Djuretik - till vardags

[rufs]

Hej!

Jag svarade på mailet om slakt. Men jag funderar på djurhållning överlag.

Hundraser som är så "fel"avlade men ändå anses följa standarden. Nu jobbar ju klubbarna med RAS projektet som tur är

Hunduppfödare som har sina hundar till stor del i bur eller inte tar ut dem på ordentliga promenader pga pälsen slits!!!!

Var på en hunduts. där det satt en New Founland med nerböjt huvud i en för liten bur timme efter timme.

Katter är ju djur som behöver klättra mm, men alla innekatter som det klipps klorna på och får titta genom ett fönster är det värdigt!!

Jag träffade en som sa att perserkatten är så lugn och har inte behov att klättra och hålla igång som "vanliga"katter utan nöjer sig med ett stilla liv inomhus. Är de passiviserade eller  

Min kompis hade två perser som gick ut och in som alla andra katter, ok toviga blev de men lyckliga var dom

Ibland känns omsorgen om våra husdjur kvävande och inte särskilt positivt. det menas säkert väl men ibland verkar det som man glömt djurets grundläggande behov.

Var på en hunduts. i somras,där en pekingnes bars runt i ringen ställdes för bedömning och bars igen, den blev placerad fastän den inte gått ett steg, antagligen pga för mycket päls och kroppskonstruktion som inte tillät en promenad i gräs.

Jag skulle kunna utveckla det mycket mer men stoppar här

Rufs

[Alore]

Jaa, jag är en såndär hemsk människa som har mina katter inne Katter som är uppfödda inomhus går precis hur bra som helst att ha inomhus även i fortsättningen. Det är ingenting de lider av. Men en kattkompis, en schysst klösställning och mycket uppmärksamhet från husse och matte mår de toppenbra, och slipper faror som bilar, sjukdomar, salgsmål med andra katter, rovdjur, bli inlåsta någonsts osv osv... jag kan också fortsätta hur länge som helst, men jag är evinnerligt trött på att folk tror att mina katter mår dåligt för att de inte får gå ut. För det gör de alltså inte Under sommaren bor vi på landet och då står dörren öppen - en katt knatar runt huset, de andra två sitter på tröskeln och glor. Och nej, de är inte "passiviserade", vad det nu skulle innebära, utan nöjer sig helt enkelt med den stimulans de får inomhus.

En katt funkar såhär; ett revir måste man ha för att få mat och sex. Om maten finns inom en bestämd liten yta och aldrig tar slut, och om katten är kastrerad, är den ypperligt nöjd med att hålla sig på det reviret som min lägenhet utgör. Den behöver inte hävda sig mot andra katter utan kan samsas toppenbra med mina andra. De har glädje av varrandra och ser inte varandra som ett hot. Jag hoppas att du kan tänka dig att revidera din uppfattning om innekatter lite, och vem som helst får när som helst komma hem till mig och se efter så att mina katter har det precis så bra som jag säger

Vad gäller hundavel - det finns idioter överallt. Men för den sakens skull behöver man inte dra alla hundkattsägare över en kam! Bara för att det finns stolpskott som tänker mer på prestige, rasstandard och pengar behöver det ju inte betyda att alla hundraser, eller alla individer inom en ras, är för hårt avlade. Eller hur? Lita nyansering mår alla bra av

[Häxan]

Mitt stuk är så lite mekaniska hjälpmedel som möjligt. Helst inga alls.

Mina djur har valt att gå lösa här på gårn.. hmm.De är olika djursorter, men de lever "kolliktivt", de bildar en flock.
Mina getter ville inte vara instänglade.., de går fritt. Mina åsnor vill oxå välja vart de vill gå.., dessa "campar" numera ihop med getterna. Getterna har sin favorit "hage" ej instängslad, alldeles framför huset. Jag satte pensionärsstolpar (plaststolpar) där för att åsnorna skulle beta av där. Getterna undrar vad detta var för dumhet av mej att sätta upp stolpar! De har putt ner de flesta. Så nu kliver åsnorna över och sammansluter sej med getterna.

