Ojämnt vaxbygge

[wictor]

Vi har en bisjukdomskonsulent i Sverige, anställda av SBR och Yrkesbiodlarna och hans rekomendation är entydigt syror och drönarutskärning.

Det är då också intressant i sammanhanget att häromåret dog samtliga samhällen på det lantbruksuniversitet där bisjukdomskonsulenten är verksam. Samma vinter hade jag inte en enda vinterförlust.

Jag besökte igår en av sveriges absolut duktigaste drottningodlare, hans buckfast ligger helt i topp, även han var emot syror och föredrog andra bekämpningsmetoder.
Han berättade att det varje höst ringer ett antal biodlare och vill köpa drottningar, ofta för sent så lagret är slut. Varför vill de köpa drottningar då? Jo, den gamla har dött av syrabehandlingen.

Jag för min del tycker att det är ett grymt djurplågeri att avrätta harmlösa bin på ett sådant vidrigt sätt, att hälla på oxalsyra. Pröva att hälla på din hund, eller kaninerna, eller hönsen, så skall du strax nog få se vad våra djurskyddsmyndigheter har för åsikter om dig som djurägare.

Nej, ett varierande behandlingsarbete över en treårs-cykel, det håller varroa stången och motverkar eventuell resistens.

[mille]

wictor, den här diskussionen börjar snart upprepa sig i alla trådar... Om du har lösningen på varroan, varför delar du inte med dig av den kunskapen?

Alla vill väl bekämpa varroan på ett sätt som är så skonsamt mot bin, natur och oss själva som det bara går. Inte vill vi som använder syror göra det för att avrätta våra bin eller för att vi tycker det är ok att plåga djur. Vi gör det för att det idag är det enda som finns som är lagligt och ekologiskt.

Jag skulle önska att du antingen talar om för oss hur du gör eller slutar ta upp det i dina inlägg.

[Jano]

Det är då också intressant i sammanhanget att häromåret dog samtliga samhällen på det lantbruksuniversitet där bisjukdomskonsulenten är verksam. Samma vinter hade jag inte en enda vinterförlust.

Jag besökte igår en av sveriges absolut duktigaste drottningodlare, hans buckfast ligger helt i topp, även han var emot syror och föredrog andra bekämpningsmetoder.
Han berättade att det varje höst ringer ett antal biodlare och vill köpa drottningar, ofta för sent så lagret är slut. Varför vill de köpa drottningar då? Jo, den gamla har dött av syrabehandlingen.

Jag för min del tycker att det är ett grymt djurplågeri att avrätta harmlösa bin på ett sådant vidrigt sätt, att hälla på oxalsyra. Pröva att hälla på din hund, eller kaninerna, eller hönsen, så skall du strax nog få se vad våra djurskyddsmyndigheter har för åsikter om dig som djurägare.

Nej, ett varierande behandlingsarbete över en treårs-cykel, det håller varroa stången och motverkar eventuell resistens.

Hej Victor.
Jag undrar vad varroabekämpning har med ojämt vaxbygge att göra?
Håll dig till den tråd där inläggen hör hemma.
/Jano

[anette i bugared]

Hej Victor.
Jag undrar vad varroabekämpning har med ojämt vaxbygge att göra?
Håll dig till den tråd där inläggen hör hemma.
/Jano

Trådstartaren har småcelliga mellanväggar just med tanke på varroan, men har fått problem med ojämnt vaxbygge, troligen pga de små cellerna. Så visst har tråden med varroabekämpning att göra, åtminstone i min högst personliga tolkning.

[ersam]

I övrigt tycker jag att den här nya världen är oerhört intressant att studera - biodlare alltså. Jag tycker det känns lite konstigt att när det kommer till bin så "får" man inte använda mediciner fast man får det till alla andra djur. Varit på besök många gånger hos den lokale lantbrukaren och där förekommer både det ena och andra för medicinering eller bearbetning av foder.

Det som gäller där är att inga rester ska komma ut i slutprodukten, dvs köttet eller mjölken.

Är inte främmande för medicinering av bina för att exempelvis hålla tillbaka varroan och om jag fattar det rätt så kommer en ny lagstiftning om Apistan gälla från årskiftet? För övrigt så borde väl mediciner som är tillåtna i EU få användas även här - eller vad ska vi med den fria rörligheten till?

