permakulturlista över grönsaker som trivs tillsammans?

[Elinor]

Är det någon som känner till litteratur på växter som trivs tillsammans enligt permakulturprinciper och som passar i svenskt klimat?

[Anders S]

Paul Teepen har en stor tabell över vilka växter som ska passa ihop. Bilaga till hans bok Ekologiska odlingstips (del 1).
http://www.ekologiskradgivning.se/sv-start.htm

Klicka på Publikationer.

[tench]

Vet inte vad i permakulturprincipen du är ute efter, men grundpoängen med samplantering är i enlighet med permakultur.

Länktips:
http://www.companionplanting.net/ListofCompanionPlants.html
http://www.sustainable-gardening-tips.com/companion-planting-vegetable-list.html
http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_companion_plants

[cebaztian]

Hej.
Efter en kurs i permaklutur ska jag nu tänka igenom vilka växter som trivs ihop och med min mark. Det tog inte lång stund att förstå visdomen i permakultur. Monokulturer i raka fåror är inte så långsiktigt.
Nu behöver jag hjälp att översätta några engelska/latinska växttermer och gärna kommentarer:
Chervil
Nasturtium Tropaeolum majus
Chives
Southernwood (artemisia abrotanum)
Borage (startflower)
caraway (carum carvi)

Sebastian

[ChristinaR]

Chervil = körvel, god färsk i soppa på våren. Kan självså sig och återkomma nästa år

Nasturtium Tropaeolum majus = nån variant av krasse. Växer som ogräs, man kan använda blommor och blad till sallad och blomknoppar el frön till kapris

Chives = gräslök

Southernwood (artemisia abrotanum) = Åbrodd, släkt med malört. Doftväxt, fin att fylla ut buketter med. Lätt att föröka med sticklingar.

Borage (startflower) = Borago, gurkört. Växer som ogräs, självsår sig, bra biväxt. Används som sallad (blommor och späda blad). Vad startflower innebär vet jag dock inte

caraway (carum carvi) = kummin, kryddväxt, har inte provat själv

[Znibban]

Hej.
Efter en kurs i permaklutur ska jag nu tänka igenom vilka växter som trivs ihop och med min mark. Det tog inte lång stund att förstå visdomen i permakultur. Monokulturer i raka fåror är inte så långsiktigt.
Nu behöver jag hjälp att översätta några engelska/latinska växttermer och gärna kommentarer:
Chervil
Nasturtium Tropaeolum majus
Chives
Southernwood (artemisia abrotanum)
Borage (startflower)
caraway (carum carvi)

Sebastian

Så spännande!
Kan du återkomma med lite info för oss stackare som inte haft möjlighet att gå någon kurs
Jag gick in på länkarna som "tench" tipsade om från juli 2009.
Problemet är ju att de är för andra klimatzoner. Där man rekommenderar att så rädisor i januari (hm) kanske inte riktigt våra klimatförhållanden.
Jag vill så gärna ha tips för våra svenska förhållanden.

[ChristinaR]

Lite kort om mina erfarenheter

http://elins-tradgard.blogspot.com/2006/08/samodling.html

Det är skrivet för några år sedan, jag ska så småningom försöka sammanfatta de senaste årens erfarenheter.

[Znibban]

Lite kort om mina erfarenheter

http://elins-tradgard.blogspot.com/2006/08/samodling.html

Det är skrivet för några år sedan, jag ska så småningom försöka sammanfatta de senaste årens erfarenheter.

oh, så underbart, precis vad jag behöver. Dina samlade erfarenheter i sammanfattning!!!
Jag ser verkligen fram emot att få glädjen att läsa dem!!!
Vill lära mig mer , tack så länge!

[cebaztian]

Hej

Hade tänkt mig fokusera på vissa önskvärda matväxter och odla "stöttande" växter kring dem. Se bilden.

Sedan ska jag för att öka mångfalden här och odla en slags "dunder-vall-mix" runt, vid sidan av åkrar.