Jag ÄLSKAR att betrakta mina djur!!! Jag har lärt känna var och en utav dem genom att betrakta dem.  Mitt ledarskap har jag genom att jag låter dem vara de som de är. Mina djur har lärt mej mycket. Jag är glad för denna rikedom!
Jag är den självklara ledaren i min stora flock, de lystrar mer än gärna till mej (utav fri vilja). Vi har ömsesidig respekt för varann. Jag är deras kloka ledare, jag låter dem vara de som de är, jag lystrar till dem och försöker tillgodose deras behov. Tacken jag får är att de gillar mej, de vill gärna göra mej till viljes.
Min schäfer är 4 år. Jag har aldrig dressyr tränat henne. Hon lystrar hela tiden till mina signaler. Hon vill hjälpa och göra mej till lags. Visst använder jag rösten, men en stor del utav min kommunikation till henne är genom blickar, kroppsspråk. Det är då hon vill för väl, vill hjälpa till för mycket, som jag hojtar till, använder rösten.

Mvh Häx

[Häxan]

Ang avel:

För ett par år sedan var jag och tittade på hästuppvisning, olika raser. Där fanns ett halvblodssto, Hon var enligt avel en elit. Fysiskt enbart antar jag eftersom detta sto löpte amok, hon slet sig. Det var full kabalik att få tag i henne. ...Jag hörde att hennes mor hade avlivats pga att hon var stollig, totalt knäpp i psyket, hon anföll människor..

Då man avlar så är väl både det fysiska och psykiska viktigt?
Jag har en fantastiskt grann schäfer 4år. Hon är grann i både psyke och fysik. Hon är otroligt signalstark, otroligt harmonisk. Jag har ingen stamtavla men hon är en ypperlig avelstik. Nån dag skall jag låta henne träffa en hanne. Jag vill inte ha valpar men jag känner starkt att hon behöver detta. Hon behöver bli morsa och ha en massa jobbiga valpar. Hon hjälper mej med mina - jag kommer hjälpa henne med sina. Det största problemet i detta projekt är att inte behålla alla!

Mvh Häx

[Nettus]

Hej allihop!
Jag har haft katter i snart femton år. Eftersom jag bor i lägenhet, har alla mina katter bara varit inne. Två av mina katter omplacerades som vuxna hos mig och hade tidigare gått ute. Det var aldrig några problem, de trivdes jättebra hos mig. Det hela handlar till stor del om vad de vänjs vid från början. Med en kattvänlig inomhusmiljö kan en katt trivas hur bra som helst, har de aldrig varit ute, kan de ju inte längta dit. MEN jag tror det beror mycket på individens temperament - jag hade en katt, som lätt blev rastlös och orolig (trots kastrering).

[OliK]

Hej,

jag står troligen inför ett kattdilemma och hoppas att kunna få lite kloka tips här. Jag bor nästan ute i skogen, har ett litet hus med relativ stor tomt intill skogen och några höns. Rätt så mysigt alltihop. Men, det finns möss. Självklart egentligen. Och självklara lösningen är katt(er).
Problemet är att min särbos son är kattalergiker Så en katt i huset skulle sätta stop för att de skulle kunna vistas här, vilket jag förstås inte vill.
Funderar nu på att definierar källaren som revier för en framtida ute-katt, så att den ska ha mat, kattlåda och nåt mysigt ställe därnere och att den ska ha en kattdörr för att kommer in och ut. Alternativ att den skulle få bo bland hönsen.
Skulle det funka eller skulle den mår dåligt av ett sånt "grymt" hem?

/droliver

[Nettus]

Hej droliver!
Tjaa, det skulle väl kunna funka, men om inte katten har mycket kontakt med dig, kan den bli ganska skygg, och helt omöjlig att hantera om den t ex blir sjuk och behöver åka till veterinär. I vilket fall som helst måste den avmaskas och vaccineras regelbundet.

[andreana]

Hej Droliver!
Att bara skaffa en katt ha ha som gårdskatt kan gå bra , men den mår bättre om den har en kompis.
Skaffa två katter, gärna från samma kull, då har den sällskap och mår kanske lite bättre, min gårdskatt blev en helt annan katt när han fick en kompis.
 
Men man får se till att man ger katten kroppskontakt när man matar den & så så att den inte blir vild. Tråkigt när man måste göra något med den för djurets bästa.

Lycka till med din gårds katt.

/ andrea

[Häxan]

Droliver;
En katt "måste inte" vara inne. De lär sig att vara utekatter. Ge dem mat ute, gärna götte-mat där du vill att de skall vara.

En katt går oxå att dressera. Skäll på dem då de försöker gå in - ge dem belöning då de är ute. Stick till dem go mat. Go mat är vägen till både djur och män.

Kram Häx

[OliK]

Tack för alla tipsen,

så jag tror det blir två katter här snart

och Häx,

Stick till dem go mat. Go mat är vägen till både djur och män.

det funkar även med kvinnor

/droliver

[Häxan]

Det där har du rätt i Droliver!!! Jag ÄLSKAR god mat!! ..jag blir faktiskt ganska snäll om jag får god mat.....

