Börja mjölka?

[Uddabudda]

Nu har vi mjölkat . Hon var så snäll. Borstade och rengjorde så mycket vi kunde och sen stod hon i princip stilla under hela mjölkningen. När vi mjölkade åt kalven fick man vara två eftersom hon vevade med benet, var väl spänd i juvret första dagarna. Men nu är ju båda kalvarna igång och äter för fullt så förhoppningsvis ska jag kunna mjölka själv i morgon. Kändes nästan lite högtidligt när man knatade från ladugården mot huset under en stjärnklar himmel med sin första egenmjölkade mjölk .

Dock glömde vi sila den med en gång, är det för sent då? Har bara en saftsil, funkar det? Eller kaffefilter?

Hur var det man skulle pastörisera nu igen? Och hur är det för mig som ammar, är det ingen fara då?

Ursäkta alla dumma frågor  , det är sån tur att det finns ett sånt här forum när man är nybörjare, tusen tack för all hjälp!

vi dricker alltid vår egen mjölk...
vi har aldrig pastöriserat den...

men är du lite orolig o vill du vara på de säkra sidan så gör de..


har du nån sil?

När man mjölkar med spann eller för hand så brukar man sila mjölken... egentligen är de ju inge större fara med bara för att få bort ev hö boss, kanske ko hår som ramlar ner i mjölken vid mjölkning... elelr tex flugor som stört landar vid mjökning... sommartid..

det gör du direkt då du kommer in medans mjölken är varm...
sen ställer man den i kylskåpet så den blir kall.. sen kan man skumma av grädden försiktigt om man vill de...
annars så rör man bara om mjölken innan man dricker den... så grädden o mjölken blandas...


vi som rörmjölkar har silstrumpa kallar vi de för... som man använder...

annars så kan du ju sila mjölken i tex en nät sil/durslag  helst bör man ha silfilter .. enkom då funkar de bäst..   

men de går även att bara sila i silen...

lycka till.

 
 

[Gruff]

Du kan i nödfall sila genom tyg. Men skaffa du en riktig mjölksil. Den är lätt att hålla ren och silpapper finns på granngården eller att skicka efter från t.ex. nordpost eller willab.

[git]

Om du är tveksam så värm mjölken till strax innan kokpunkt.
det går att sila i saftsil, men bökig att hålla ren, har du tygblöjor, dom är bra, kaffefilter är för tätt tycker jag.
Mjölka på du

[Uddabudda]

Jag testade med kaffefiltret först, men det gick sönder i botten. Använde sedan saftsilen och tvättade den sedan i tvättmaskinen i 60 grader, räcker det?

Sedan var jag orolig att det var lite för varmt i kylskåpet så jag vred upp (ned) temperaturen, med resultatet att mjölken (råmjölk) var frusen nästa morgon  . Är den förstörd då?

 

Om du är tveksam så värm mjölken till strax innan kokpunkt.
det går att sila i saftsil, men bökig att hålla ren, har du tygblöjor, dom är bra, kaffefilter är för tätt tycker jag.
Mjölka på du

[git]

Nej råmjölken är inte förstörd, jag förvarar råmjälk i frysen både naturell och blandad till kalvdans.
jag har vanlig temperatur i kylen, vad det nu är. den står på ettan.( gick och tittade)
Jag brukar koka ur saftsilen i gryta på spisen, det går åtmindstonde fortare än om den skulle hamna i tvätttkorgen först. hemma hos oss.

[Rosa]

med resultatet att mjölken (råmjölk) var frusen nästa morgon  . Är den förstörd då?

Precis som Git skrivit är den inte förstörd av att ha varit fryst.

Däremot så blir råmjölk förstörd av att värmas för mycket när man tinar den !!
Då man tinar råmjölk för att ge till kalven/lammet..

Mvh Rosa

[Uddabudda]

Tack för svar. Jag tänkte använda råmjölken blandad med vanlig mjölk och göra kalvdans. Men hur länge håller sig mjölken i kylen resp. frysen?

Och hur är det om man använder mjölken opastöriserad i matlagning eller brödbak, blir den "ofarlig" då?