1. Ängssvingel (Festuca pratensis)
eller Rajgräs
2. blåbinkegräs[1] och blåblinka, (Cichorium intybus)
3.Trifolium rödklöver - f
4. Artemisia - rysk dragon - f
5. Regnbågslupin - f
6. Helianthus - solros - f
7. Myrrhis - spansk körvel - f
8. Levisticum - libbsticka - f
9. Medicago sativa blålusern alfalfa - f
10.Nässlor
11. Ringblomma - e
12. Ull lupin - e
13. Lepidium - krasse - e

14. Ängsalvia - f - feb-juni
15. Achillea - röllika - f
16. Artemisia - malört - f

Sebastian

http://hastekas.se/permakultur.html
Tack för översättningen...

[Tindrah]

*följer nyfiket tråden*

[ChristinaR]

Tänk på att gurkört självsår sig hejdlöst och det blir stora kraftiga plantor. Du lär få rensa bort en massa gurkört bland jordgubbarna om du vill ha några bär. Men om man rensar dem före blomning så blir de bra att marktäcka med, mycket grönmassa.

[tench]

För mig som arbetat i en del mindre yrkesodlingar förstår jag inte hur man kan påstå att det inte är vettigt att odla i raka rader. Det underlättar något otroligt. Jag har väldigt svårt att förstå hur ekonomin ska gå ihop i ett odlingssystem där det inte går att räkna på någonting över huvud taget och där i princip ingenting kan rationaliseras.
Skogsträdgårdar är enligt mig till för kompletterande matförsörjning, i samband med utbildningscentran eller för offentliga miljöer och liknande. Det finns väldigt många användningsområden där det kan vara mycket bra. Men att basera Sveriges matförsörjning på skogsträdgårdar (som i mångt och mycket består av frukt, bär och till viss del perenna grönsaker) skulle jag inte våga satsa på. I alla fall inte i Sverige.
Sen är jag av den åsikten att en odlingsform eller matförsörjningsprincip inte är tillämpningsbar i alla situationer, eller ens befogat. Odlingen bör diversiferas och anpassas till platsens resurser.

Raka rader är inte detsamma som monokultur och kass odling, trots att det inte ser lika naturskönt och estetiskt tilltalande ut.
I hobbyodling är jag dock helt utan åsikt. Där kan man gott springa runt med grässtrå i mungipan och stråhatt och skörda lite här och där.

Monokulturer är såklart problematiskt och kräver ofta stora insatser. Monokulturer skapar också som bekant ett repetitivt och kanske lite omänskligt arbetssätt. Genom att industrialisera ett odlingssystem så blir människorna som arbetar där endast en kugg i hjulet. Ett typexempel är storproducenter som anställer invandrad arbetskraft vars enda arbetsuppgift består av att kruka in växter för försäljning. Vidare så skapar det dålig ergonomi som påverkar hälsan. Det lär i förlängningen också vara ganska ostimulerande, vilket i förlängningen även lär påverka den psykiska hälsan.
Dessa samband vet jag att vissa permakulturförespråkare pratar mycket om. Det verkar vettigt.. och som bekant handlar permakultur lite mer än bara "Enköpings parker, men med ätbara växter".

För att gnälla lite ytterligare så blir jag otroligt frustrerad över alla dessa samodlingsråd. Jag hittar nästan inget vetenskapligt underlag över huvud taget för varför samodlingen fungerar. Troligen är det mesta baserat på erfarenheter, vilket kan vara mycket missvisande. I vissa fall kanske det bara handlar om odlingstekniska åtgärder. T.ex. att potatis och squash inte skulle trivas tillsammans, vilket är naturligt ifall man känner till odlingstekniken och växternas morfologi.

För att återkoppla till tråden kan jag dock tipsa om en samodlingsmodell som det finns en del belägg för. På Torslunda har man gjort försök genom att så in remsor av hundäxing, bovete och dill bland kål och lök. Detta skapar miljöer som rovlevande skalbaggar och en del parasitsteklar trivs bra i, vilket visat sig hålla nere trycket från kål- och lökfluga.
Anledningen är att dill och bovete har nektar av hög kvalitet som bland annat gynnar T. rapae, medan hundäxing erbjuder bra övervintringsplatser för nyttoinsekterna.
Jag har inte grottat ned mig så mycket i försöket. Men hör med Ulf Nilsson eller Birgitta Rämert på SLU för vidare info. Tror jag har lite info på datorn också om det är någon som vill ha det mailat till sig.

Har också blivit rekommenderad boken "Ecologial engineering for pest management" som ska vara bra och bygger på forskningsresultat.