I förlängningen kommer det att delas upp i ekologisk produktion (syror) och rationell (medicinering). Kunderna kommer att betala mer för första alternativet men den honungen kommer att vara dyrare - välj själv.

Själv får jag erkänna att jag kurerade min överkörda katt med koksaltslösning men skulle inte varit främmande att använda antibiotika om det hade krävts.

ES

[LångeMicke]

Jag tillhör dem som har använt 4,9mm vax ett tag, dvs sedan jag började med bin för 4 år sedan.
Mina, då två, samhällen fick omedelbart hela lådor med 4,9 mm, och allt gammalt 5,5mm vax från nedre lådan rensades ut vid första invintringen.
Visst kan det bli dåligt utbyggt vax på någon kaka ibland, men det blir det ju oavsett cellstorlek. Några "trekantiga" småceller har jag aldrig sett i mina samhällen.

Jag känner inte till någon undersökning angående cellstorlekens betydelse för binas eller varroans utveckling som jag skulle kalla vetenskaplig.
I de flesta fall är undersökningarna gjorda i samma bigård! Reinvasion är ju det klart största problemet i varroabekämpning...
I undersökningar av "naturligt" bygge anges inte vilken cellstorlek bisamhällena satt på innan undersökningen!

Klart är att förstoringen av cellstorleken i samband med införandet av "modern" biodling i början av förra seklet, helt saknade vetenskaplig grund. Att säga att 4,9 mm är på tok för litet anser jag vara helt felaktigt.

Så länge ansvariga myndigheter eller biodlarorganisationerna inte förmår att styra upp forskingen, så sitter vi där med en hög pusselbitar som vi var och en får lägga ihop efter eget huvud. Wictor vill gärna göra gällande att det bedrivs mycket forskning utanför ankdammen Sverige, men avseende Varroa är jag inte imponerad av vad jag lyckas hitta. I behandlingsmetoder finns det länder som ligger långt före oss, men ingenstans tar man tag i någon grundforskning?

Oavsett inställning till cellstorlekar tycker jag att Apistan eller motsvarande är ett måste i ett regelbundet behandlingsprogram. Man får en klar bild av problemets vidd när man behandlar med riktigt effektiva preparat.

//Mikael

[mille]

Intressant med fler erfarenheter!

Jag var i bigården idag och tittade i de olika samhällen som har 4,9.

Mitt största samhälle bygger helskevt på de ramar som de fått i utbyte efter avläggarna. Jag fick inte med kameran idag, det skulle vara kul att visa hur galet det ser ut...

Den dragbiavläggare där jag först märkte ojämnheterna bygger bättre nu. Kan de lära om eller har det helt enkelt kläckts mindre ungbin som bygger bättre än de gamla dragbina?

Det roligaste att se var den nya dragbiavläggaren som jag gjort på mitt ilskna samhälle (varför ha ett ilsket samhälle när man kan ha två... ). De bygger helt perfekt!!!!

[wictor]

Wictor vill gärna göra gällande att det bedrivs mycket forskning utanför ankdammen Sverige, men avseende Varroa är jag inte imponerad av vad jag lyckas hitta. I behandlingsmetoder finns det länder som ligger långt före oss, men ingenstans tar man tag i någon grundforskning?

Nja, det jag har sagt att det finns fler och mycket effektiva preparat än just Apistan, som är godkända i många andra länder.
Skall man ha ett effektivt behandlingsprogram över en treårs-cykel så är det bra att använda olika preparat, som verkar på olika sätt, för att förhindra uppkomst av resistent varroa.

Det som skulle behövas just här är att vårt svenska jordbruksverk intresserar sig lite mer för även biodling, och ser till att dessa samtliga dessa preparat blir testade - och därigenom några fler godkända - så att vi kan ha just det - ett behandlingsprogram över en flerårscykel utan resistensproblematik.

Sedan säger du att det det inte bedrivs grundforskning.
Och det behövs ju - preparat för att avlägsna Varroa är ju bara ett angrepp på symptomen - inte botemedlet mot orsaken.

