Är timmerstugor ekologiska?

[2rosor]

Här går det att få reda på en del om timmerhus och normerna:
http://www.tematra.se/files/Nya%20normer.doc
Konsekvenser för timmerhus av nya byggnormer 2006 för bl.a. energihushållning.

[2rosor]

Det går ju alltid att söka på "köpt energi".
Betongbanken  säger så här:
http://www.betongbanken.com/index.aspx?s=2536

Köpt energi

Den energi som måste tillföras byggnaden utifrån under någon viss tid, t ex år. Anges i kWh.

Det lär nog inte gå att få bygglov för en sommarstuga om det är en permanentbostad!
 

[Prins Tuvstarr]

[...]
Det lär nog inte gå att få bygglov för en sommarstuga om det är en permanentbostad!
 

Visst går det. 

Det är inte förbjudet att flytta in permanent i sin nybyggda sommarstuga/fritidshus. Man behöver inte ens bygga litet.

Jag har arbetat på ett byggkontor och även haft ett eget byggprojekt (sommarstuga för permanentboende) på planeringsstadiet för några år sedan.

[survivorman]

gokväll kamrater.

en lite galen ide ( som jag fick nyss när jag tittade på low impact woodland home) är att försöka hitta en tomt som sluttar, gräva sig in en bit och trycka in timmerstugan ( kanske efter att man har täckt den med någon återviningspressening eller något..eller bara trycka in halva stugan.

jag tänker vad svalt och skönt det måste vara på somrarna och varmt på vintern?!

hur låter det?

mvh.

[M8e]

Jag har funderat på samma sak. Inne i sluttningen så borde de bli ca 0 grader på vintern. och om man bygger en inglasad veranda så får delen utanför jordhögen bättre isolerning.

eller kanske havla huset i jordhög och andra havlan i växthus.

[Ulric Eriksson]

Det låter som en backstuga. Svalt på sommaren, kallt på vintern, fuktigt året runt.

[M8e]

Fuktigheten går ju att lösa med bl.a bra ventilation, och man skulle kunna tilllägsisolera väggarna som är inne i jordhögen när man ändå håller på att fixa annat som tätskickt, dränering (luftspalt?) och sånt.

Bara för att det är en backstuga så behöver man ju inte bygga lika dålig som de gjorde då.

[Ulric Eriksson]

Om man bygger underjordsdelen av betong, dränerar ordentligt och isolerar utvändigt med isodrän eller dylikt borde det gå att få drägligt. Då blir det ju som ett suterränghus.

[take]

http://www.de12ambachten.nl/engunderground.html

Denna organisation har gjort en pärm om hur man bygger under jord, inkl fuktproblemshantering och sånt. De hus de har byggt själva är gudförbannad bra gjorda och står 20 år senare fortfarande utan fuktproblem, en del som har byggt efter deras pärmar har inte heller problem, en del har snålat lite här och där och de skulle lämpligast börja odla ris inomhus.

[ersam]

http://www.de12ambachten.nl/engunderground.html

Denna organisation har gjort en pärm om hur man bygger under jord, inkl fuktproblemshantering och sånt. De hus de har byggt själva är gudförbannad bra gjorda och står 20 år senare fortfarande utan fuktproblem, en del som har byggt efter deras pärmar har inte heller problem, en del har snålat lite här och där och de skulle lämpligast börja odla ris inomhus.

Är det holländare så vet de vad de snackar om! Jag har släkt därnere och när de byggde nytt så kom hela källaren i en sektion utan genomföringar eller skarvar. Var som ett kar som sänktes ner i marken.

ES

[vattuvarg]

Troligen skulle man få godkänt för ett timmerhus utan extra isolering om man värmde med värmepump. Eftersom värmepumpen bara drar en tredjedel i el jämfört med direkt eluppvärmning så "lurar" man ju gränsen 130kWh/m2 på det viset. Det är ju inte mängden värme man redovisar, utan mängden el.

Förresten kan nämnas den förändring som kådan i trät gör vid uppvärmning. När temperaturen höjs så smälter den och drar åt sig ganska stora mängder energi under tiden. När sedan huset svalnar ger kådan från sig värme när den stelnar igen. Båda processerna reglerar temperaturen i huset. Men det finns inga tester på vid vilken temperatur svenska furor "smälter" på det här sättet. Det är bara om temperaturen för smältande ligger kring 20 grader celsius som det skulle hjälpa inomhusklimatet.

Men trä't lagrar värme hursomhelst.

[Sågaren75]

ja en timmerbyggnad är i grunden ekologisk, sedan beror det på hur andra komponenter är. undviks plast så kan man nog kalla det en ekologisk byggnad i sin helhet.

[Gengaskokaren]

Kravet gäller köpt energi för uppvärmning av byggnad och tappvarmvatten samt el för pumpar, fläktar mm. Hushållsel skall inte medräknas. För att hantera det större energibehovet i norr har landet delats i en nordlig och en sydlig del med gränsen norr om mälardalen. Kravet är då något lägre i den norra delen <130 kWh/m2år mot <110 i söder. För uppvärmning med direktverkande el är kraven högre, <95 respektive <75 kWh/m2år. Enligt normen bör kraven verifieras med både beräkning och mätning i färdig byggnad.

