Brutal ekonomitrimning, -halvera bensinmotorn!

[JohnA]

Intressant argument Torbjörn ger för heinkelns kamaxel! Dynastarten är mycket riktigt i klenaste laget. Kickstart tror jag inte ens fanns på skotermodellen med den ursprunligaste av motorerna. Endast backväxeln har tillkommit på de trehjuliga billiknande modellerna. 12v elsystem med elstart och  fyra växlar framåt på en skoter får väl annars ses som ovanlig lyx på 50-talet?

[JohnA]

Underkastade mig motvilligt Bilprovningens påtvingade rektoskopiundersökning idag och det gick bättre än förväntat. Att ett framhjulslager är obehagligt slutkört till de öronbedövande morrningarnas gräns var jag medveten om och att det var trubbel med bakbromsarna hade jag på känn.

När jag körde in i besiktningshallen påpekade jag att motorn är strypt och utan att gå in på de tekniska detaljerna skröt jag om mina 15% i sänkt bränsleförbrukning. Den förklarande texten på bakluckan hade jag tejpat över.

Innan avgasprovet när besiktningsmannen kom tillbaka efter provkörningen utbrast han "du har tappat en cylinder" varpå jag svarar "nej, jag har tappat två" och inväntar sedan hans förbryllade ansiktsuttryck innan jag förklarar exakt vad jag gjort.

Med rektalproben på plats i rökröret konstateras att bilen inte släpper ut någon som helst mätbar co! Kanske berodde det på överdosen av E85 som rimligen gjorde blandningen mera mager men besiktningsmannen hävdade att sådant inte brukar påverka resultatet. Därmed kanske det gamla K-sprittricket kan avfärdas som en verkningslös myt?

Inte så att jag hade anledning att tro att bilen inte skulle klara avgasmätningen, men det är alltid lite obehagligt på en gammal bil...

Reservdelsbilen jag släpade hem förra veckan var tyvärr en nitlott på flera punkter, bl.a. var dess hjullager lika slut som på den behövande bruksbilen.

Nu återstår att ta reda på vad som bråkar i ena bakbromsen men den halverade bromsverkan och påliggande backarna tyder på en kärvande kolv. Slutligen ska ett nytt framhjulslager jagas rätt på, därefter blir det ombesiktning och efter de ska de nu 700 milen förhoppningsvis bli många fler!

Min största oro har gällt motorn eftersom bilen är en 81:a och avgascertifieringarna som började gälla 1976 i princip förbjuder allt micklande med motorer. Jag har ringt Bilprovningen två gånger och fått olika besked. Det första var att jag inte får ändra något alls och det andra var att det i praktiken bara gäller trimning och motorbyte men att en strypning oavsett metod ska godkännas bara avgasvärdena klarar sig.

[torbjorn]

Jag vill minnas att framhjulslager till Fiat 127, 128 m fl en gång i tiden (för ca 20 år sedan) var extremt billiga som piratdel. Men det kanske inte gäller nu längre?

[JohnA]

Hittade framhjulslager hos den (relativt) lokala Meca-butiken som egentligen är en lastbilsverkstad. 427:- för lagersatsen och jag får låna hydraulpressen gratis! En bakre bromscylinder kostar en hundring. Den stympade fiaten ska rulla vidare!

[JohnA]

På temat kamaxelegenskaper har jag funderat på detta med puffande ljud i avgasröret vid motorbromsning. Min gissning är att det hänger ihop med överlappet mellan avgas och insug. Jag kan inte minnas att jag hört ens antydan till sådana ljud på min heinkel som saknar överlapp medan det på fiaten "bluppar" ganska duktigt. Från trimmade motorer hör man det oftare, men det kan förstås också bero på att man då ofta låter avgassystemet andas lite friskare än på en standardbil.

Men exakt vad kommer ljudet ifrån? Ger överlappet ett märkligt blandningsförhållande när fyllnadsgraden hålls nere av luftspjället?

Finns det något släktskap med detta "bluppande" (som jag tycker är väldigt trevligt) och det man hör hos tvåtaktare? Tvåtaktaren har ju ett rejält överlapp i "ventiltiderna".

