Vår valuta skapas genom skuldsättning

[Fridolf2]

Jerkers funderingar om pengar ..kanske
Ja, jag håller med dig Anders, och jag har inte på nåt sätt blivit övertygad om  vilken omfattning det här sk. valutaskapandet har i Sverige, funderar på att kontakta någon myndighet som kan komma med ett neutralt svar

[Jerker Nordlund]

Jerkers funderingar om pengar ..kanske
Ja, jag håller med dig Anders, och jag har inte på nåt sätt blivit övertygad om  vilken omfattning det här sk. valutaskapandet har i Sverige, funderar på att kontakta någon myndighet som kan komma med ett neutralt svar

En myndighet som kommer med ett "neutralt svar" i en verksamhet som de själva är inblandade i? Tror du på det?

Varför frågar du inte en libertariansk anarkokapitalist inom den Österrikiska skolan istället. Där får du kompetent kritik mot fractional-reserve banking systemet rakt från högerhållet.

Some economists (particularly the Austrian School) and political commentators (particularly Murray Rothbard) believe that a debt-based monetary system amounts to a subtle form of monetary "fraud" in that it creates money "costlessly" through the use of fractional reserve banking techniques.

källa:

http://en.wikipedia.org/wiki/Criticisms_of_fractional-reserve_banking

[Jerker Nordlund]

Vad händer om någon skuldsätter sig till JAK? Skapar det valuta?

Tydligen inte. Michael Rowbotham som driver frågan om dept-based money djävligt hårt har för mig beskrivit JAK som "an isle of credibility in a sea of dept"

Jag har försökt första vad han menar och jag tror att det är så här.

JAK kräver säkerhet för sina lån som alla banker. När en låntagare kommer in till JAK tecknar han  sin fastighet i säkerhet som hos alla banker och JAK lånar ut pengar mot denna säkerhet. I låneögonblicket gör JAK samma sak som alla banker. JAK skapar pengar i kredit och sätter in på låntagarens baskonto, samtidigt som  hans skuld bokförs som en tillgång i debet. Pengar har skapats från ingenstans.

Men i och med att JAK skriver ett sparlånekontrakt som förpliktigar låntagaren att på sikt spara lika mycket som han har lånat skaffar sig den räntefria sparlånebanken en full likviditetstäckning om inte i nuet så dock på sikt. Det som händer om spararna i JAK lånar oproportionerligt mycket i förhållande till vad de har försparat är inte att valutamängden ökar genom att pengar skapas från ingenstans, utan att systemet bromsar då sig själv genom att skapa en lånekö för kommande låntagare. En bank bromsar aldrig sig själv på utlåningssidan på grund av likviditetsbrist utan lånar bara vid behov in mer likvid från riksbanken, vilket sällan behövs, eftersom det utlånade kapitalet kommer in igen som nya insättningar. Vad affärsbankerna måste garderas sig för är en "bank run" där spararna samtidigt vill ha ut sina sparmedel. JAK riskerar inte detta (i lika hög grad) , eftersom majoriteten av sparandet i JAK vid en rimlig tillväxttakt av systemet befinner sig i ett långsiktigt bundet eftersparande, med spartider i paritet med amorteringstiderna.

*tillägg*

Under många år har JAK:s kapitaltäckningsgrad på grund av eftersparandet legat högst av alla svenska banker, runt 30 % istället för normala 10 %. Och det växer hela tiden.

Vad händer om någon blir skuldsatt på grund av att räkningar inte betalats i tid? Skapar det valuta?

På sätt och vis. Det viktiga i sammanhanget är om fordran är legitim eller inte. Om du säger till mig - "Du trampade mig på tårna, nu är du skyldig mig en miljon" - då är ju du plötsligt miljonär! Vad rik du är då. Då kan du sälja denna fordran på mig för en miljon i gulddubloner ( c:a 10 kg) till din granne så kan han försöka pressa pengar av mig.  

Skillnaden mellan räntor på leverantörsskulder och banklän är ju att dessa regleras rätt snabbt. Skulden skapas den 1/10 (valutamängden ökar med ett antal kronor) och regleras ett par veckor senare. (ränteskulden betalas med ett par kronor och skulden regleras - fordran och därmed vaslutamängden skrivs ner när skulden återbetalas). Om skulden inte regleras omedelbart värderas fordran sällan till sitt ominella värde, utan säljs vidare till ett inkassobolag för en spottstyver. (Den skapade valutan i form av en leverantörsskuld skrivs ner eller "förstörs" som en osäker  kundfordran)

Vad händer om någon låter bli att betala tillbaka sina studielån och istället låter dom växa? Skapar det valuta?

