Räntepumpen

[Jerker Nordlund]

Det finns två huvudsakliga sätt att skapa finansiellt kapital på, offentlig konsumtion och privat skuldsättning.

I den offentliga konsumtionen trycker Kungen och hans ställföreträdare upp skuldsedlar som kallas för pengar och köper med hjälp av dessa varor och tjänster av Folket. Kungen blir skyldig Folket för det han har köpt av dem. Folket godtar Kungen som garant för pengarnas värde.

Men ibland räcker inte de pengar som Kungen frikostiskt strör omkring sig till. Därför skuldsätter sig människor även privat.
 
I den privata skuldsättningen går en Kvinna av Folket (om vi nu ska tänka bort mannen som norm)  in på en bank och ber att få låna en summa av Kungens pengar. Kvinnan vill handla mer än vad Kungen och andra har velat köpa av henne för. Banken ger då henne henne en miljon av Kungens pengar i kredit, men skapar samtidigt "nya pengar" genom att balansera hennes skuld som en tillgångspost i debet.

När Kvinnan av Folket har handlat av Affärsidkaren för en miljon kommer Handelsmannen som sålt varor till denna strålande glad och sätter in en knappt en miljon av kungens pengar på ett tillgångskonto i banken. Banken kan då skapa ännu mer pengar genom att låna ut samma miljon till en annan Kvinna av folket, eller någon annan fysiker (så kallas Män och Kvinnor av Folket på affärsspråk).

På så sätt skapas hela tiden nya pengar genom att Kungens pengar cirkulerar varv efter varv i banken och där genom personlig skuldsättning skapar tillgångsposter i bankens balansräkning. Folket kan glatt handla på av affärsidkarna utan att bekymra sig för hur de skall betala tillbaka, annat än att det sker "sen". De får ju själva in pengar genom att arbeta.

 Banken äger nu jättemycket pengar som den vill att fysikerna skall betala tillbaka - och det med ränta. Men var skall räntan då komma ifrån? Folket har ju bara de pengar som de själva har lånat - och dem skall de tillbaka som de är. Ingen fara säger folket - vi tjänar nya pengar genom att arbeta. Men var skall de pengarna komma ifrån? Vem skall betala ut dem? Folket kan ju inte betala varandra pengar och få ränta över på det sättet.

För att inte Folket skall gå i konkurs och hamna hos kronofogden kan nu tre olika saker hända. Antingen ger Kungen dem mer pengar att betala sina ränteskulder med genom att konsumera offentligt in i samhället igen. Det tyckte farbror Keynes att man skulle göra. Det gjorde Affärsidkarna glada, men bankerna och Handelsmännen förbannade, eftersom Kunglig överproduktion av pengar tenderar att minska pengarnas värde genom inflation. Istället för Kungen kan då Bankerna och Handelsmännen själva konsumera in sina räntepengar in i det ekonomiska kretsloppet igen. Med räkmacka och lök på laxen kan kapitalägarna återigen berika det ekonomiska kretsloppet med skuldsedlar.

Bäst för Bankerna blir dock om handelsmännens lyxkonsumtionen kombineras med ökad skuldsättning hos folket. Genom att konsumera in ungefär hälften av räntepengarna i kretsloppet, men behålla resten för att öka på Folkets skuldsättning genom ytterligare utlåning   ökar Handelsmännen och bankerna skuldsättningen för Folkets , samtidigt som de tvingas arbeta gratis åt de nya feodalherrarna för att betala sina ränteskulder.

Genom denna  mekanism som kallas för Räntepumpen har vi lyckats återskapa det feodala samhälle som Gustav Wasa förstörde när han reformerade kyrkan och drog in dess rikedomar. På den tiden växte Statens styrka i förhållande till Adelns. Idag växer Nyadelns styrka i förhållande till Staten. Folket däremot har alltid varit svagt och kommer alltid att vara det, eftersom folket är glatt och jovialiskt och nöjer sig med att köpa och arbeta och skuldsätta sig utan att mer noggrant funndera över hur saker egentlien hänger ihop.

[Don Purush]

Jag gillar farbror Keynes och vill att våra kommuner åter skall börja låna pengar för att sätta fart på den offentliga sektorn.

Det behöver anställas många kuratorer och socionomer för att få ordning på allt som håller på att gå snett under det borgerliga vanstyret.

Så fort man får massarbetslsöhet så är det bästa receptet farbror keynes; att låna sig ur krisen.

[larsw]

I den offentliga konsumtionen trycker Kungen och hans ställföreträdare upp skuldsedlar som kallas för pengar och köper med hjälp av dessa varor och tjänster av Folket. Kungen blir skyldig Folket för det han har köpt av dem. Folket godtar Kungen som garant för pengarnas värde.