[Tapio]

Halaj!

Mina rön kommer mestadels från mc-världen. Där är det en klassiker när man byter från original till öppnare 4-1 system, att man får ett bludder vid avdrag.
Det är ett tecken på att motorn går magert.
Man får skruva på pilotskruven/skruvarna. Sitter de nedströms trotteln kallas de blandningsskruvar och skall skruvas ut. Sitter de uppströms trotteln kallas de luftskruvar och skall skruvas inåt.

Men det där med överlappet; är du helt jävla säker på att det inte finns nåt?
Det låter helt puckat. Är det inte bara nåt feltryck i nån publikation du läst?

//T

[torbjorn]

Orsaken till det där bluddrandet och avgaspuffar vid motorbromsning är att det inte blir någon regelbunden förbränning i cylindrarna under motorbromsning, istället får man ut oförbränd bränsleluftblandning i avgasröret som antänds då och då t ex om det råkar tända i en cylinder och följer med en flamma ut med avgaserna.
För att undvika det där på bilmotorer (de skulle inte ha en chans att klara ens 70-talets avgaskrav om de beter sig på det sättet) använde man förr någon slags spjällöppnare - t ex en vakuumdosa som håller gasspjället litegrann öppet så länge motorvarvtalet eller vakuum i insugningsröret överstiger ett visst värde. En del biltillverkare klarade sig med en dämpare för att gasspjället ska gå tillbaka sakta sista biten till tomgång, på så sätt klarade man de korta motorbromsmomenten i 70-talets avgastypprov. Numera är den vanliga lösningen att motorstyrsystemet stänger av bränslet helt och hållet vid motorbromsning.

[JohnA]

Ah, äntligen fattar jag varför Fiat på under senare hälften av 70-talet och fram till insprutningarnas tid envisades med den där irriterande dämpmojängen på spjället som får motorn att smygrusa! Ännu värre är den vakumelektriskt reglerade mekanismen som höjer tomgången konstant när man har en växel ilagd med kopplingen uppsläppt.

Denna mekanism sabbar en del av motorbromsningen och gör det hopplöst att glida förbi en skola i 30 på hög växel utan att sitta med foten på bromsen. Jag trodde det handlade om att göra bilarna mer lättkörda för mindre tekniskt avancerade förare men det är alltså en rent byråkratisk smitningskonstruktion!

Inför förra sommarens besiktning slet jag bort rubbet då jag aldrig sett en besiktningsman använda den lilla testknappen i motorrummet för att testa tomgångshöjningen. Jag tror inte ens någon på bilprovningen känner till hur systemet fungerar eller att det över huvud taget finns...

[JohnA]

Torbjörns förklaring till "bluppandet", att oförbränd bränsleblandning passerar ut i avgassystemet där det mer eller mindre slumpvis antänds, låter mycket rimlig. Jag får också en stark känsla av att det i hög grad liknar det som händer i en tvåtaktare. I dieslar, vare sig fyr- eller tvåtaktare, har jag aldrig hört detta fenomen. Detta är ju logiskt då de sköter bränsletillförseln och förbränningen på ett annorlunda sätt.

Frågan som kvarstår är då VARFÖR motorn är en smula ovillig att förbränna blandningen inne i cylindrarna under motorbromsning? Hänger det ihop med kompressionstrycket som då borde vara relativt lågt eller är det kamaxeltiderna som spökar?

[JohnA]

HJÄÄÄÄLP! 

Med endast innevarande vecka kvar som strulmarginal fick jag idag tid över att riva isär framhjulsupphängningen med det dåliga hjullagret. Senast på fredag måste allt sitta ihop igen inför ett återbesök hos Bilprovningen.

Är det någon i forumet som vet hur gamla fiatar sitter ihop? Imorgon ska jag till en verkstad som har hydraulpress i hopp om att få i det nya lagret, men jag har svårt att se hur styrspindeln är konstruerad.

Hjullagret har en bred ytterring med två lagerbanor medan det är separata innerringar. Lagret sitter med presspassning från utsidan i styrspindeln. Det som jäklas i mitt begripande är en jättestor men tunn bricka på utsidan av lagret men innanför den yttre packboxen. Brickan påminner om en mutter då den är åttakantig på insidan.