Vad händer om någon misshandlar någon och blir skadeståndskyldig och därmed satt i skuld? Skapar det valuta?

Samma sak där - det skapar ju en tillgång för staten som sedan avskrivs när låntagaren fykller 65 år. Staten kan inte sälja fordran vidare till valutamarknaden, alltså existerar "valutan" bara som en tillfällig fordran i ett kassaskåp på CSN.

Apropå det kostar det en miljon kronor att läsa det här inlägget. Alla som läser det är skyldig mig en miljon. Skicka in era namn , personnummer och säkerheter till min inbox,. Jag lovar att aldrig kräva er på skulder eller sälja fordran vidare och jag tänker avskriva skulden när jag fyller 50 år. Jag vill bara tillfälligtvis skapa ett par miljoner färska pengar för att öka valutamängden som ett pedagogiskt exempel.

Sedan har vi den vändbara steken igen. Jag antar att man också kan säga att mängden valuta minskar genom att lån återbetalas?

Alldeles riktigt - och här har du ytterligare en konsekvens av "the grip of death". Om alla svenskar med skulder slutade att konsumera utan betalade tillbaka sina skulder omedelbart med alla tillgångar de hade skulle betalningsystemet kollapsa. Bankerna skulle inte få mer pengar att röra sig med, eftersom pengarna de betalade tillbaka skulle nollas mot en fordran de har på sina låntagare. Deras lånestock skulle minska och likviditeten skulle öka. Faktum är att de skulle bli fattigare eftersom deras ränteintäkter skulle minska - de fick avskeda personal och sänka utdelningen till aktieägarna. Folk skulle bli skuldfria, emn omsättningen i affärerna skulle minska och kreditbolagen skulle förlora intäkter. Folk skulle friställas, trycket på staten att betala ut bidrag slulle öka och skatterna skulle höjas.

Alltså: "Vår valuta förstörs när du betalar tillbaka dina lån". Och det låter ju inte så bra... Låter nästan som ett sätt att rättfärdiga civil olydnad. Även om det kanske ibland strikt sett är korrekt.

Helt riktigt.  Vårt betalningssystem förutsätter att folk skuldätter sig och betlar räntor för att det skall fungera. Det är därför jag försöker sabotera det genom att inte skuldsätta mig.  Att vara skuldfri utan att ta ränta är det yttersta exemplet på civil olydnad. Enligt systemet finns du då helt enkelt inte.

Om man har ett missledande namn på en tråd, eller i värsta fall rent av falskt, så riskerar man att det smittar ner alla de (goda) argument som framförs i tråden. Och det vore ju synd.

Så kanske tråden skulle byta namn igen? Förslag på ett bättre namn?

A

Jag byter inte mer. Jag är nöjd som det är, men din lösning fungerar lika bra som min, den betyder samma sak.

[larsw]

Varför frågar du inte en libertariansk anarkokapitalist inom den Österrikiska skolan istället.

You rang, sir?

[larsw]

Jerkers funderingar om pengar ..kanske
Ja, jag håller med dig Anders, och jag har inte på nåt sätt blivit övertygad om  vilken omfattning det här sk. valutaskapandet har i Sverige, funderar på att kontakta någon myndighet som kan komma med ett neutralt svar

Pengamängden i Sverige har ökat mellan 16 och 18% det senaste året, om jag minns rätt. Redovisas som M3, siffrorna finns säkert hos SCB eller Riksbanken.

Större mängd pengar betyder att pengarna måste ta vägen någonstans. Då får man tillgångs- eller prisinflation. Hittils har vi haft tillgångsinflation bla i aktiemarknaderna och speciellt inom bostads- och fastighetskomplexet. Bästa exemplet är dock skog, där pengamängden tryckt upp priserna så att de inte längre är företagsekonomiskt gångbara.

Men nu när huspriserna faller och efterfrågan på bostäder minskar, så kommer prisinflationen på varor och tjänster igång istället. KPI är på väg upp. 2% för ett år sedan, är väl uppe på 3.3% just nu?

[Jerker Nordlund]

You rang, sir?

Haha.  

