Börja med dikor, behöver råd *uppdaterad*

[linda86]

Är ny på detta intressanta forum med många kunniga medlemmar.
Så därför tänkte nu be om era tips, råd och erfarenheter!

Jag och min man har planer på att förverkliga våran dröm om en gård och ett liv på landet.

Nuläge:
- Försöker räkna fram hur stor gård vi behöver (areal)

- Ska skriva ihop en affärsidé samt göra en budget/kakyl som vi kan visa upp för banken

Så här hade vi tänkt:
- En besättning med dikor samt rekrytering av kvigorna och slakt av tjurarna/stutar.
   Efter hand slaktas även kvigor och kor. Även en mindre besättning av får för att dom ska
   kunna beta växelvis på åkrarna/betet.

- Vi tar in ensilage själva till djuren, men köper in säd och pellets.

-  Jag kommer fortsätta jobba 100 % på mitt nuvarande arbete men min man kommer att   
   jobba på gården, men inte ta ut någon lön. Han är egen företagare idag inom maskin- & bil
   branschen & kommer fortsätta i mån av tid med det
   
Det jag vill ha hjälp med:
- Hur många kossor och får behöver vi för att klara av kostnader för lån (till gården), djurens drift, gårdens drift mm?

- Och hur stor gård (areal) behöver vi för antalet kor & får?
Vi är alltså ute efter att gården ska betala sig själv = ”gratis” boende för oss.


Vi letar efter en gård i Upplands län eller med pendlingsavstånd till Uppsala.
Har förstått att det finns olika områden för stöd av olika slag, vilket stödområde tillhör uppland?


Tar tacksamt emot alla synpunkter och idéer!!
Berätta gärna hur ni har det, om ni är i en sån situation som stämmer in på mitt önskemål.

Hälsningar Linda

[ford-Anders]

alla svar du söker finns redan i trådar så de är bara skrolla ner å bläddra å läsa

[fjällbonden]

ska du få en fårgård att "betala sig" måste du upp i 500-600 moder djur
de minsta att betala en lön har ja hört från bröderna uhlås är 300-350 moder djur

[linda86]

ska du få en fårgård att "betala sig" måste du upp i 500-600 moder djur
de minsta att betala en lön har ja hört från bröderna uhlås är 300-350 moder djur

Tack för svaret!
Pratade du bara om får nu? För frågan gäller mera dikor. Och tanken är inte att intäkterna från gården ska räcka till en lön.
Några mer tips och idéer?

[linda86]

alla svar du söker finns redan i trådar så de är bara skrolla ner å bläddra å läsa

Tack för ditt svar, jag har försökt läsa många trådar men inte hittat info på tex. hur mycket mark som behövs per djur? Hur ekonomin ser ut för en gård? med mera.
Såg i någon tråda att du frågat liknande frågor, men jag hittade inte alla svar jag ville ha =)
Hur går det för dig med dikor? Du hade redan gård och skulle strta upp om jag förstog det rätt?

[fjällbonden]

linda 86

ska du leva på en gård å ta ut en rimlig lön så tja minst 150 moder djur å då säger jag minst!!!!!
om du nu ska leva å betala omkostnader mm
men låt säga att du vill jobba utan lön så att du kan betala omkostnader mm för driften
tja 40-50 kor ska kunna gå runt tror ja  men fråga igen eller de vore kul om fler kunde ge sin åsikt i denna tråd

[linda86]

linda 86

ska du leva på en gård å ta ut en rimlig lön så tja minst 150 moder djur å då säger jag minst!!!!!
om du nu ska leva å betala omkostnader mm
men låt säga att du vill jobba utan lön så att du kan betala omkostnader mm för driften
tja 40-50 kor ska kunna gå runt tror ja  men fråga igen eller de vore kul om fler kunde ge sin åsikt i denna tråd

fjällbonden: tack igen för svaren  hur ser din gård ut? areal? har du djur? nyfiken på hur andra bönder har det 

40-50 kor har jag också kommit fram till...
Jag kommer alltså fortsätta jobba heltid = en lön. Min man ska sköta gården och inte ta ut lön.