Lycka till med katter och möss.

Häx

[Alore]

Droliver - Jag ser ditt dilemma. Det du måste fråga dig är om du tycker att det är okej att ha en katt som ett bruksdjur? Tänk på att de katter vi har i Sverige idag är domesticerade och inte på något sätt vilda. Om du tycker att det är okej att ha en katt för att hålla efter möss så tror jag inte att det är några problem att ha det som du beskriver. Om du vinterbonar nere i källaren så att det inte är dragigt eller för kallt (blir det tjugo minusgrader ute måste det fortfarande vara plusgrader, gärna uppåt tio, där katten ska vara) och ser till så att katten kan komma in precis när du vill så borde det gå bra. Jag tycker visst att en katt måste ha tillgång till innevistelse, framför allt på vintern. Den måste ha en plats där den i lugn och ro kan vila, äta, gå på lådan osv. Dessutom är det hemskt svårt att veta om katten har diarré eller är förstoppad om den inte har någon låda. Vidare är det ju även en säkerhet för dig, du vet att katten har ett eget ställe där den får ta det lugnt, och om katten blir sjuk eller skadad återvänder den förhoppningsvis dit och då kan du hålla utkik. Se bara till att du har mycket kontakt med katten, och skaffa jättegärna två på en gång! De har mycket glädje av varandra av du behöver inte ha dåligt samvete för att du inte umgås med dem jämt.

Att lära katterna att de inte får vara i huset borde vara ganska enkelt - även utan att skälla på dem. Jag är av åsikten att man aldrig behöver skrika åt en katt, utan helt enkelt visa med kroppspråk och normal röst vad man vill att den ska göra. Ett bestämt NEJ i sansad ton räcker för mina katter. Att höja rösten gör katten rädd och förvirrad och det är aldrig bra. Det viktigaste är att du är konsekvent! Låt ALDRIG katten vara i huset så lär den sig snabbt att dess eget hem är i källaren.

En annan sak som är superviktig att tänka på är vad du ska ha för katt. Jag tycker att det är oansvarigt att släppa ut en okastrerad katt och riskera oönskade huskattsungar, hur fin katten än är. Du kanske kan få tag på två omplaceringskatter som redan är kastrerade? Gör du inte det kan du ge p-piller till honan tills hon är sex månader gammal och sen kastrera på stört. Piller är absolut ingen garanti, men det hindrar löpbeteendet. Dock inte ägglossning, så skulle katten bli parad utan att hon löper kan hon bli dräktig ändå! Katterna bör även vara vaccinerade mot kattpest och kattsnuva. Seriösa uppfödare gör detta när katten är liten (vid 9 och 12 veckors ålder), men det är fortfarande tyvärr ganska ovanligt att huskattsägare gör det. Försök få tag på en katt som är vaccinerad från början. Är den inte det så kan du vaccinera den två gånger med två-tre veckors mellanrum så fort den kommer till dig, sen en gång om året i fortsättningen.

Om du skaffar kattungar måste du också tänka på att en liten misse är ett tacksamt skrovmål för rovdjur, samt att den inte alls har samma instinkter som en vuxen utekatt. Släpp inte ut den lilla på natten utan håll den instängd i källaren då, och gå ut med den om dagarna så att den får lära känna omgivningen. Spendera mycket tid med den, framför allt i början, så gör du både dig och katten en stor tjänst! Att försöka få tag i en skygg katt om den skadat sig och behöver veterinärvård är INTE roligt!

Här är en jättebra länk där det står om varför kattungen ska vaccineras, kastreras och stanna hos mamman tills den är 12 veckor gammal: www.katter.nu/kattstatus - kolla gärna in där och läs innan du väljer hur du ska göra! DFet finns även ett jättetrevligt renodlat kattforum på http://home.katter.nu/kattforum där det finns massvis med samlad kunskap om katter.

Lycka till!