Det ante mig, Larso. Österrikarna tillhör de försvarare av kapitalismen som jag (till Purush förtret) ofta citerar med glädje. Nozick har en central plats i min bokhylla, liksom Alexander Shands sammanfattande verk "Det kapitalistiska alternativet - en introduktion till neo-österrikisk ekonomi", utgiven på Ratio förlag, ISBN 91-7568-002-X,  (inköpt runt 1990 på Syndikalistiskt Forum i Göteborg.)

Den rekommenderas.


 

[larsw]

Graf över tillväxt M3 för svenska kronor:

http://www.scb.se/templates/tableOrChart____90737.asp

Rätt upp i himlen. Senast rapporterade ökningstakt var 21%. Fanns det 1000 pengar som tävlade om alla varor, tillgångar och tjänster för ett år sedan, så finns det idag 1210 pengar som tävlar om samma varor, tillgångar och tjänster. I ärlighetens namn så har producerade varor och tjänster samtidigt ökat med den ekonomiska tillväxten dvs 3-4%. Men glappet är fortfarande 17-18%.

Detta är orsaken till inflation. Prisökningar är symptomet, precis som feber är symptomet på en infektion. Och inflation urholkar den vanlige människans köpkraft och urholkar hans eller hennes besparingar och tvingar henne att springa allt fortare hela tiden. Kapitalister kan dock kompensera för inflationen, så det är alltid de sämre bemedlade som drabbas. Dessutom har staten mage att ta skatt på inflationen, och inte bara vinster utöver inflation.

[Bo]

handlar det om och hur det varierar över tid. Tydligen är det inte den som avgör inflationstakten annars skulle den vara runt 17%.

De flesta transaktioner sker ju utan att sedlar och mynt är inblandade.

[larsw]

handlar det om och hur det varierar över tid. Tydligen är det inte den som avgör inflationstakten annars skulle den vara runt 17%.

De flesta transaktioner sker ju utan att sedlar och mynt är inblandade.

M3 innefattar pengar på bankkonto dock ej bankernas egna pengar, obligationer etc. Det enda som inte omfattas är typ pengar på pensionskonto.

Omsättningtakten spelar naturligtvis roll också. Men det mesta tar vägen in i tillgångar, vilket förklarar varför bostadspriserna dragit iväg.

The money supply M3 is defined as the non-bank sector's holdings of notes and coin (M0), plus the Swedish non-bank sector's bank deposits and holdings of SEK denominated certificates of deposit. Pension savings in banks, IPS, are not included.

Nyckeln till att förstå inflation är att förstå att mängden pengar ökar. Detta är inte kontroversiellt eller konstigt. Citerar Webster:

Inflation: a continuing rise in the general price level usually attributed to an increase in the volume of money and credit relative to available goods and services

Detta betyder alltså att en ökning av penga- och kreditvolymen relativt till tillgängliga varor och tjänster (=BNP). Ökar pengamängden mer än BNP får man inflation.

Pengamängden ökar via belåning, eller för den delen om staten får för sig att prångla ut massvis med nya sedlar utan att förstöra gamla. Hyperinflation får man när staten ogenerat lånar pengar av sin centralbank direkt, för att täcka hålen i sitt kassaflöde. Staten måste inte vända sig till "marknaden" för att låna pengar, utan kan låna av sin centralbank istället, då man alltså skapar pengar ur tomma intet. Sättet att motverka detta är att ha strikt budgetdisciplin och överskott i statens finanser. Det är Sverige duktiga på just nu, så vi kommer iaf för tillfället undvika hyperinflation. Det gäller dock att skära ner utgifterna maximalt så att vi inte går back nu när lågkonjunkturen och recessionen kommer, för annars kommer inflationen dra iväg.

För bidragstagaren blir det billigare att få sänkt a-kassa och sänkt sjukförsäkring än att få inflation, eftersom bidragen baserar sig på tidigare lön.

Överdrivet exempel: Om du hade en lön på 25000:- och får 50% i bidragsersättning, såg er det dig alltså 12500:-. Om inflationen är 0% så minskas inte köpkraften hos bidraget. Om inflationen däremot är 100% och din ersättning är 100%, så får du visserligen 25000:- i bidrag, men köpkraften första året blir bara 12500:-. Andra året blir köpkraften 6250:-, tredje bidragsåret blir köpkraften 3125:- osv. Dessutom utraderas eventuellt sparkapital.