Har du (eller någon annan) ett hum om hur mkt areal 40-50 kor behöver? Bete, vall att slå ensilage på mm.

Håller med fjällbonden, ingen annan som kan ge sin åsikt?

[Sommartorparn]

Tror att vår granne på landet har ca 40 köttkor och kalvar. Han odlar också lite foder. Tror inte precis han är rik. Men han och hans sambo har varsin folkpension som de kan subventionera gården med. Och de har bekanta som hjälper till att laga traktorn gratis, samt med lite olika saker som man inte orkar med i 80-årsåldern.

[Charlotte]

  Det är så svårt att säga precis hur många kor som behövs för att "det ska löna sig". Våra 30 dikor lönar sig.
 Mycket beror på om man redan har vettiga byggnader och vilka EU-Stöd man kan söka...
Vill man sedan vidareförädla genom att Legoslakta och sälja köttlådor kan det löna sig ännu mer.
  Eller kanske det lönar sig bättre om man struntar i att föda upp kalvarna utan säljer dom till vidareuppfödning på hösten? Ska man köpa in kraftfoder och bygga nåt dyrt för att kunna ha kvar kalvarna till slakt så tål det att tänka på om det är lönsamt eller inte.
 Dikorna kan man kanske ha i befintliga byggnader utan att behöva ändra så mycket på dom?
 Om jag var i begrepp att köpa gård skulle jag nog ta kontakt med min Länsstyrelse eller LRF-konsult (eller någon annan som "kan" EU-stöden för just det område man tänker bosätta sig i).
 Jag vet att någon här tex gav råd att hålla så lite får som möjligt för att maximera inkomsten... Hos oss ska man hålla djurantal anpassat till arealen för att maximera bidragen och förhoppningen med ens djurhållning är ju att det djuren producerar åtminstone ska täcka vad dom kostar att hålla, annars är det snett... Så det verkar vara olika i olika landsändar.
                                  Mvh
                                Charlotte

[fjällbonden]

fjällbonden: tack igen för svaren  hur ser din gård ut? areal? har du djur? nyfiken på hur andra bönder har det 

40-50 kor har jag också kommit fram till...
Jag kommer alltså fortsätta jobba heltid = en lön. Min man ska sköta gården och inte ta ut lön.

Har du (eller någon annan) ett hum om hur mkt areal 40-50 kor behöver? Bete, vall att slå ensilage på mm.

Håller med fjällbonden, ingen annan som kan ge sin åsikt?

tja ska du ha 40-50 kor ja ungefär 110-115 ha (åker + bete)
har 25 ha till mina 11 fjällnära å fjällkor

[RaggarBonden]

Detta är omöjligt att svara på anser jag ! Det finns för mycket frågetecken !

Jag skulle nog göra tvärt om. Leta reda på en lämplig gård med rätt typ av byggnader och marker. Räkna sedan på hur stora inkomster ni behöver för den gården.

Jämför därefter med driftskalkylen för dikor m slakt o rekrytering så ser du vart du hamnar.

Lycka till med gården !

RaggarBonden

[linda86]

Tack så mycket för era svar! 

Charlotte:
Hur ser eran situation ut? 30 kor skrev du att ni har, föder ni upp kalvarna till slakt? Hur stor är eran gård? Är det mer en hobby eller får ni någon inkomst från dem (inte just i lön kanske..)?

Raggarbonden:
Det var väl ungefär så vi tänkte göra, är ju svårt att räkna och planera utan ett exempel på en gård som redan finns. Tack för din synpunkt.

En tanke bakom min tråd var att luska fram lite hur andra bönder för runt sitt jordburk och hur stor gården är samt hur många kor + kalvar ni har. Sånna svar mottages tacksamt =)
Allt för att ha mer underlag att räkna på och utgå ifrån.