[git]

Mjölk håller sig flera dagar, fyra kanske. Låter sällan mjölken stå så länge när man får ny hela tiden.
frysen 6 månader? jag har från kalvning till kalvning ibland.
Det är ok att använda opastöriserad mjölk i matlagning för då blir den ju upphettad.
Lycka till

[puck]

Jag håller på att försöka vänja mina kor, eller främst en av de två, vid mjölkning. Har tänkt att bara "tjyva" lite, till att börja med i alla fall. Det är inga som helst problem med nånting - hon låter mig göra allting man behöver - utom då det vesäntliga: det kommer ingen mjölk!
   Hon går alltså med sin kalv på fyra veckor. Är det så enkelt att hon inte vill släppa mjölk till mig eller är det jag som inte kan mjölka? Jag har fått ut lite mjölk, som mest ca 1 msk.  Om det beror på hennes vilja, kommer hon att ge sig till slut, eller är det kört? 

Och hur styr de egentligen nedsläppningen? Är det som när man är kissnödig? 

[Sommartorparn]

Om kossor och människomammor har något gemensamt, så styrs inte mjölktillgången av viljan i alla fall!

[Frances]

Jo, kor kan, mer eller mindre, det är jag säker på

[gimskogen]

förmodligen är de så att kalven dricker de mesta...


sen är de viktigt att man stimmulerar juvret ordentligt innan man börjar själva mjölkningen...

därför brukar man först tex tvätta juvert med ljummet vatten o lite såpa, sen tvättar man spenarna... torkar sen tort med papper... sen mjölkar man ur lite  ca 3-4 strålar ur varje spene för att se att mjölken ser ok ut innan man sätter på maskinen... under tiden så ger kon ner...
nergivningsreflexen tar väl ca en minut... har jag för mig...

så de bästa är att massera juvret lite , dra o puffa lite .. du vet ju hur kalven gör...

Vill man så kan man ju ha kalven i en box o kon i enannan över natten...
antingen så mjölkar du lite först o släpper ihop dem sen...eller så släppa ihop kon o kalven... när de då börjar dia så kan du ev mjölka på en av spenarna..


detta kan man läsa om mjölkning... tyvärr så trillade bilderna bort...

hos svenska mjölk...

Mjölkningens grundläggande fysiologi
Av Mats Gyllenswärd och Håkan Landin, Svensk Mjölk

Bild 1. Anatomin i kojuvrets inre (Bild från anatomibok)
Förklaringar
Juvercistern = Gland Cistern Spencistern = Teat Cistern
Mjölkgång = Mammary Duct
Spenkanal = Streak Canal
Mjölkblåsa, Alveol = Alveolus

Hos kon innehåller normalt spen- och juvercisternerna endast en del av all mjölk. Huvuddelen av mjölken finns innan mjölkningen startar kvar i mjölkblåsorna, alveolerna. För att mjölken skall kunna utvinnas måste därför kon först "släppa ner mjölken" med hjälp av mjölknedgivningsreflexen. Mjölknedgivningen hos kon är ett exempel på ett mycket starkt nedärvt stereotypt beteende.

Sådana beteenden har under djurarternas utveckling visat sig ändamålsenliga för deras överlevnad. Reaktioner av denna typ är under normala förhållanden alltid desamma och oftast överordnad andra mindre starkt nedärvda beteenden. Typiskt är också att dessa djurreaktioner kommer till stånd efter att en viss signal, nyckelretning, presenterats för individen. Signalen för mjölknedgivning är ursprungligen kalvens buffande och sugande på spenar, juver och nedre, bakre delen av kons flanker. Via känselnerver i dessa områden startar en reflexbåge vars summaeffekt är en successiv tömning av alveolarmjölken från de övre juverdelarna ner i juvercisternen. Det är först när mjölken hamnar i juver- och spencistern som kalv eller mjölkmaskin faktiskt förmår att avlägsna den från kon. Eftersom minst 80 % (hos 1:a kalvare ändå mer) av juvrets totala innehåll av mjölk från början befinner sig i alveolarområdet är nedgivningen helt nödvändig för att en egentlig urmjölkning skall kunna åstadkommas. Redan på faraonernas tid, för mer än 4000 år sedan, kände människan till att en ko bara släppte ner mjölken under vissa särskilda omständigheter. Att vi trots detta ägnar tid åt att förklara mjölknedgivningen så detaljerat är att det ofta, även i de modernaste och mest påkostade stallar, ofta tas alltför liten hänsyn till denna för mjölkproduktionen fortfarande helt grundläggande kroppsfunktionen hos kon.
 