Iaf så bör en stat se till att spara på utgifterna medan det är högkonjunktur, för att kunna klara av lågkonjunkturen, och i bästa fall ha utrymme för att öka utgifterna under lågkonjunktur. Men populasen är populistisk och vill ha gåvor när statens ekonomi är bra, och sedan kräver de ännu mer gåvor när ekonomin är dålig.

Strikt budgetdisciplin är A och O.

Hade man inte haft fractional reserve banking hade endast staten kunnat orsaka inflation, men pga FRB så är enda sättet att hindra inflation att se till att populasen inte har några pengar att stoppa in hos banken och inga möjligheter att ta lån genom att ha hög ränta.

[Jerker Nordlund]

Populaset vill ha socialbidrag och föräldrapenning, de arbetslösa a-kassa, överklassen och pensionärerna vill ha ränta, de arbetande lön och kapitalisten vinst.

Same, same , but different.

Den kloke köper bikupor för sina pengar och ger fan i alltihop. Mått jag bli smartare. Men inte förrän jag har reformerat penningsystemet.

Dock har jag blivit konservativ angående vilka som är bäst satta att vakta samhället och den rådande ordningen.

Svar: de redan förmögna. De är de enda som har något intresse av att bevara den nuvarande ordningen. Övriga skall inte lägga ner någon energi på att vare sig försöka bevara eller förändra systemet, inte utan att få bra betalt, i gulddubloner , inte fiat.

[Fridolf2]

JAK kräver säkerhet för sina lån som alla banker. När en låntagare kommer in till JAK tecknar han  sin fastighet i säkerhet som hos alla banker och JAK lånar ut pengar mot denna säkerhet. I låneögonblicket gör JAK samma sak som alla banker. JAK skapar pengar i kredit och sätter in på låntagarens baskonto, samtidigt som  hans skuld bokförs som en tillgång i debet. Pengar har skapats från ingenstans.

Har nu ännu mer svårt att se på vilket sätt JAK skiljer sig från andra banker, bortsett från räntan.
Om nu nån lånar med en fastighet som säkerhet och sen inte klarar av att betala, så banken, eller kunden, får sälja  och det kanske gått ner i pris så inte lånen täcks..Vad ska banken göra då? Försöka kräva in eftersparande från en som inte har något alls, och kan sättas i personlig konkurs?

Så vad gör JAK för att motverka detta? Värderar ni fastigheterna lägre än andra? Eller nåt annat som minskar riskerna?

[Rosten]

Har nu ännu mer svårt att se på vilket sätt JAK skiljer sig från andra banker, bortsett från räntan.

Och att JAK inte har någon vinst. Det är nog dom 2 stora skillnaderna.

Jag har varit medlem sedan -91 och har ett par miljoner sparpoäng. Men har fortfarande inte lånat på JAK. Kanske kommer jag att göra det iframtiden men jag behöver massor av mera sparpoäng och just nu så kan jag inte spara några pengar. Då alla pengar går in i firman istället.
Men jag skulle tro att min son har nytta av JAK. Dåå jag räknar med att skänka massor av sparpoäng till honom istället för att skänka pengar. Då kan han låna till ca 2.4% ränta.

[Rosten]

Om nu nån lånar med en fastighet som säkerhet och sen inte klarar av att betala, så banken, eller kunden, får sälja  och det kanske gått ner i pris så inte lånen täcks..Vad ska banken göra då? Försöka kräva in eftersparande från en som inte har något alls, och kan sättas i personlig konkurs?

Så vad gör JAK för att motverka detta? Värderar ni fastigheterna lägre än andra? Eller nåt annat som minskar riskerna?

Detta är klippt från JAKs hemsida.
Fastighet belånas upp till hela taxeringsvärdet eller 75% av aktuellt marknadsvärde. Bostadsrätter belånas till högst 75% av marknadsvärdet. Lämnar du borgensmän som säkerhet krävs som regel två stycken
Numer har vi även möjlighet att erbjuda blancokrediter (lån utan säkerhet) maxbelopp 100 000 kr.


Min bank lånar ut upp till 85% av husets värde.
Nu är den delen lite flytande då jag själv fick göra min värdering av fastigheterna.