[skräptanten]

Hej droliver!
Det är inga problem att ha katter utomhus som "råttfångare". Speciellt om du har höns, deras foder brukar väl dra en hel del rådisar/sorkar?
En av mina kompisars familj har ganska många katter som bara är ute. Dom har det också som du har tänkt dej, fritt tillträde till källaren; där finns vedpannan så där är det alltid varmt och gott på vintern. En katt som egentligen tillhörde en granne 500 meter bort har t.o.m. flyttat dit!
Får katterna bara mat, vatten och kärlek så brukar dom stanna. Även utekatter kan bli väldigt tama och tillgivna.
En fördel är om ventilationshålen i grunden på ditt hus är stora nog, då kan katterna komma in där, både för att söka skydd undan taskigt väder och jaga musingar!
Tyvärr missar man ju den mysiga biten med katter som sover hos en på nätterna (och biter en i näsan när klockan närmar sej 06:00 och frukostdax...), men det är ju sånt man får ta med allergier, dom är ju obotliga =(
Lycka till!

[Ellen Key]

Jättekul och intressant diskussion!

Är ny här på forumet!

Jag har en hel del djur, sex katter och fem hundar samt hönor och tupp. Jag kan instämma i massaor av det som häxan skriver!
Jag älskar också att BETRAKTA mina djur, njuter och lär mig MASSOR MASSOR om djurpsykologi, individpsykologi, stadier i utveckling hos djuren, kärlek, gemenskap, fiendskap - name it!!!

[Häxan]

Till alla er: Sträva och tro på era mål.

Jag har en del djur, ömsom har jag dåligt samvete för dem, att jag inte sköter dem som jag borde.  Trots min misskötsel..? är jag väldigt förknippad med dem.

Mvh Häx

[larssonscath]

Jag har en stor hund av blandras hemma, blandning av stor pudel, grand danoir och dalmatriner. Urmys hund på 19 månader nu.
När folk undrar vad det är för ras och får höra att han är en blandning, så kan inte alla hålla tillbaka sina tankar om att man inte bör ha en sådan hund för " man vet ju aldrig hur dem blir". Näh, men det är väl helt fantastiskt, han är inte lik någon annan, inte ens sina syskon. Frisk och egen. Jag vill att han ska lyda mig, men ändå vara naturlig.
Vi människor har fullt upp med att vara perfekta, men låt djur slippa våra nojjor.

[Häxan]

Jag har 2 hundar, 3 katter, 2 åsnor, tupp+6hönor, 1 marvin, 6 get-tjejer, 3 småbarn. Det är helmysigt att betrakta deras förhållande till varann.  

[Azeman]

Hej,

jag står troligen inför ett kattdilemma och hoppas att kunna få lite kloka tips här. Jag bor nästan ute i skogen, har ett litet hus med relativ stor tomt intill skogen och några höns. Rätt så mysigt alltihop. Men, det finns möss. Självklart egentligen. Och självklara lösningen är katt(er).
Problemet är att min särbos son är kattalergiker Så en katt i huset skulle sätta stop för att de skulle kunna vistas här, vilket jag förstås inte vill.
Funderar nu på att definierar källaren som revier för en framtida ute-katt, så att den ska ha mat, kattlåda och nåt mysigt ställe därnere och att den ska ha en kattdörr för att kommer in och ut. Alternativ att den skulle få bo bland hönsen.
Skulle det funka eller skulle den mår dåligt av ett sånt "grymt" hem?

/droliver

jag tycker det vore grymt. Tänck om man skulle sätta barn där? ^.^ Katter behöver värme och kärlek, och vill vara med.

[Azeman]

Jag har en stor hund av blandras hemma, blandning av stor pudel, grand danoir och dalmatriner. Urmys hund på 19 månader nu.
När folk undrar vad det är för ras och får höra att han är en blandning, så kan inte alla hålla tillbaka sina tankar om att man inte bör ha en sådan hund för " man vet ju aldrig hur dem blir". Näh, men det är väl helt fantastiskt, han är inte lik någon annan, inte ens sina syskon. Frisk och egen. Jag vill att han ska lyda mig, men ändå vara naturlig.
Vi människor har fullt upp med att vara perfekta, men låt djur slippa våra nojjor.

JO, det brukar vara så. Min farsa har en varghund han å. Han kan vara eller var då, bitsk och morrade.

vare sig liten eller stor är det ju olika individer med olika personligheter och utsende.

[Anna.D]

jag tycker det vore grymt. Tänck om man skulle sätta barn där? ^.^ Katter behöver värme och kärlek, och vill vara med.

Djur är inte barn.
Visst ska de har kärlek och all omtanke man kan ge och vad de behöver.Men ibland ser man folk som förmänsklar sin djur och det tycker jag är tragiskt.Har tänkt mycket på de stackars hundar som under sommaren fått gå klädda i kläder för att det är inne.Såg många små hundar som var väldigt varma i sina kläder på sofieros hundutställning  och bars runt som små barn./Anna