MEN sådan grundforskning bedrivs.
Dels i liten skala här i sverige där Ingemar Fries gör storskaliga försök på gotland med att hitta ett varroatåligt bi.
Dels i stor skala där den tyske prof. Bienenfeldt nog får sägas vara den som utfört mest banbrytande arbete. Han har bland annat studerat vilka bin som uppvisar putsbeteende gentemot Varroa, och av dessa arbetsbin försökt få fram äggläggande arbetsbin för att genom de därav kläckta drönarna kunna ta tillvara denna genetiska variant. Ett synnerligen tålamodsprövande arbete, som säkerligen har några år till av studier och experimentparningar innan resultatet låter visa sig.

MEN säkerligen kommer det Varroatåliga biet, alltså det bi som genom putsbeteende kan samexistera med en begränsad varroapopulation precis som det asiatiska biet utan att ta skada.

Precis som man säkerligen en dag når dithän att vi har grödor som klarar sig utan besprutning mot bladlöss och allehanda ohyra.

Precis som cancerns gåta säkerligen en dag också blir löst.

[ersam]

Liten fråga bara: Varför används inte Asiatiska bin i Sverige med förmågan att rensa Varroa?

ES

[wictor]

Asiatiska bin är vana vid tropiskt klimat, de sätter yngel hela året.
De är ej överhuvud taget anpassade att sätta sig i vinterklot och vänta sig igenom en vinter för att ta nya tag nästa vår.

Dessutom drar de ej speciellt bra med honung heller, de har ju inget behov av att bygga upp ett vinterförråd eftersom de har tillgång till nektar året runt från olika växter.

[Dunderhonung]

...MEN säkerligen kommer det Varroatåliga biet, alltså det bi som genom putsbeteende kan samexistera med en begränsad varroapopulation precis som det asiatiska biet utan att ta skada.

Precis som man säkerligen en dag når dithän att vi har grödor som klarar sig utan besprutning mot bladlöss och allehanda ohyra.

Precis som cancerns gåta säkerligen en dag också blir löst.....Ja, det hoppas jag med. Men det kommer att ta tid. Cancern har forskats på oerhört länge, och än har man inte hittat något svar. Och man har lagt ner mycket tid och pengar på cancerforskning- medans varroaforskningen är nästan obefintlig...

[wictor]

[Ja, det hoppas jag med. Men det kommer att ta tid. Cancern har forskats på oerhört länge, och än har man inte hittat något svar. Och man har lagt ner mycket tid och pengar på cancerforskning- medans varroaforskningen är nästan obefintlig...

Hej Dunderhonung

Javisst, man kan nästan bli pessimist, med tanke på hur lite det forskats kring Apis Mellifera och så otroligt mycket kring våra mänskliga sjukdomar.

Trots allt gläder jag mig lite grann över att biet är ett av våra husdjur där det forskats allra mest, mer forskning har lagts ner på biet än det gjorts på till exempel husdjuret hund eller det andra husdjuret katt.

Så biet forskas det faktiskt på. Mycket...!!!

Men mer måste fram, och det görs mycket och jordbruksministerier jorden runt är väl medvetna om biets betydelse för mänsklighetens överlevnad. Utan pollinering så dör vi.

Och så återkommer jag till din reflektion över cancern som drabbar mänskligheten. Bra att det finns mediciner innan cancerns gåta är löst.
På samma sätt är det med bina. Bra att det finns mediciner innan Varroa-problemet är löst.

Vissa sitter hemma och behandlar sin cancer med örtmediciner, vissa betalar till och med hiskeliga summor pengar till örtforskningsinstitut... Och så dör de.
Vissa behandlar bina med motsvarigheten till "örtmediciner". Och så dör bina.

Med cancer är det så att överlevnadsstatistiken visar på signifikant ökade levnadstal för de som tar till sig den nyaste läkarvetenskapens behandlingsmetoder.
Med biskötsel visar det sig också så att överlevnadsstatistiken signifikant ökar för bisamhällen som behandlas med effektiva behandlingsmetoder.

Så får vi fler människor som uppnår "normal" levnadsålder, och kan njuta av livets höst.
Så kan vi också få fler bisamhällen som uppnår "normal" levnadsålder, och kan bidraga till vår njutning och faktiskt kan njuta av människornas önskedröm - evigt liv.

I fallet bin - så är det vi som bestämmer...