Och Kungen lovar dyrt och heligt att acceptera skuldsedlarna när Folket krävs på skatt, vilket är ungefär hela det juridiska statuset på pengar. Grattis, det enda man med säkerhet kan göra med pengar är betala skatt i utfärdande land.

[Bo]

Rik man A (leker riksbank och) trycker trovärdiga skuldsedlar som B (som leker bank) lånar mot ränta och i sin tur lånar ut mot ränta och en annan skuldförbindelse till C som handlar upp pengarna hos D som placerar dem hos B mot ränta och ett tillgodohavandebevis.

B har nu en skuld till A och en skuld till D en fordran på  C och ett kapital och summan är noll.

Har B en kreditvärdighet som är större nu än innan skulle det bero på en lurig sak som kallas prioriterade fordringar och som också gör att alla som har aktier i depå i en bank som konkar, blir av med rubbet. – För värdet av de aktier som finns deponerade i en bank är medräknade vid bedömningen av bankens kreditvärdighet (enligt vad en ekonomisk kommentator på SR trodde sig veta).

[Jerker Nordlund]

Rik man A (leker riksbank och) trycker trovärdiga skuldsedlar som B (som leker bank) lånar mot ränta och i sin tur lånar ut mot ränta och en annan skuldförbindelse till C som handlar upp pengarna hos D som placerar dem hos B mot ränta och ett tillgodohavandebevis.

B har nu en skuld till A och en skuld till D en fordran på  C och ett kapital och summan är noll.

Har B en kreditvärdighet som är större nu än innan skulle det bero på en lurig sak som kallas prioriterade fordringar och som också gör att alla som har aktier i depå i en bank som konkar, blir av med rubbet. – För värdet av de aktier som finns deponerade i en bank är medräknade vid bedömningen av bankens kreditvärdighet (enligt vad en ekonomisk kommentator på SR trodde sig veta).

Kapitalmängden K som A skapade ur ingenting finns nu hos B. B har dessutom en fordran på C i debet. B lånar nu ut K till E som handlar upp den hos F som sätter in den hos B. B har nu ett kontantkapital K och en fordran i debet på 2 * K. Låt oss ta ett varv till och den har B en fordran i Debet på 3 * K

Om B har en räntemarginal  mellan inlånat och utlånat kapital som överstiger B:s administrationskostnad och risk med r %, innebär det att B:s årliga vinst är

r * K * n

där n är antalet varv som kapitalet n har passerat B:s in och ut-låningskassor. Detta är räntepumpen. På samma sätt som värmepumpen pumpar värme från den kallare utomhustemperaturen till den varmare inomhustemperaturen, pumpar räntepumpen kapital från den fattigare varumarknaden till den rikare finansmarknaden.

A:s utgivna kapital är K (Kallas i penningteorin för M1) medan B:s bokförda fordran i debet är n * K.  (Kallas i penningteorin för M2, M3, M4 ..., beroende på vilka slags tillgångskonton som tas med i beräkningen)

[Bo]

tar ut varandra i stort liksom in- och utlåningsräntan. Det kapital de kan bygga upp beror som för all verksamhet på kompetens, offrad energi och resten på dåligt fungerande konkurrens.

Realräntan på utlånat kapital är vad en genomsnittlig satsning i någon produktiv verksamhet kan beräknas ge plus ett risktillägg beroende på en bedömning av klientens solvens.

[Jerker Nordlund]

tar ut varandra i stort liksom in- och utlåningsräntan. Det kapital de kan bygga upp beror som för all verksamhet på kompetens, offrad energi och resten på dåligt fungerande konkurrens.

Realräntan på utlånat kapital är vad en genomsnittlig satsning i någon produktiv verksamhet kan beräknas ge plus ett risktillägg beroende på en bedömning av klientens solvens.

Bankens skulder och fordringar är med nödvänighet lika stora, eftersom den italienska dubbla bokföringen  som möjliggjorde bankernas arbete bygger på den principen.

Tekniskt sett är de pengar du stoppar in på banken inte dina pengar längre, utan bankens egendom. Det du får i utbyte är en skuldsedel, vilket visar att du har en fordran på banken och vice versa när du lånar. En mindre del av bankens skulder utgörs av det egna kapital, vilket utgör det nominella aktiekapitalet (i fallet affärsbank) och den samlade avsättningen av föregående års vinster.

Men...

In och utlåningsräntan tar inte ut varandra. Det är en betydande skillnad dessa två storheter emellan, vilket skapar det s.k. räntegapet.  Enligt Bo utgör räntegapet en skälig vinstmarginal för banken, eftersom det procentuellt sett inte är mer än vad banken hade erhållit om man satsat sitt kapital som ett riskkapital i en produktiv verksamhet istället för att låna ut det mot säkerhet.