Frågan är vad som är permakultur med att odla annuella växter? Inte särskilt permanent i alla fall? Om inte annat: Kika mina länkar i en tidigare post ovan. Där finns det massvis med tips med samodling man kan testa.

[ChristinaR]

Mycket handlar väl om vad man vill ha sina odlingar till. Jag odlar grönsaker i raka rader för att det är praktiskt, men jag experimenterar samtidigt med olika typer av samodling. Det behöver ju inte utesluta vartannat.

Skogsträdgårdsidén är mycket sympatisk när man läser om den och jag har grunnat mycket på hur man skulle kunna genomföra den där jag bor (Sjuhärad). Men hur man än vrider och vänder på det så tror jag att det stupar på ljuset - vi har så kort sommar och så svagt ljus att man behöver ha maximalt ljusinsläpp till de flesta växter. Hur man då kombinerar t.ex. fruktträd, bärbuskar och andra ätbara perenner vete sjutton. Kanske med nånsorts "savann-tänk"? Alltså mycket glest mellan träden och fokus på buskar och annat lågväxande. Vet inte, men jag funderar på lite experiment.

Sen är ju permakultur är ju ett vitt begrepp som handlar om mycket mer än odling - som jag förstår det är det centrala tänket hållbara miljöer, arbetsbesparande lösningar, att kombinera funktioner, att få saker att samverka så mycket som det går. Allt för att spara resurser och skapa goda miljöer. I det sammanhanget spelar det kanske inte så stor roll om man odlar morötterna i rader eller cirklar, bara det fungerar där och då.

Och så får man ju faktiskt lov att testa och experimentera i sin egen trädgård, det är ju kul! Alltid blir det nåt ätbart av det och under tiden lär man sig vad som funkar på just ens egen bit av jorden.

[Sommartorparn]

Tänk på att gurkört självsår sig hejdlöst och det blir stora kraftiga plantor. Du lär få rensa bort en massa gurkört bland jordgubbarna om du vill ha några bär. Men om man rensar dem före blomning så blir de bra att marktäcka med, mycket grönmassa.

Jag sådde gurkört när trädgården var ny och det blev enorma plantor som sådde ut sig överallt. Fortfarande håller jag på hela somrarna och pillar ut plantor som växer mellan plattorna på gången och överallt i min ganska (planerat) vilda, men dock inte så stora trädgård. Jag kör f ö med levande marktäckning, smultron, timjan och andra krypväxter, fast de tenderar att gå in på varandras revir, vilket jag inte tänkte på i början.

[ChristinaR]

Jag sådde gurkört när trädgården var ny och det blev enorma plantor som sådde ut sig överallt. Fortfarande håller jag på hela somrarna och pillar ut plantor som växer mellan plattorna på gången och överallt i min ganska (planerat) vilda, men dock inte så stora trädgård.

Jag sådde gurkört på en liten plätt första året i trädgården. Sen har jag aldrig behövt så mera, snarare bekämpa.  Men det är en trevlig växt, humlor och bin älskar den och blommorna är jättefina i sallad - så den får hållas under kontrollerade former.

Jag kör f ö med levande marktäckning, smultron, timjan och andra krypväxter, fast de tenderar att gå in på varandras revir, vilket jag inte tänkte på i början.

Gjort samma sak. Det blev ett enda trassel och så revsmörblomma som kröp in i alltihopa. Suck!

[Jan lindgren]

Hej!
Redan för hundra år sedan insåg man att det inte gick att få vettiga skördar om man planterade grönsaker och bärbuskar i närheten och under stora fruktträd. I tropiska områden med vattenbrist kan det vara motiverat att plantera under skuggande träd men knappast i Sverige. Jag gillar sk woodland och använder gärna skuggälskande växter i mina odlingar men de är sällan ätbara och de bärväxter som överlever i ett woodland ger ingen skörd. Gå ut i en gles skog och se hur få växter som trivs där. Det är mest vårblommande arter som hinner med att växa innan träden fått löv. Mina erfarenheter av woodland visar också att många stora träd har ett alltför aggresivt rotsystem för att det ska fungera bra. Jag försöker använda plast för att stoppa rötterna men så småningom blir det ett litet hål någonstans och då måste jag riva upp alltihop.
MVH
Jan

[ChristinaR]

Hej!
Redan för hundra år sedan insåg man att det inte gick att få vettiga skördar om man planterade grönsaker och bärbuskar i närheten och under stora fruktträd. I tropiska områden med vattenbrist kan det vara motiverat att plantera under skuggande träd men knappast i Sverige.

