Tindranu...vilken underbart vacker bild!!!
Har du en förstoring? om inte GÖR EN!!!
Jag har förstoring!!
O ett underbart minne från fototillfället....
Det var en otroligt liten fotoaffär med en liten snäll farbror som fotograf. Ronja och Zack skulle förevigas med matte var det tänkt, han hade ett litet "kompis-paket" med 6 bilder, i svartvitt, för runt 100-lappen...
Jag tog mamma o lilla mormor med mig, det var vinter och snö och dagen till ära hade både mamma o mormor nån slags stor varm "päls"mössevariant.
Tanken var att jag skulle ta ett par bilder på hundarna ihop, någon på dem var, och någon bild på mig och hundarna.
Så kunde cirkusen börja!
Lille farbrorn bad mig sätta hundarna på det minimala lilla lakan i hörnet där han ca en meter ifrån hade kameran på stativ. Stativ i knähöjd så han själv la sig där på knä för att få till en riktigt bra vinkel.
Till vänster om lakanet var vägg och till höger ett pyttelitet utrymme med en liten pall där jag skulle stå och coacha mina älskade voffar....
Sagt o gjort, nu var det dags att börja!
Zack ville inte... matte fick övertala LÄNGE... "Vaddå sitta här själv när matte sitter bara en halvmeter bort? Jag kan väl sitta där?? O varför ska jag titta DÄRÅT?? Matte är ju inte DÄR??" Farbror fotograf väntar o väntar o DÄR, första bilden på en underbar Zack klickar iväg...
Ronja som alltid varit en självständig hund satte sig så snällt så... O farbror Fotograf ska försöka vara lite snabb så han klickar iväg precis när lilla Ronja lyfter på rumpan bara tillräckligt för att bild nr 2 ska bli lite oskarp... Typiskt Ronja, alltid i rörelse....
Dags för bild nr 3 och 4. Nu ska Ronja och Zack sitta tillsammans. Hur svårt kan det vara??
O hur många såna bilder har inte matte tagit under åren...?
Det blir ganska bra tillslut de där två bilderna. Ronja har stor show och vill lägga sig ner, men matte håller ställningarna och uppmuntrar allt vad hon kan henne till att sitta FIIIIINT!
Mamma och mormor skrattar lite förnöjt sådär... det här måste se rätt kul ut!
Så, nu ska matte vara med på de sista två bilderna. Jag får en liten pall att sitta på, och jag sätter mig tillrätta. Tar o placerar hundarna sittandes framför mig och den första bilden klickar. Nu har Ronja fått NOG!!
"Nu bara måste det hända något...!" Så hon trippar iväg, bort mot lilla mormor, och på vägen förbi den där lilla farbrorn som gömmer sig bakom en liten låda mitt på golvet, passar på att ge honom en stor blöt slick över hela flinten, bara för att liksom tala om att DU SYNS VISST DÄRBAKOM!! För att sen trippa tillbaks till mig, gå runt mig, "o vad matte tjatar om "SIIITTT"... " o tillslut för att bara förgylla situationen det där lilla extra, lägga sig ner på rygg med nosen mot fotografen och liksom rulla från sida till sida ivrigt "voffandes"....
Oh, om jag bara hade haft en kamera själv då....!
Jag skrattade så tårarna rann... Lilla mormor skrattade så pälsmössan trillade av, tårarna sprutar av skratt... Jag bönfaller fotografen att TA KORT DÅ!!! Men, han vill det ska vara perfekt, och i hans ögon är det nog mest kaos....
Ronja ligger där o slänger sig fortfarande.... Jag skrattar... Men, fotografen han väntar troget tills allt lugnat ner sig och vi sitter fint alla igen...
O mormor fått på sig pälsmössan....
Jösses... men, underbara bilder, på underbara hundar blev det... o jag är så tacksam för de bilderna idag!!
Mvh Tindranu