Varför avtar laktationen
I vilt tillstånd, liksom i di och amkosystem, producerar kon i allmänhet mjölk under 5-6 månader. Mjölkkon däremot utnyttjas ofta under dubbelt så lång laktationsperiod. Att detta är möjligt beror på att juvret töms 2-3 gånger dagligen under ca 10-12 månader. Mekanismen bakom avsiningen styrs nämligen av en signalsubstans, ett äggviteämne, som normalt finns i mjölken i låga koncentrationer och benämnes FIL (Feedback Inhibitor of Lactation). Substansen leder, när den får verka under 24-48 timmar, till att sekretionsprocessen i juvret gradvis stängs av. Daglig urmjölkning medför att koncentrationen av FIL ligger fortsatt lågt och därmed upprätthålls också full alveolarsekretion. Detta stämmer väl med observationen att uthållighet i laktationen kräver regelbundna urmjölkningar. Det ger också en fingervisning om att det är lämpligt att göra uppehåll med urmjölkning i mer än 24 och helst 48 timmar om man vill åstadkomma en så snabb avsiningsprocess som möjligt.

Mjölknedgivningsreflexen - en neurohumoral reflexbåge
Namnet kommer av att däggdjuren använder neurogena impulser (nervsignaler) och översätter dessa till humorala (hormonella) svar som sin tur påverkar mjölkkörteln. (Bild 2) Mjölknedgivningen startar med en nyckelretning i form av en stimulering av känselnerverna i juverområdet. Dessa sänder en signal via ascenderande nervbanor till hypothalamus i mellanhjärnan. Därifrån frisätts hormonet oxytocin som transporteras ner till hypofysen varifrån det sedan insöndras i blodbanorna. Oxytocin transporteras sedan via hjärtat ut i blodomloppet och når så småningom tillbaka ut till juvret där receptorer som känner av förekomsten av oxytocin finns runt mjölkblåsorna, alveolerna, uppe i juvret. Dessa receptorer startar en sammandragning av de små glatta muskelceller som omger varje alveol. Hela förloppet tar beroende på omkopplingstider i nervbanor och hjärna samt frisättningsförloppet i hypofysen och blodströmmens hastighet totalt 40-60 s i anspråk.

 Denna tidsåtgång gäller för äldre kor som "tränat upp" sin nedgivningsreflex, hos ovana 1:a kalvare eller oroliga djur kan tiden som krävs vara betydligt längre. En välfylld alveol är i sammanhanget lättare att krama samman än en mindre fylld, av denna anledning krävs längre inverkan av oxytocin ju mindre mjölk som finns i juvret och ju längre fram i laktationen kon befinner sig. Tvärtemot vad man skulle kunna tro kräver därför kortare mjölkningsintervall som vid tre mjölkningar per dag längre förstimuleringstid för att starta en tillräckligt effektiv nedgivning. Vid tillräcklig förstimulering kommer mjölkflödet att stiga efter en jämn kurva upp till en högsta nivå inom 1 minut. Praktiskt taget all mjölk är då normalt urmjölkad inom 5-6 minuter, detta i princip oavsett produktionsnivån hos den aktuella individen.