Det som Charlotte skrev om att sälja kalvarna för vidare uppfödning. Finns det någon marknad för det? Och vart kan jag hitta info om hur mycket man kan sälja kalvarna för?

[Grimla]

Det som Charlotte skrev om att sälja kalvarna för vidare uppfödning. Finns det någon marknad för det? Och vart kan jag hitta info om hur mycket man kan sälja kalvarna för?

Man säljer då kalvarna när dom är 6-månader.
Priset beror helt på köttraskalvens levandevikt, brukar ligga någonstans mellan 16-19 kr kilot.
Det är Swedish Meats som håller priset.

Mjölkrastjurkalvar SRB/SLB kostar ca 17 kr kilot upp till 126 kg levande då blir det
8 kr kilot för vikten över 126 kg....

Marknaden/Efterfrågan beror på kalvens ras och kön och vart du bor.
Köttraskalvar och tjurkalvar är mest eftertraktade, kvigkalvar är svårare.

Kalvarna ska vara välväxta om dom ska hitta köpare (inga magra stackare).

Diko kalkylen går nu (2008) back med -2650kr för varje ko.

Och då är INTE någon kostnad för arbetstimtiden inlagd i den.... utan det är om man jobbar gratis med djuren.

[Charlotte]

 Vi har köttras (korsningar med olika raser) och dom tjurkalvarna står folk nästan och rycker i på hösten... Tidigare har vi fött upp dom till slakt, det är de senaste åren vi sålt. Kvigorna är väl inte lika eftertraktade, men det ska visst gå att sälja dom också, vi har hittills haft kvar dom själva.
 Men det är klart att det måste vara fina kalvar.
 Det svåra med kalkylerna är att dom ALLTID går back (jag tror det bara är mjölkkor som går med plus, om dom nu gör det nu för tiden), ÄNDÅ håller folk på och dom tom nystartar
 Situationen hos oss är väl så pass idealisk att det inte går att jämföra med en ny gård.
Lånen är betalda, det mesta fixar vi själva med byggnaderna, som är enkla men funktionella. Min far har haft gård sedan "urminnes tider" och kan meka och greja med det mesta...  Vi driver gården tillsammans min far och jag så att vi kan täcka upp för varandra och slipper leja avbytare. Djur och maskiner finns och är betalda.
Men med EU-bidrag och vinst så kanske det går med 100000 plus ungefär...
Men det är ju svårt att bara räkna i ren "pengavinst"... Man kan ha häst om man vill det (vad skulle det kosta med foder och installning?), man har traktor som egentligen är en nödvändighet om man bor på landet för bla snöröjning, jag har min Vallhund i företaget och får göra avdrag för hans kostnader, jag har råd att ha mina relativt olönsamma fårskallar, har man barn kanske man slipper betala dagis med en massa skjuts hit och dit om man kan vara hemma mer? Osv Osv...
 Det är inget supervinstinbringande man håller på med Men om man inte bryr sig om vilken timlön man har så är det en ganska bra bisyssla till annat jobb...
 Men allt sånt är ju omöjligt att räkna på generellt utan det måste man fundera efter själv hur man tänker sig att ha det... Man kanske vill engagera sig i Köttförsäljning? Vidareförädling av köttet? Då kan man få ut mer vinst men det tar en massa mer tid så att man inte kan jobba utanför gården...
                                     Mvh
                                  Charlotte

[Rosa]

Vi har köttras (korsningar med olika raser) och dom tjurkalvarna står folk nästan och rycker i på hösten... Tidigare har vi fött upp dom till slakt, det är de senaste åren vi sålt.

Vi föder upp våra köttrastjurkalvar själva.

Här finns inget sug efter köttrastjurkalvar. Dom anses "för dyra" när man kan köpa en "billig" mjölkraskalv istället.

/Rosa

[linda86]

Vi föder upp våra köttrastjurkalvar själva.

Här finns inget sug efter köttrastjurkalvar. Dom anses "för dyra" när man kan köpa en "billig" mjölkraskalv istället.