Alldeles för generöst med 130kWh/m2år på nybyggen!

Min villa från 1961 är på 2 * 88m2 med 70mm isolering i väggarna och tilläggsisolerad vind med 150mm kutterspån och 300mm mineral/stenull samt 3-glas isolerrutor. Jag har tegelfasad, det är därför jag inte tilläggsisolerat väggarna.
Denna kåk behövde 2,2m3 olja förra vintern. Denna vintern räckte det med 1,8m3.
Energiinnehållet i eldningsolja är 41,6MJ/kg => 11,6kWh/kg => 10kWh/dm3 = 10MWh/m3.
Alltså gjorde jag av med 22MWh vilket blir 125kWh/m2år.
Denna sommar skall jag ta tag i värmesystemet och fimpa oljeeldningen för gott. Det blir ved med ackumulatortank. Nästa sommar blir det komplettering med solpaneler på taket.

[vattuvarg]

Alldeles för generöst med 130kWh/m2år på nybyggen!

För ett litet hus får man 130kWh/m²år multiplicerat med 60m² vilket gör 7,8 MWh/år (7800kWh/år). Det betyder att varje dag kommer det att gå åt lite över 21 kWh/dag, eller ungefär 0,9kWh/timme. Delar man det med antalet boende i det lilla huset så blir det ungefär 300W per person och timme under ett helt år.

Det genomsnittliga huset i Sverige är på 160m². Om det byggs i norr så får det alltså dra 20800kWh på ett år eller precis under 600W för varje person (det är fyra i genomsnittshushållet) varje timme under året.

Det här med uträkningar är rätt skojigt. Men man undrar ju om det inte vore rätt bra att få ner energiförbrukningen per person också?

[Pip]

Man kan för att dryga ut köpt el producera egen med hjälp av solfångare eller egen vindsnurra. Det kostar en del men i längden kan man kanske spara. Solpanelerna fungerar säkert ganska bra på sommaren när det är soligt men på vintern är soltimmarna få och solen ligger lägre varför det inte produceras mycket då.

Detta företag säljer dessa anordningar och har lite info på hemsidan: http://egenel.etc.se/

[Pjöllerberg]

Klickade på en Google-annons om hus i massivträ, det var en ny variant för mej:

http://www.mhm-scandinavia.se/default.aspx?Culture=sv

Intressant att man kan använda virke av "sämre" kvalitet, typ utskott.
Tar man sig lite tid så borde man kunna kopiera metoden för egen räkning.
En småsåg och tvåkutterhyvel fixar det mesta.
Ett frågetecken är hur man fräser ut luftspalterna med tillräcklig noggrannhet utan cnc-fräs?
Man kan förstås skita i spalterna och göra väggen lite tjockare istället.

[jenses]

Att beteckna

Träsorter: Gran, ädelgran, tall
Mått: Bredd 14 - 26cm kantat, tjocklek ca 24mm insnittsmått

som utskottsvirke är roligt ,
i mina öron låter det ju som ganska rejäla plankor.
Och det där med att fräsa spår för att innesluta luft låter som en svepskäl,
anledningen är nog snarare att plankorna går mycket lättare och tätare att sammanfogas med en räfflad yta,
jämför med långdraget vid timring.

[Pjöllerberg]

Utskott är ett kvalitetsmått i avseende på kvistar, sprickor osv, inte beskrivning av hur bräderna är tillredda.
Det är alltså sånt virke som inte duger för vanliga konstruktionsändamål.
Som jag fattat det är bräderna inte räfflade, då slinker ju luften ganska lätt ut.
Snarare är det utfrästa kaviteter med tätande ytor runtom.

[jenses]

Utskott är ett kvalitetsmått i avseende på kvistar, sprickor osv, inte beskrivning av hur bräderna är tillredda.

Precis det som Svensson får köpa på byggmax etc.
och vad han sen använder för bl.a.  konstruktionsändamål.
Man kan inte köpa första- eller andra sorteringen i trävarufackhandeln.
Och 10" gånger 1" är rejäla doningar ändå, finns inte ens på byggmax.

Snarare är det utfrästa kaviteter med tätande ytor runtom.

Om man vill, går det naturligtvis bra att omskriva räfflor lite förnämare
så som i den här bilden ser de ut, de "utfrästa kaviteter med tätande ytor runtom":

[Pjöllerberg]

Nog har då jag sett prima virke i fackhandeln,
Kanske har det ändrat sig på senare år iom att virket blivit dyrare, men förr dög det inte att sälja utskott i första hand.
Sen stod det att bredden kunde variera, om jag inte missminner mig, tiotummare är ju sällsynta.
Vitsen var ju att man skulle ta tillvara t ex kvistiga sidobräder, dom är sällan särskilt breda.
OK, då var det räfflor då, jag kikade runt för att se hur urfräsningarna såg ut men hittade inget.
Såna räfflor behöver man ingen cnc för, det räcker med speciella frässtål i planhyveln.