Intressant, att man tuggar björk och inte tall tar jag lite självklart, terpentinen i tallen smakar inte gott och de anticeptiska egenskaperna hos björktjäran är välkända och har används länge i folkmedecinen, man strök (stryker fortfarande) hästhovar och spiltor med björktjära långt in i vårt tidevarm tex.
Tandvård ligger nära till hands, tex att fylla ett "hål" med antceptisk pasta borde både lindrat samt underlättat när du arbetade med tänderna. Dessutom kan man ju tänka sig att det var ett sätt att rensa bort sand och andra partiklar från munnen som inte vilje sköljas bort, mesolitiska och spec neolitiska tänder är ju hårt slipade bla av sandinslaget i kosten, tex från "stenkvarnarna"
Jag spekulerar mest nu då mesolitikum inte är mitt fokusområde, mer intresserad av hantverk och byggnadsarkeologi, kanske därför jag läser vidare antikvariskt bygghantverk :-)
Att man använde som mekaniskt bindmedel förvånar mig dock just för den komplicerade framställningsprocessen och jag skulle vilja se mer analys på detta, artikel avser ju analyser av just tuggummi och klumpar, inte tex pilspetsar.
Fast det är ju sant, vi bör dock ha i tanke att det är betydligt lättare att skära loss björknäver än att fälla och spänta upp törestammar med flintverktyg, kanske där vi tänker fel när vi pratar om hur komplicerad tjärbränningsprocessen är för björk vs (färdigkluven) töre.
Björknäver används ju till allt! så att man upptäcker björktjäran är nog inte så konstigt.