Minireningsverk

[Attes matte]

Jag har börjat fundera på att installera ett minireningsverk på nya gården istället för att pula med trekammarbrunn och infiltration och sånt eftersom båda grannarna säger att deras infiltration funkar sådär. Det är väldigt lerig jord och nån slags kompakt pinnmo på hela tomten, och markens egen dränering är näst intill obefintlig. Tomten är dessutom väldigt plan. Det är bara ett par decimeters höjdskillnad på högsta och lägsta punkten.
Det reningsverk jag "fastnat" för är Evergreens Bio Cleaner http://www.evergreensolutions.se/files/prod1.html
Är det nån här som har nån erfarenhet av dessa?
Jag tänkte prata med kommunen oxå och höra vad dom har för förslag och idéer, men det vore intressant att höra om privat-personers erfarenheter.

Vilka fördelar och nackdelar finns med dessa små mackapärer...?

Mycket tacksam för svar.

/Sara

[Attes matte]

Ingen...? 

/Sara

[mommo]

Jag installerade ett minireningsverk förra året, en Ecobox F3.
Mitt tips är att först höra med komunen om vilka avlopps lösningar som är tilllåtna för det är olika i olika komuner. I min komun så är det inte tillåtet att bara ha trekammarbrunn och infiltration utan man måste också ha nån sorts fosfor rening utöver det för att det ska bli godkänt.
Jag har också tung ler- jord och den enklaste lösningen blev ett mini reningsverk och kostnaden är ungefär lika mycket som för de andra lösningarna som min komun godkänner. Fast nu köptes den direkt ifrån tillverkaren och gräv- jobbet utfördes av en bekant så det blir ju billigare än att anlita en firma.
Det är inte mycket underhåll som behövs, ett filter ska rengöras en gång per år och det är bara att spola av med en vatten slang så är det klart.
Men däremot så behövs den slam- tömmas lite oftare. För mig som bor ensam räcker det med en gång per år men är man fler så ska den tömmas två gånger per år och om man är väldigt många så blir det ju fler gånger.
Jag är nöjd med mitt val, det är inget som krånglar än så länge.
Hoppas att jag kunde hjälpa dig lite även om jag inte har någon erfarenhet av Evergreens Bio Cleaner .
Mommo.

[Attes matte]

Tack för infon!
Det är ju såklart intressant oavsett vilket märke det är på verket.
Vad slutade prislappen på för er?
Jag kommer oxå att lösa grävningen privat, så ett prisexempel exklusive grävjobbet är perfekt.

Är det nån fler som installerat ett minireningsverk (oavsett tillverkare) får ni gärna dela med er av erfarenheter.

/Sara

[mommo]

Minnet är dåligt men ca 45 000 kr kostade det nog. Men då är frakten och lite grus inräknat.
Lycka till!

[Attes matte]

Det var ju inte så himla blodigt...
Ska prata med kommunen nu oxå och höra vad dom har att säga... 

/Sara

[Karin MC]

Hej!

Jag och min sambo funderar också på att installera minireningsverk och är inne på WehoPuts, en variant där slammet hamnar i filterpåsar som sedan kan komposteras (påsen byts 4 ggr/år). På så sätt behöver man inte slamtömma. Men vi är än så länge inte säkra på vad kommunen säger om den typen av lösning.

Sen funderar vi på ev. "efterpolering". Troligtvis kan man inte låta utloppet gå rakt ut efter minireningsverket utan ska leda det genom ett s.k. resorptionsdike (är det någon som har en bra beskrivning på ett sådant!?).

Priset för reningsverket hamnar dessvärre på uppåt 78 000 kr inklusive en tillsats som gör att det går att använda även för fritidsboende. Kanske är det dumt att investera så mycket pengar i ett avlopp till en liten stuga. Å andra sidan räknar man då med att det ska hålla länge och uppfylla även framtida reningskrav.

[Attes matte]

Jag har lagt planerna på minireningsverket på hyllan så länge, mest för att det verkar kosta en massa i drift.
Det kommer istället att bli en upphöjd markbädd. Vi får se hur det löser sig... 

Till ett fritidsboende skulle jag inte investera så mycket pengar på ett minireningsverk. Då skulle jag välja dass eller nån slags mulltoa eller liknande.

/Sara

[Karin MC]

Vi vill både kunna använda och sälja huset med permanentstandard, så någon slags avlopp får det bli, återstår att se vilket.

[Skytten]

Enligt tillförlitliga uppgifter (Naturvårdsverket.se LUV-projekt )kostar ett minireningsverk ca 9000:-/år, med kaptital och drift.
Godkänt torrtoasystem med kompostering och urinsep ca 2000:-.

[Attes matte]

Enligt tillförlitliga uppgifter (Naturvårdsverket.se LUV-projekt )kostar ett minireningsverk ca 9000:-/år, med kaptital och drift.
Godkänt torrtoasystem med kompostering och urinsep ca 2000:-.

Vad menar du med "kapital"...?

/Sara

[Skytten]

Kapital  är vad anläggningen kostar fördelat på  anläggningens livstid, + finansiering.

[Attes matte]

Ah... 
Det var dyrt det...  Tur jag la det på hyllan så länge. 