/Rosa

Då är det kanske bättre att räkna på att vi behåller kalvarna till slakt istället...


En annan fråga jag kom på:
Om vi tar in hö eller ensilage själva men köper in övrigt foder som tex säd (det ska väl iaf dräktig ko ha?), är det mer eller mindre lönsamt än att vi odlar fram säden själva (med utsäde, arbete, maskiner mm) till 30-40 kor?
Förstår att det kan vara svårt att svara på frågan, man måste ju veta gårdens förutsättningar osv. Men vi äger ju ingen gård och alltså inga maskine rheller. Vilket innebär att alla maskiner måste köpas in beg./nytt... Eftersträvar bara ett generellt svar.

[Pjöllerberg]

Diko kalkylen går nu (2008) back med -2650kr för varje ko.

Och då är INTE någon kostnad för arbetstimtiden inlagd i den.... utan det är om man jobbar gratis med djuren.

Utifrån detta, finns det inte vettigare saker att betala hundratusen minst om året för, än att fösa kor?

I dessa tider talas också om att idisslarkött åtminstone från åkermark inte är "klimatsmart", kanske blir det begränsningar framöver liksom t ex för odling av mulljordar.

Ska man köpa gård med någon slags "lönsamhet" bör man ha pengarna redan, inte låna dom.

Då slipper man åtminstone ränteutgifterna.

[Charlotte]

 Om jag vore du skulle jag räkna på både vidareuppfödning och försäljning.
Och kolla upp hur du har det med köpare i området du bor i. Det finns många stora köttdjurgårdar som vidareuppföder ungtjurar, kolla om det finns någon sån i närheten eller uppköpare till dom gårdarna. Hos oss är det dels "Lokala förmågor" som vill köpa men även såna som handlar ihop till större gårdar.
 Men vilket som lönar sig i slutänden avgör nog vilka byggnader gården redan har och även hur mycket mark det finns för bete osv... Kanske man kan ha ett säsongsjobb på vintern när det är mindre att göra med korna om man inte har kvar ungdjuren... Det är många faktorer att väga in.
    Angående din andra fråga: Vi har visserligen redan maskiner för vallskörd men alla kalkyler visar att det är billigare att leja in maskiner för skörden via tex en maskinring än att äga dom själv.
 Jag har flera bekanta med gårdar som sålt undan det mesta av maskinerna och lejer in istället.
 En gård med 30-40 kor är inte bärkraftig för en hel maskinpark. Men ändå för stor för att kunna hässja hö eller köra med häst. Och köper man begagnat så kan man ge sig den på att saker och ting rasar när man som bäst behöver det, fråga mig, jag vet
 Att vi håller på själva har ganska mycket med att det är en lite "tjurig" far inblandad i det hela Man ska göra allt själv...
 Eller som en bonde jag var på studiebesök hos som har några hundra stutar sa: Vi är en stor släkt med ungdomar som tycker om att hjälpa till och vi har maskiner, men i framtiden blir det nog så att vi lejer in.
 Du får fortsätta fundera och kalkylera...
                                     Mvh
                                   Charlotte

[Falin]

En annan fråga jag kom på:
Om vi tar in hö eller ensilage själva men köper in övrigt foder som tex säd (det ska väl iaf dräktig ko ha?), är det mer eller mindre lönsamt än att vi odlar fram säden själva (med utsäde, arbete, maskiner mm) till 30-40 kor?

Vi ger inte våra dräktiga dikor något kraftfoder, utom i undantagsfall. Däremot väljer vi ensilage efter hur långt gångna de är i dräktigheten. Vi blandar i helsädesensilage för att få med lite halm i maten också.

[Charlotte]

Vi ger inte våra dräktiga dikor något kraftfoder, utom i undantagsfall. Däremot väljer vi ensilage efter hur långt gångna de är i dräktigheten. Vi blandar i helsädesensilage för att få med lite halm i maten också.

Vi gör som Falin.
                     Mvh
                Charlotte