Om förstimulering av känselnerverna inte utförs i tillräcklig grad får man oftast istället en oönskad och tvådelad, bimodal, nedgivning. Denna startar visserligen på ett liknande sätt men sjunker snabbt igen så fort mjölken som fanns i juvercisternen tagit slut. Kon upplever obehag och smärta pga. övermjölkning till dess att alveolarmjölken hunnit ner i juvercistern. En bimodal nedgivning innebär lägre flöden, högre spenslitage och längre total mjölkningstid. Samtidigt är risken för smittöverföring större vid denna typ av mjölkflöden, mer om det nedan. Om kon ständigt mjölkas på detta sätt påverkas dessutom den totala laktationsproduktionen negativt med mellan 5 och 10 %. Kon kan genom inlärning lära sig att förknippa annat än förstimuleringen med mjölknedgivning. Exempel på sådana betingade reflexer är viss mjölknedgivning som svar på ljudet av vakuumpump eller utfodringsautomater. Även skötarens röst eller beteendet hos kon intill kan fungera på ett liknande sätt. Oxytocinsvaret i dessa reaktioner är emellertid alltid svagare och mindre förutsägbart än det som följer på den genetiskt kodade nyckelretningen.

Mjölknedgivningen kan underlättas, bromsas eller utebli
Oxytocin har flera andra effekter i kroppen förutom mjölknedgivning. Det kallas t ex ibland för "lugn och ro hormonet". Detta eftersom nivåerna är högre vid låga stressnivåer liksom vid kroppsligt och själsligt lugn. Vissa skeenden och omständigheter avbryter eller försvagar reflexen och därmed även mjölknedgivningen. Således är smärta, rädsla och stress alla ytterst effektiva oxytocinhämmare. Störningen av reflexbågen kan både bestå i att hypofysen producerar mindre oxytocin och att mjölkblåsorna blir mindre känsliga för hormonets effekt. I försök har konstaterats att lugn hantering och positiva sociala signaler mellan skötare och kor kan öka mjölkproduktionen med upp till 15 %. Som nämnts tidigare kan kor träna upp och befästa sin nedgivningsreflex allt mer i och med att den aktiveras. Det är t o m så att oxytocinnivåerna under innevarande laktation blir allt högre och stabilare ju fler gånger en lämplig mjölkningsrutin genomförs.

 Omvänt så kan inkonsekventa och varierande mjölkningsrutiner orsaka det motsatta. Positiv betingning i form av utfodring under mjölkning har i försök gett upp till 10 % högre mjölkutbyte. När det gäller oxytocinets nivå i blodet räcker det att denna överstiger ett medelhögt tröskelvärde. Om en skonsam mjölkning sedan sker kommer denna i sin tur att säkerställa att minst denna oxytocinnivå upprätthålls ända till dess att juvret är helt urmjölkat. Mest betydelse för effektiv, skonsam mjölknedgivning har att tröskelvärdet uppnås tidsmässigt redan när mjölkorganet sätts på eller kalven börjar dia. I annat fall kommer djuret att uppleva obehag och smärta och nedgivningen kan därmed försämras eller i värsta fall helt utebli. Vanliga tillstånd i det dagliga bondelivet där kor tillfälligt uppvisar försämrad mjölknedgivning ses vid ny mjölkningsmiljö, inmjölkning av 1:a kalvare, under brunsten och vid förändring från digivning till maskinmjölkning och omvänt.

Samstämmiga försök har fastställt att den optimala tiden från det att förstimuleringen börjar till dess att mjölkorganet skall sättas på bör vara så lika som möjligt för alla kor alla dagar och ligga i tidsintervallet 60-90 s Lägre juverfyllnadsgrad, som ses vid korta mjölkningsintervall, under senlaktation och hos förstakalvare, kräver en än mer rigorös mjölkningsrutin för att resultera i lika höga mjölkflöden.
 

[puck]

Tack gimskogen - svar på alla frågorna!

Jag har masserat juvret, men antagligen inte tillräckligt. Jag ska testa att följa hela ditt "recept" ordentligt så får vi se hur det går. Kon är i alla fall väldigt snäll när jag försöker. Det uppskattar jag!

[Rosa]

Jag håller på att försöka vänja mina kor, eller främst en av de två, vid mjölkning. Har tänkt att bara "tjyva" lite, till att börja med i alla fall.
 det kommer ingen mjölk!
Hon går alltså med sin kalv på fyra veckor. Är det så enkelt att hon inte vill släppa mjölk till mig eller är det jag som inte kan mjölka? Jag har fått ut lite mjölk, som mest ca 1 msk. 