Jag inser att både packboxen och "muttern"/brickan måste bort innan jag pressar ut lagret men jag begriper inte brickans funktion och hur den tas bort. Jag har inga extra packboxar så jag har inte tid och råd att skada dem. En ny "mutterbricka tycks följa med i lagersatsen.

[Tapio]

Halaj!

Bild?
´
//T

[JohnA]

Halloj Tapio! Ingen bild men det verkar som att jag inte längre behöver hoppas på att någon förklarar för mig hur framhjulslagret sitter fast, men jag delar med mig av det jag upptäckt så kanske det är till nytta för någon annan:

Den mutterliknande bricka jag talade om visade sig vara självaste packboxen. Jag chansade och mejslade sönder packboxen och såg att gummit var vulkat i plåtmuttern. Metallen var mjuk och då min bil rullat 27 av sina 29 år på saltfria Gotland enbart sommartid satt det heller inte fast så hårt.

Det som orsakat min panik är att bilden på hjullagersatsen hos Mekonomen förvisso visar packboxen men där sedd från insidan. Jag fattade helt enkelt inte att det var en packbox...

Eftersom min hjulspindel har så lite rost torde det gå lätt att gänga i den nya packboxen sedan hjullagret är bytt. Det enda som är svårt för hobbyverkstan är själva pressjobbet för lagret men där får jag låna en hydraulpress.

Jag kan tänka mig att det går att bulta ur det gamla lagret med slägga och rejält mothåll. Ett nytt lager går säkert att montera utan press om man lägger lagret i frysen och spindeln i ugnen några timmar först och sedan knackar ihop delarna fort som sjutton innan det hugger.

Jag hitade förresten ett trevligt fiat-forum medan jag befann mig i panik:
http://www.fiatklubben.nu/forum/

[JohnA]

Nu är det nedförsbacke i kampen om att få den tvåcylindriga genom besiktningen. Bromsproblemet åtgärdade jag förhoppningsvis tillräckligt bra härom dagen och den enda trilskande delen som återstår kring hjullagerbytet är en styrled som släppte i konan men istället kärvar i han-konans mutter... Nu sitter den halvvägs men med ett skruvstycke ska den säkert gå på plats igen.

På fredag blir det med stor sannolikhet återbesök hos Bilprovningen och sedan får vi kanske veta hur länge till en så brutalt motormodifierad bil faktiskt kan gå. 

[torbjorn]

En erfarenhet sedan för 20 år sedan då en del av mina kompisar körde Fiat 128 är att om man har haft loss en drivknut ur framhjulsnavet så bör man efterdra navmuttern några gånger under de första veckorna efter hopsättning. Sakerna har en tendens att lossna med påföljd att antingen hjullagret eller splinesen i navet och på drivknuten glappar sönder. Jag vill minnas att det var ett ovanligt lågt åtdragningsmoment för navmuttern - 150 Nm eller något sånt, på de flesta andra bilar med liknande framhjulsnav ska den dras med mer än dubbelt så stort moment.

[JohnA]

Tack för tipset Torbjörn! Jag ska hålla koll på muttern. Men kan den verkligen glappa upp när det har en stukkrage? I så fall måste det vara något som sätter sig efter en tid körning så att måtten ändras och det enda som borde vara kritiskt är hjullagrets innerringar.

[torbjorn]

En annan möjlighet är ju att man inte har lyckats pressa in navet hela vägen in i innerringarna innan åtdragningen. Eller att anliggningytan mellan drivknut och innerring inte är riktigt bra, så grader och sånt nöts bort med tiden.

[JohnA]

Är nog lätt hänt att det blir som Torbjörn säger om man gör "vedbodmeck" med skruvstycke, städ och slägga som hjälpmedel för att pressa i och ur lagren... Jag har en gång gått den vägen med en VW Transporter vars framhjulslager är pressade direkt i skivorna. Med massor av brutalt våld slog vi ut ytterringarna, därefter värmde vi skivan med gasbrännare och kylde lagerringarna med en kolsyresläckare. Ringarna föll på plats hur fint som helst, men bara nästan... I samma ögonblick jämnade temperaturskillnaden ut sig och lagret högg fast stenhårt. Sista millimetern blev en rysare att få till utan att skada lagret...

