Höna som 'spyr'

[Rakadero]

Min Nadja, som jag trodde hade värpnöd rann det något gult ur näbben på nyss när vi kollade henne. Jag masserade krävan lite försiktigto ch kände utmed halsen, då rann det ut massor. Det såg ut som hon ätit torkad majs alldeles nyss, eller någon gång, för det var sådana bitar. Kan hon ha ätit för mycket sånt kanske?

Men det här kan ju knappast ha varit något som satt fast, det var ju rinnande, och krävan känns inte stor och hård utan som den brukar.

Vad kan det vara för fel?

Jag ska nog ta och skölja hennes kloak med saltlösning i alla fall, vilket var vad vi skulle ha gjort egentligen när vi lyfte upp henne. Tänkte bara höra om jag får några nya infallsvinklar nu.

Hon sitter väldigt still och burrig annars och är hur lätt som helst att lyfta upp, annars springer de ju alltid iväg när man försöker göra det.

[Torry]

Jag tror att det ena ger det andra om hon har nåt problem med äggeriet så mår hon allmänt dåligt och därför fungerar inte innändan som den ska heller därför hon inte tar tillvara maten som hon ska.  Börja med att skölja kloaken och kolla om hon känns spänd om magen om du kan känna nåt ägg som ev har fastnat. Annars är det kanske nåt som har med matsmältningen att göra. Hur är bajset är hon lös i magen eller kanske förstoppad? Man får prova sig fram men så länge dert finns liv finns det hopp...
//Torry

[Rakadero]

Fast nu finns det inget liv längre... 

Jag kunde inte se henne lida längre. Det var inte bättre i dag, trots sköljning av kloaken med saltlösning och trots att hon fick upp massor av gult slem med matklumpar i (men som inte luktade direkt illa) när jag masserade krävan och vände på henne så det kunde rinna ut.

Hon kändes inte spänd och hård om magen, jag kunde inte känna något ägg som fastnat. Jag undrar vad det kan ha varit. Jag har inte sett henne bajsa men har ju inte haft koll på henne hela tiden heller.

Hon gick bara omkring lite försiktigt, uppburrad och med huvudet nerdraget mot kroppen, blundade ibland. Jag upplevde det som hon lättade i vikt från dag till dag, så i dag fick hon sluta sina dagar.

Det var första gången maken och jag avlivade en höna. Maken har avlivat en dagsgammal kyckling en gång med bråck, det var lite enklare. Det här var inte roligt, men nu är det gjort, känns förhoppningsvis inte lika illa nästa gång.

Och jag vet ju att hon har det bra nu. Lilla Nadja... Men jag känner mig som en mördare.

Långfredagen... lidande och död... snyft... 

[Charlotte]

Fy, vad tråkigt! Men ändå rätt. Jag var på kurs med veterinär för ett tag sedan och jag tyckte hon uttryckte sig bra angående sjuka djur och djurskydd. Man får som djurägare fatta ett beslut, antingen vård eller så tar man bort djuret, det finns liksom inget mellanting, ser man att djuret lider och inte 'egenvården' hjälper så kan man inte stå och vela. Det är ju så hemskt att fatta besluten, men till slut inser man att man gjort rätt.        Mvh Charlotte   

[Gräbban]

Jag tycker oxå att du gjorde rätt. Det är väldigt svårt att veta vad en höna lider av, och när en fågel börjar visa att den är sjuk så har det oftast gått för långt. Dom spelar friska så länge dom bara kan för att inte bli "utstötta" eller offer för rovdjur.