken Fröodling.
( http://www.fröodling.se/pdf/sad.pdf )

Sädeskornen går igenom olika mognadsfaser. Först sväller de till full volym. De är då gröna och vattniga. (Känn på kornen och bit i dem!)  Sedan fylls de efterhand med näring och vattenhalten minskar. Den gröna färgen försvinner då efterhand och ersätts främst av gula och bruna nyanser. Samtidigt blir kornen fastare och efterhand hårda. De kan också minska lite i volym under denna process.
Det är viktigt att känna igen sädeskornens mognadsfaser för att kunna avgöra rätt tid för skörd och tröskning. Det finns olika system för hur man indelar mognadsfaserna, men man klarar sig långt med de praktiska begreppen bindarmognad och tröskmognad.
Man känner igen bindarmognaden på att all grön färg på ax och strå har övergått i gulbruna nyanser och kornen är ganska fasta, inte blöta, på sin höjd lite degiga. Man prövar genom att bita i några korn. De ska vid ett lätt tryck från tänderna spricka i några torra delar, inte mosas eller slaska. Den återstående näring sädeskornen behöver för sin fortsatta mognad finns då redan lagrad i axet och strået. Man kan då skära säden (stråna) jämsmed marken och bunta dem i kärvar. Men skär inte före bindarmognad! Då riskerar du skrumpna kärnor med mindre näringsinnehåll och nedsatt grobarhet.
Om kornet är så hårt att det är svårt att bita av och plantan skiftar i grått så är säden tröskmogen. Först då kan man tröska kornen ur axen utan att skada dem. Skörd och tröskning beskrivs längre fram.
Det är naturligt för säd liksom andra växter att de mogna kornen förr eller senare faller till marken. Detta varierar mellan olika spannmålssorter. En sort där kornen sitter kvar länge och hårt säges vara drösfast. Äldre sorter är ofta mindre drösfasta än moderna, eftersom skördetröskningen kräver att kornen sitter kvar länge och man därför har avlat för drösfasthet. Det blir dock svårare att tröska för hand om kornen sittar hårt fast.

[Anders S]

Mer ur samma källa:

Skörden

Det finns två sätt att skörda. Antingen skär man säden och tröskar den senare eller så skördar och tröskar man i ett moment med skördetröska. Vi beskriver först olika sätt att skära och bunta säden, därefter kortfattat skörd med skördetröska. Tröskning och rensning efter skörd beskrivs i nästa avsnitt.
Man kan skära säden när den är bindarmogen (se ovan). Skär man tidigare så minskar grobarheten, så ta om möjligt till marginal. Det går också att vänta till tröskmognad, om vädret är bra, men en del sorter som inte är drösfasta kan hinna släppa kornen innan eller vid skörden. Sen skörd innebär också risk för nedsatt kvalitet vid dåligt väder. Dåligt väder är främst långa perioder med regn, mulet väder och fuktig luft.
Skär av stråna med t.ex. lie eller skära. Man skär av strået nära marken, av åtminstone två skäl. Skördar man vid bindarmognad återstår en del av sädeskornets utveckling. För denna behöver det ytterligare lite näring från resten av plantan. Det avskurna strået kanb under en tid, innan det torkat för mycket, leverera denna näring. Ju längre strå desto mer näring kan det leverera till kärnans utveckling. Dessutom skär man långt strå för att få så mycket halm (d.v.s. torkade strån och blad) som möjligt. Denna har många användningar, som vi inte kan gå in på här. Dessutom städar man åkern samtidigt så den ser prydlig ut. Den blir en stubbåker som lyser gult på sensommar och tidig höst.
Dock känner vi till ett alternativt förfarande vid småskalig odling: vänta till tröskmognad och klipp av axen från strået med en sax, ner i en säck, och tröska senare. Man kan förslagsvis köra ner de kvarstående stråna med t.ex. gräsklippare.
Motsvarande teknik med traktor eller häst är skörd med självbindare, en maskin som slår säden och binder sädeskärvar. Tänkbart är även att slå säden med en slåtterbalk och sedan binda kärvar för hand. Dessa maskiner, särskilt självbinadre, börjar dock bli ovanliga.
När man skurit säden (med långt strå) binds den till kärvar som man förvarar torrt till ganska torrt, medan den torkar och eftermognar. Skördar man vid tröskmognad får det gärna vara kruttorrt med en gång men skördar man vid bindarmognad är det troligen bättre om det inte är fullt så torrt de första veckorna efter skörd. (Observera dock att blöta och instängd fukt är ogynnsamt, att luft och ljus gynnar mognaden och att säden efter mognad måste förvaras torrt!) Det traditionella sättet är att ställa skärvarna utomhus i skylar eller dylikt, sedan lägga dem i stack eller köra in dem på logen. Skylarna och stackarna skyddar rätt bra mot regn, som rinner av och torkar bort, men säden tar åt sig av dagg och fukt, särskilt på nätterna. Eftersom säden även är utsatt för skadegörare är det vid småskalig odling oftast mest praktiskt att skörda rätt sent och ta in säden i lämpligt utrymme med en gång.
Redan på 1950-talet gick lantbruket över till skördetröskor, som i ett moment både slår och tröskar säden. En liten skördetröska är ett lämpligt redskap om man odlar något hektar säd eller mer. Små skördetröskor tillverkas dock knappast längre och äldre sådana börjar bli ovanliga. Den som skördar med skördetröska kan hoppa över nästa avsnitt om tröskning och (eventuellt!) rensning, men bör tänka på följande. Säden behöver som sagt vara tröskmogen vid skörd med skördetröska. Kärnorna är då svåra att bita av och har en vattenhalt på 20% eller lägre. Odlar du flera spannmålssorter, kanske av samma art, och du vill bevara sorterna rena, måste du göra ren tröskan invändigt när du tröskat klart en sort, innan du kan gå över på nästa, annars blandas kärnor av olika sorter. Renblåsning med tryckluft är effektivt, men det finns många skrymslen att göra rena. De flesta skördetröskor rensar inte heller säden särskilt väl från ogräsfrö m.m. Efterrensning kan behövas; se nästa avsnitt.