Nåväl, men en prima hydraulpress från 1954 gick lagerbytet som en dans på min fiat. Med framvagnen isärplockad passade jag på att justera den felaktiga castervinkeln på ryskt vis med en fil i fästhålen till hjulspindeln.  Bilen har ätit upp vänsterframdäck på löpande band så illa att corden spricker och däcken deformeras... Verkar inte finnas någon justering i själva konstruktionen.

Imorgon förmiddag är det dags att se vad Bilprovningen säger. Hjullagerbytet är ju helt ok men bromskraftregulatorn till bakaxeln är finjusterad "på känn" genom total urkoppling av nivåarmen...

[JohnA]

GODKÄND! På tredje försöket förvisso, men nu är det bara å gasa vidare! Hjullagerbytet gick smidigt och den troligtvis felande castervinkeln åtgärdades med rundfil i fjäderbenets fästhål. Bakbromsarna vållade en del bekymmer men efter byte av bromsbackar blev det rätt inför andra återbesöket.

Får se om jag snart byter bakre ljuddämparen mot något hemmagjort som andas friskare så att jag kan dela med mig av det unika motorljudet till fler i min omgivning. 

Beträffande bensinförbrukningen vore det intressant att experimentera med huvudmunstycket men utan mättolkar och en bra uppsättning borrar får det bli lödtenn och petande med något vasst lite i taget. Tips om alternativa metoder mottages tacksamt.

En hundkoje-SU låter som en bra idé men i brist på sådan vore kanske en MC-förgasare med trottel och nål den rätta metoden?

Nu har jag också förhoppningsvis hela hösten på mig att se om det går att göra några aerodynamiska förbättringar på bilen. Frågan är vad som är bäst att börja med? -Tejpa dropplister, täcka hjulhus, demontera speglar, stötfångare och annat småfix? Eller gå loss på den stora luftbromsen i nosen? Eller spetsa till bakänden?

Förmodligen finns inga enkla och radikala enpunktsinsatser utan det är många bäckasiner små som gäller, precis som när Misse lättade sin Micra en liten torkararm och plastbit i taget...

[torbjorn]

Jula har en billig sats med småborrar som är utmärkt om man ska laborera med förgasarmunstycken.
http://www.jula.se/miniborrset-hss-20-delar-125069

Att använda SU-förgasare från fyrcylindriga motorer till motorer med mer intermittent insugningsflöde brukar inte vara så lyckat, det slutar med alldeles för mager bränsleblandning åtminstone vid låga varv eftersom bränslepelaren i huvudmunstycket sjunker tillbaka mellan insugningstakterna, så det blir nog en del laborerande med nålar och munstycken innan det blir ordning på allt. En förgasare från en fyrcylindrig motor med dubbla förgasare (t ex vissa Saab 99 eller Volvo B20 B/D) kanske har bättre förutsättningar att fungera bra.

[Tapio]

Beträffande bensinförbrukningen vore det intressant att experimentera med huvudmunstycket men utan mättolkar och en bra uppsättning borrar får det bli lödtenn och petande med något vasst lite i taget. Tips om alternativa metoder mottages tacksamt.

Halaj!

För länge sedan labbade jag med emulsionsrören på hojen. Med fyra förgasare gäller det ju att det blir lika. Jag inhandlade ett stoppur och en drickflaska från en sportbutik. En sån med ett slangfäste i korken. Skar ur botten på flaskan, vände den upp och ner och så emulsionröret i ändan på slangen. Så hällde jag i nån vätska och mätte helt enkelt hur lång tid det tog för vätskan att rinna genom emulsionsröret.
Det kan tyckas vara en bonnig metod, men gav supernoggranhet! Ett par snabba, lätta drag med en liten rundfil i hålet gav direkt utslag med mätmetoden.
På detta sätt kan du prova hej vilt med ett och samma munstycke och ändå alltid kunna gå tillbaka om du vill.
Jag använde också lödtenn om jag inte minns fel.

//T