/Sara

[Skytten]

Se oxå upp med infiltrationsbäddar, de kan ha en livslängd på 10 till 15 år, och sedan ska alla massor behandlas som miljöfarligt avfall, och det kan kosta flera tiotusentals kronor att byta bädd.

Enskillda avlopp kan således bli dyra, två personers hushåll  släpper ut  16 kilo kväve och 6 hg fosfor, reningen beräknas bli  ca 70% till 90%.
Reningskostnaden är för ett minireningsverk  då  600:-/kg för kvävet.  Rätt mycket högre kostnad än för kväve/fosforhantering i jordbruket.
Att själv ta hand om toaavloppet och återbruka näringen är miljömässigt bäst och oxå billigast.

Lagstiftningen har skärps, så i längden får vi inte ha trekammarbrunn för toaavlopp.

[Attes matte]

Se oxå upp med infiltrationsbäddar, de kan ha en livslängd på 10 till 15 år, och sedan ska alla massor behandlas som miljöfarligt avfall, och det kan kosta flera tiotusentals kronor att byta bädd.

Enskillda avlopp kan således bli dyra, två personers hushåll  släpper ut  16 kilo kväve och 6 hg fosfor, reningen beräknas bli  ca 70% till 90%.
Reningskostnaden är för ett minireningsverk  då  600:-/kg för kvävet.  Rätt mycket högre kostnad än för kväve/fosforhantering i jordbruket.
Att själv ta hand om toaavloppet och återbruka näringen är miljömässigt bäst och oxå billigast.

Lagstiftningen har skärps, så i längden får vi inte ha trekammarbrunn för toaavlopp.

Är det årliga siffror du pratar om här?

Kan man sköta bädden på nåt sätt så att den inte mättas så fort? Och hur vet man när en infiltrationsbädd måste bytas?

/Sara

[Skytten]

Ja det är årliga kostnader.

En infiltrationsbädds livstid är svår att ställa prognos på.  I en del fall fungerar den inte alls från början och i bästa fall 20 år.
Man kommer sannolikt att testa och kräva att den åtgärdas när det är dags.

Hela ideen med infiltration i t.ex sand är inte bra, man deponerar ju näringsämnena, och sen ska de grävas upp och sannolikt deponeras som miljöfarligt avfall.

En ytligare bädd  med vegitation som binder näringen är betydligt bättre.

Bäst är kompostering och gödsling i odlingsland, först då kan man tala om cirkulation.

Det finns lite olika alternativ för att åstadkomma detta, det billigaste är en mulltoa, och varmkompost.
Sedan finns det mer lättanvända system med toalett utan eller lite vatten som använder vakumsug och skiten transporteras till en behållare som bryter ner med bakterier och kompostmask. (http://www.bioglobe.se/)

[Attes matte]

Mulltoa kommer det inte att bli. Däremot kommer jag nog att använda mitt befintliga utedass en hel del. (Är det bara jag som tycker att utedass är mysiga??  )
Nåt jag har "hört" är ju att man absolut inte ska ha nån växtlighet i infiltrationsbädden eftersom rötterna sätter igen rören. Stämmer det? Jag var nämligen lite sugen på att plantera nån salix-variant på gården. Jag har ju en hel del kaniner som behöver gnaga...  Skulle man kunna plantera pil på infiltrationsbädden?

Förresten, appropå utedass... Kan en slamtömningsbil även ta reda på det som hamnar i dasset? Jag vill verkligen inte kompostera... inte det i alla fall... 

/Sara

[Skytten]

 Salix är mycket bra för att ta upp närsalter, en infiltrationsbädd och en rotzon konstureras inte lika. Man bevattnar i princip odlingen(pil är väl salix även det).

Hantera skiten kan göras ganska smärtfritt, det ÄR INTE FARLIGT om man tvättar sina händer, och efter kompostering är det mull.
Den moderna västerländska människan har uppfostrats till att hantera latrin är både äckligt och en syssla för kastlösa, ingen annan vettig grund finns.
Den konstgjorda gödseln är mer kulturellt hygienisk än naturligt hygienisk.
Men om latrinservice finns  i alla kommuner så, det får du kolla.

[Attes matte]

Jag vet att skiten inte är farlig... Slakta, flå, ta ur, stycka, mocka i stallet, gräva... inga problem, det gör jag. Men skyfflar folk-dynga gör jag bara inte om jag inte har en bössa riktad mot mig.
Nog pratat om det. 

Japp, pil är en salix-art. Det skulle ju vara super om jag kunde dra nytta av näringen på det sättet. Men en rot-zon trodde jag var i princip en damm med växter i. Salix kan man dock inte ha stående i vatten på det sättet. Eller kan man leda ut vattnet från trekammarbrunnen till en salix-odling utan att det rinner på ytan?

/Sara

[Skytten]

Ja och detta hänger på lokala förhållanden hur man gör, och det är möjligt om du får tillstånd i din kommun.  Detaljkunskap hur en sådan rotbädd ska byggas förmår jag nog inte åstadkomma, det finns säkert någon som kan ge råd mer lokalt.

Systemet räknas som mycket bra.