[Högfälterud]

Jag bor i södra värmland och sådde i början av maj.

[louise]

Alltså, ni säger ingenting om stråna, kan de vara gröna menar ni? Mina strån är til häflten gröna, längst ner. Vågar jag skörda? I övrigt har den börjat gulna, tydligen ett tecken på att det egentligen är för sent för att skörda.

Dessutom har kärnorna blivit svarta till hälften, vilken dum sjuka har de fått? Vågar man använda de tll nytt utsäde om de ser ut så?

[Pjöllerberg]

Det är v inget att vänta på, stråna eftermognar.
Jag tror inte kärnorna duger till utsäde i vilket fall, det är för dålig kvalitet.
Dessutom har du ju inget tröskverk.
Mata fåren med kärvarna är mitt förslag.

[louise]

vad menar du med "i vilket fall"? Hur har du avgjort att de inte duger?

Foder till fåren tänker jag inte göra om det svarta är mögel eller nåt annat giftigt. Nån som vet vad det svarta är?

Utsäde - måste man ta av skalet? Dessutom har jag ett tröskverk, om än inte kollat att det funkar.

[Pjöllerberg]

Sent sått, dålig jordbearbetning innan, mycket grönskott, det räcker för att avgöra att det inte duger till utsäde, ända härifrån.
Har inte en aning om vad det svarta är, men det talar ytterligare mot användning till utsäde,
Skulle kunna vara mögel, eller kanske är säden övermogen.
Kärnan ska vara fri från vipporna fjällen, du minns väl hur utsädet såg ut i våras?

[Mårten Swärd]

Finns det något svart på stråna? Typ svarta fläckar?

[louise]

Nä... inte på stråna, längst ut på kärnorna.

[louise]

foppa - det du räknade upp var inte olika fel på utsäde, utan faktorer som gör att utsäde kan bli dåligt. Så hur ser jag på säden att den inte duger?

[Pjöllerberg]

Bara det bästa duger till utsäde.
Sår man halvdant eller sämre utgångsmaterial så blir det garanterat dålig skörd hur bra resten av förutsättningarna än är, sår man prima utsäde så finns en hyfsad chans till bra skörd, om också ett antal andra omständigheter står en bi.
Prima utsäde ska vara välmatat och jämngrott.
Det vore otroligt bra om det första försöket för vem som helst skulle duga till utsäde.
Visst går det att så nästan vad som helst, men då ska man hålla förväntningarna mycket låga.
Utan tröskning så blir det svårt att använda säden till annat än foder, för som julkärvar till välbeställda är det nog tyvärr kört.
Var glad att du inte drog på stort med flera tunnland havre, bäst att göra sina första lärospån i minsta möjliga skala.

[hagbacken]

Skördetröskade havre i södermanland 1 sept (sått i slutet av april). vattenhalt 14% Fästet i vippan mot kärnan ska inte längre vara grönt.