JAK är ett väldigt trögt system. För det första så måste man kunna spara massor av pengar för att få låna en större summa pengar. Folk som inte kan spara har inte råd att låna stora summor av JAK. Så i princip kan man helt styra bort tveksamma låntagare till 100%

Om man sätter sig med JAKs låneberäkningar Så förstår man snabbt vad som händer när 2 låglönepersoner vill låna till ett hus. Om dom nu inte har sparat i 20 år innan.
I normala fall så köper man ett hus och sedan betalar man ränta men ingen amortering.
på JAK så måste man betala av lånet och man måste också spara ihop lika myckat till. Lånar du 900 000 så skall du spara och amortera ihop 1.8 miljoner innan du är kvitt. Om jag inte minna fel så är längsta lånetid 30 år. Så det blir en regäl månadskostnad. Har du råd med det så är du en bra kund och chansen att du skall gå i konkurs är obefintlig.

Så enkelt förklarat. Du måste först bevisa att du är en duktig sparare med en god ekonomi innan det blir några pengar på JAK.

 

[Jerker Nordlund]

Har nu ännu mer svårt att se på vilket sätt JAK skiljer sig från andra banker, bortsett från räntan.
Om nu nån lånar med en fastighet som säkerhet och sen inte klarar av att betala, så banken, eller kunden, får sälja  och det kanske gått ner i pris så inte lånen täcks..Vad ska banken göra då? Försöka kräva in eftersparande från en som inte har något alls, och kan sättas i personlig konkurs?

Så vad gör JAK för att motverka detta? Värderar ni fastigheterna lägre än andra? Eller nåt annat som minskar riskerna?

JAK är snällare än andra banker vad gäller att ge krediter. En betalningsanmärkning behöver inte var ett hinder för att få ett lån.

Men JAK är inte snällare än andra banker vad gäller återbetalning. Lånen och eftersparandet skall erläggas till fullo.  En enkel försening av inbetalningen leder inte till att skulden skrivs upp, eftersom JAK inte har räntor, men den ger påminnelseavgifter och fördröjer utbetalandet av eftersparmedlen efter lånets slutbetalning. Skulle en mer varaktig betalningssvårighet uppstå kan JAK kvitta erlagt eftersparande mot lånet, begära ersättning för att lånet och eftersparandet inte fullföljts, samt om eftersparmedlen är större än återstående skuld, låte de överskjutande medlen kvarstå hos JAK tills hela sparpoängsskulden är kvittad. För exakt regler, läs JAK:s hemsida.  

[Jerker Nordlund]

Min bank lånar ut upp till 85% av husets värde.
Nu är den delen lite flytande då jag själv fick göra min värdering av fastigheterna.

JAK är ett väldigt trögt system.

....


Så enkelt förklarat. Du måste först bevisa att du är en duktig sparare med en god ekonomi innan det blir några pengar på JAK.

 

Så var det förr under "the good old days", Nu får i princip vem som helst med ordnad ekonomi låna 750 000 kr av JAK utan att ha varit medlem tidigare.

De årliga kreditförlusterna i JAK ligger på drygt en promille av lånestocken. Jag undrar hur många banker som slår det?

[Rosten]

Så var det förr under "the good old days", Nu får i princip vem som helst med ordnad ekonomi låna 750 000 kr av JAK utan att ha varit medlem tidigare.

Men han får också en betydligt dyrare månadskostnad. Så dom fattigaste har ändå inte råd att låna.
Ett 30 årigt lån med Jak och efterspar kostar 4979:- i månaden.
Ett amorteringsfritt bottenlån hos banken kostar 3125:- i månaden.
Visst blir det som att jämföra äpplen med vattenmeloner.
Men har man en låg inkomst så blir skillnaden att man helt enkelt inte har råd med JAKlånet.

Samma sak med ett stort lån.
Jak 30 år och lån på 2 miljoner =13279:-
Bank med låg amortering (2 000:- i månaden) =10 300:-
Efter skattereduktion så skiljer det ännu mera i månadskostnad.
Men som sagt vad. Det blir som att jämföra äpplen med vattenmeloner.
Då man har en riktig mängd pengar att hämta ut från JAK när man är färdig.
Tyvärr så behöver jag mina pengar nu och inte om 30 år.