Är det en tjurkalv hon har ? dom kan dricka rätt bra med mjölk
och är det dessutom en "dålig" mjölkko du har, så är nog svaret att kalven dricker upp all mjölken.

/Rosa

[puck]

Är det en tjurkalv hon har ? dom kan dricka rätt bra med mjölk
och är det dessutom en "dålig" mjölkko du har, så är nog svaret att kalven dricker upp all mjölken.

/Rosa

Det kanske är så illa. Det är en tjurkalv. Jag får väl fortsätta köpa mjölken till teet.  Men nu är hon i alla fall vand vid att jag håller på! Och det är ju rätt viktigt...

[anette i bugared]

Jag har masserat juvret, men antagligen inte tillräckligt. Jag ska testa att följa hela ditt "recept" ordentligt så får vi se hur det går. Kon är i alla fall väldigt snäll när jag försöker. Det uppskattar jag!

Gör som kalven, "buffa" på juvret, dvs ge det några lätta knuffar med knuten hand, så släpper hon kanske mjölken.

[Uddabudda]

Väcker liv i denna tråd då vi, efter ett års uppehåll med kalvningar, nyss hade den stora lyckan att få årets första kalv i form av en liten kviga . Mamman hennes föddes som tvillingkviga och tyvärr hade vi inte tiden att hantera henne mer än som riktigt liten, hade därför inga förhoppningar om att kunna mjölka henne nu men hon visade sig vara både riktigt snäll att hantera i samband med kalvning och även en fantastisk mamma till sin kalv. Har provat mjölka ut råmjölk lite till kalven och även som reserv till ev. framtida behov vilket gick över förväntan, så nu kliar det förstås i fingrarna att fortsätta ta lite till oss inne i huset med.

Men hygienen! Denna ko är extremt smutsig av sig, ligger helst i bajset och att få henne helt ren kan jag bara drömma om. Borstar såklart av det värsta inför varje mjölkning, och tvättar juver och spenar med varmt såpavatten, men helt rent blir det inte. Dessutom gillar hon inte helt att jag mjölkar ur de mest svullna spenarna, brukar gå bättre efter ett tag men en del vevande med benen blir det och därmed både hår och lite annat smuts i mjölken. Efter silning av mjölken från i morse tyckte jag att den såg riktig fin ut, frös då in denna för att ev. kunna använda till kalvdans.

Innan vi får ordentlig ordning och rutin på mjölkandet har jag ännu inga planer på att vi ska dricka mjölken som den är, utan till en början bara använda upphettad i bröd och mat. Är det ingen fara då om man inte kunnat ha 100% hygien vid mjölkningen?

Den gamla kon som även hon snart ska kalva, och som är lite mjölkad tidigare, är däremot väldigt renlig av sig så alternativet är ju att vänta och mjölka henne i stället. Men det är ju så roligt att det funkar med denna nyblivna kon också, så jag vill gärna fortsätta, men det är ju inte kul att slänga mjölken...

Hoppas någon förstår mina virriga tankegångar. Har en son på 2,5 år och en liten dotter som ammas, så jag vill verkligen inte ta några risker med hygienen.



 

[Uddabudda]

Nästa fråga! 

När vi nu hade lyckan att få en kvigkalv vill jag förstås ta alla chanser att få henne till en riktigt tam och trevlig framtida mjölkko. Hur tidigt kan man börja träningen, och hur gör ni? Hon kommer få gå kvar med mamman är tanken.

Hittills har hon haft grimma på sig några gånger, men binda upp och försöka leda runt inne i ladugården innan hon är lite äldre (några veckor) känns riskabelt? Klappar, gosar och kliar förstås, lyfter ben och känner på juver och spenar. Vad mer kan man göra i detta läge? Hon är 3 dagar i dag.

[Frances]

Jag tycker några ledarskapsövningar vore nog bra 

[färnevik]

  Det var dagens bästa!