Jo, det är numera känt att många folkgrupper som lever i tropiska områden har trädgårdar som för ett otränat öga kan vara svåra att skilja från den omgivande skogen. Där växer en rad olika ätbara ting till synes huller om buller och på flera olika nivåer (mark, buskar, träd) jämfört med europeiska trädgårdar och det fungerar i en miljö där fukt och skugga kan vara mycket viktigare än ljus och värme. Intressant, men som sagt svårt att översätta till svenska förhållanden.

Det finns brittiska exempel, men det är ju ändå inte riktigt samma klimat. Och skogsträdgården på Holma, men den är ju ganska ny - ska bli intressant att se vad det blir av det i ett långtidsperspektiv.

http://en.wikipedia.org/wiki/Robert_Hart_(horticulturist)

[Jan lindgren]

Hej!
Jag har mycket svårt att tro att en skogsträdgård fungerar i England. De odlar i stort sett samma växter som vi gör i Sverige och jag känner faktiskt inte till någon växt med ätliga bär eller frukter som trivs bra i skugga och ger en vettig skörd.  Vissa slingerväxter kan man plantera i skugga men de växer snabbt upp i trädkronorna innan de ger frukt. Den som känner till en bra fruktbärande skuggväxt kan väl berätta om den i handboken. En odlingstyp som inte fungerade för hundra år sedan fungerar knappast bättre nu.
MVH
Jan

[ChristinaR]

Hej!
Jag har mycket svårt att tro att en skogsträdgård fungerar i England. De odlar i stort sett samma växter som vi gör i Sverige och jag känner faktiskt inte till någon växt med ätliga bär eller frukter som trivs bra i skugga och ger en vettig skörd.  Vissa slingerväxter kan man plantera i skugga men de växer snabbt upp i trädkronorna innan de ger frukt. Den som känner till en bra fruktbärande skuggväxt kan väl berätta om den i handboken. En odlingstyp som inte fungerade för hundra år sedan fungerar knappast bättre nu.
MVH
Jan

Hmm, men Robert Hart fick ju faktiskt till det någotsånär - kolla länken i mitt inlägg. Han gjorde en ganska omskriven skogsträdgård. Helt lyckat i alla avseenden blev det väl inte, men vad jag förstår skördade han ganska stora mänder mat där under flera år.

[tench]

Oj, jätteintressant diskussion. Jag OT:ar vidare..
När man planterar woodland enligt permakulturens principer så arbetar man mycket med gränszoner och succession. Där tror jag definitivt att man kan ta ut större skördar per areal. Till exempel genom att nyttja ytor i odlingar som inte är etablerade (dvs. träd som inte är uppvuxna nog för att skugga och konkurrera).
Odla bär i skugga tror inte jag heller på (Amelanchier verkar fungera hyfsat dock, av de exemplar jag sett. Men knappast optimalt). De som förespråkar en skogsträdgård som matförsörjningsmetod talar ibland om att den totala skörden/areal blir större på grund av skikt-planteringarna. Jag har dock inte sett några bra jämförelser. Sen måste man ju titta på om skörden utgör en rimlig kost också. Åtminstonde när man pratar om matförsörjningsfrågor.
Men visst finns det andra räknesätt. T.ex. hur mycket mat man kan producera och med vilka insatser. Man strävar ju ofta efter att skogsträdgården i princip ska sköta sig själv (förutom "näringspumparna" som man hamlar/"chop-n-drop"). Näringsfrågan är ju också lite intressant, åtminstonde ifall man skördar mycket. Men jag antar att kompostering, hantering av grå-, svartvatten och liknande bör integreras i trädgården för att det ska fungera.

Tillbaks till gurkörten. Jag har också bara sått den en gång, i mindre odlingar är det toppen (annars blir det nog lätt något som konkurrerar för mycket med de andra grödorna).
Låt de fröså sig rikligt sent på året och plocka hjärtbladen när de kommer upp sen på våren (eller på hösten för den delen om det kommer upp något). Mycket gott som baby-leaf-grönsak. Vem behöver gurka?