Jag fick låna en bit över 2 miljoner av min bank efter ett långt samtal.
Utan att kunna visa upp en enda siffra på rätt sida plusstecknet och en provisorisk halvt knasig  kalkyl. Tagen direkt ur huvudet.
Bankgubben tog sig för pannan mer än en gång under det samtalet.
Men dom gick med på lånet. Nu har det gått 9 månader sedan och nu har återbäringen på investerade kronor börjat komma tillbaka.
Så nu ser bankgubben glad ut igen.
Sista kontakten i oktober så ville han ha en värdering av fastigheterna för att kunna fastställa hur kreditvärdig jag var. Så jag högg till med en ordentlig siffra och visade lite bilder som jag lagt ut här på Alternativ.nu. Så han gick med på dom siffrorna så jag har nu ännu lite marginal om jag skulle vilja låna mera.
Han lyssnar nu också betydligt mera ingående i mina funderingar än förut. Så vem vet, en dag så kanske han kastar slips och kostym och börjar leva ett rikare liv i arbetskläder. Med vedhuggning, höns, grisar, trädgårdsland och gamla traktorer.

[jenses]

Han lyssnar nu också betydligt mera ingående i mina funderingar än förut. Så vem vet, en dag så kanske han kastar slips och kostym och börjar leva ett rikare liv i arbetskläder. Med vedhuggning, höns, grisar, trädgårdsland och gamla traktorer.

Aj vad fint, det finns hopp kvar i välden...  

[Rosten]

Aj vad fint, det finns hopp kvar i välden...  

Det är inte alltid så lätt att förklara varför man vill köpa saker som man absolut inte alls skall vilja köpa.
Jag hittade en skog på 6ha som var helt nerhuggen och nu bestod av massa halvstora aspar.
Enligt honom så var det dyrt att röja bort asparna så att granen kunde börja växa. Sedan skulle det ta väldigt massa år innan jag kunde leja ett skogsbolag som sågade ner träden åt mig. Det var också för liten area för att det skulle bli något över efter skogsbolagets jobb. Så skogen var helt meningslös att köpa enligt honom.

Själv så räknade jag med att jag nästan skulle bli självförsörjande på ved resten av livet. Kostnaden för lånet skulle bli under den kostnaden som jag idag betalar när jag köper ved.
Sen så skulle man nog också kunna skjuta ett rådjur ibland på marken. (typ vart 3 år eller liknade.) Så enligt mig var skogen rena klippet.

Samma skog och 2 helt olika åsikter om det var förlust eller vinst.

[Jerker Nordlund]

Men han får också en betydligt dyrare månadskostnad. Så dom fattigaste har ändå inte råd att låna.
Ett 30 årigt lån med Jak och efterspar kostar 4979:- i månaden.
Ett amorteringsfritt bottenlån hos banken kostar 3125:- i månaden.
Visst blir det som att jämföra äpplen med vattenmeloner.
Men har man en låg inkomst så blir skillnaden att man helt enkelt inte har råd med JAKlånet.

Vi får hålla tungan rätt i mun här. Det är skillnad på en kostnad och en utbetalning. Månadsbetalningen är högre i JAK än i en räntebank. Men kostnaden är betydligt lägre. Jag vet inte vad du grundar dina siffror på, men ungefär 2 100 kr i ditt exempel borde vara eftersparande. Resten är låneavgift och amortering, vilket då skall jämföras med räntebankens ränta och amortering. 2879:- skall alltså jämföras med 3125:- . Den "fattige" i 40-årsåldern får se JAK-lånet som ett kombinerat lån + pensionssparande.

[Rosten]

Vi får hålla tungan rätt i mun här. Det är skillnad på en kostnad och en utbetalning. Månadsbetalningen är högre i JAK än i en räntebank. Men kostnaden är betydligt lägre. Jag vet inte vad du grundar dina siffror på, men ungefär 2 100 kr i ditt exempel borde vara eftersparande. Resten är låneavgift och amortering, vilket då skall jämföras med räntebankens ränta och amortering. 2879:- skall alltså jämföras med 3125:- . Den "fattige" i 40-årsåldern får se JAK-lånet som ett kombinerat lån + pensionssparande.

Helt riktigt, eftersparet blir ca 2 100:-
Jag skrev förut att det blir som att jämföra äpplen mot vattenmeloner.
Problemet blir om man inte har råd med efterspar (låg lön) eller om man behöver dom pengarna nu.

Så därför ser jag inte riktigt JAK som ett alternativ för mig just nu. Men jag kommer att fortsätta att vara medlem även i framtiden. Jag har ju varit medlem redan i 16 år. Om inte jag skulle få nytta av JAK så räknar jag med att min son kan få det. För om jag skänker honom en 20-30 miljoner sparpoäng så får han ett bättre start på sitt vuxna liv.