Nu finns ett par betydelsefulla skillnader mellan det främmande kapital som bankerna lånar ut och det riskkapital som en venture capitalist satsar i en industriell verksamhet.

* Banken kräver ofta full säkerhet för sin utlåning. Ett riskkapital har ingen motsvarande säkerhet

* Banken kräver att dess kapital återbetalas först , innan riskkapitalisten fär utdelning på sitt kaptital. Låneräntan är ovillkorlig, medan vinsten är villkorlig

 * Riskkapitalisten finansierar sina placeringar genom de vinster han får av sin riskplacering, eller så tvingas han låna av banken mot ränta, vilket tvingar honom att arbeta med en högre vinstmarginal än banken. Bankkollektivet däremot får omdelbart tillbaka de pengar de lånar ut i och med att de som erhåller dessa pengar till syvende och sidst måste deponera sina belopp någonstans om de inte vill ha dem kvar i madrassen. Utlåningen tömmer inte bankens rörelsekapital, den ökar bara på summorna på skuld - och inkomstsidan i balansräkningen. Och eftersom höjden av denna stapel skall multipliceras med räntegapet för att ge nettovinsten ökar bankens vinst per automatik med den ökade omsättningen.

Kort sagt är bankens affärside att både arbeta med den garandreade vinstens hängslen och säkerhetens spännbälten. Därför är det också bankernas intressen som styr hela världsekonomin. De sitter i den minst hotade finansiella maktpositiionen. Om efterfrågan på lån över mer  än tillgången på sparmedel behöver bara banken låna upp mer kapital av riksbanken, eller låna in motsvarande belopp från penningmarknaden via ränteobligationer,  och på den lägga räntemarginalen för vidare utlåning.

[Jerker Nordlund]

Dessutom brukar bankerna numera räkna med det snabba omsättningskapital som utlåningsbart på sin tillgångssida, vilket ökar på räntemarginalen så att den blir lika stor som hela låneräntan.

Detta omöjliggjordes förut genom en lagstiftning som sade att det måste finnas ett förhållande mellan bindningstiden på det utlånade och inlånade kapitalet - om jag minns rätt. Eller så har bankerna löst det genom att med en för bankkunderna okänd teknikalitet garantera sig om att även transaktionskontona har en bindningstid på 3 månader, ifall kapitalbrist i banken skuille uppstå.

Detta fick en brittisk parlamentsledamot runt millennieskiftet att upprört utbrisa

There are such a thing as free lunches, and it's the bankers who are getting them

[larsw]

Kort sagt är bankens affärside att både arbeta med den garandreade vinstens hängslen och säkerhetens spännbälten. Därför är det också bankernas intressen som styr hela världsekonomin. De sitter i den minst hotade finansiella maktpositiionen. Om efterfrågan på lån över mer  än tillgången på sparmedel behöver bara banken låna upp mer kapital av riksbanken, eller låna in motsvarande belopp från penningmarknaden via ränteobligationer,  och på den lägga räntemarginalen för vidare utlåning.

Problemet är förstås att bankernas ledningar över tiden blir allt mer giriga och fartblinda, speciellt när nuvarande ledningar och chefer inte varit med om föregående kris. Och då börjar man låna ut pengar till folk som inte borde få låna pengar. Dessutom blir det ju också så att det i takt med ökad utlåning blir allt svårare att tjäna pengar på pengar, och då tar bankerna till med hävstänger ("leverage") för att öka sin vinst. Och med ökad hävstång följer alltid ökad risk. Vilket bankerna glömmer bort titt som tätt. Och det ser vi nu.

Och till slut spricker det och korthuset faller.

En bank som dock bara väljer att i lugn och ro låna ut till goda låntagare och inte finansiera köp av övervärderade tillgångar riskerar väl i princip aldrig att gå med förlust eller gå i konkurs, utan bara tjäna lagom med pengar hela tiden.

Fast de blir kanske utkonkurrerade av de hungrigare luftslotten.

Plus att utlåningen skapar inflation. 3.3% i Sverige just nu. Och inflationen förväntas stiga nästa år, så vi har nog 4% att se fram emot. För en barnfamilj som lägger 5000:- på maten blir det enbart på maten 200:- mer i månaden (fast just mat kommer nog stiga snabbare än så, 10-20%)

[Jerker Nordlund]

Bankkrisen i Sverige visade tydligt vilken bank som arbetade mest seriöst .

Gissa vilken?

[larsw]

Bankkrisen i Sverige visade tydligt vilken bank som arbetade mest seriöst .

Gissa vilken?

JAK?

[Jerker Nordlund]

Haha!

Nej, jag tänkte inte så långt. JAK var inte ens en bank under bankkrisen, utan drev fortfarande sin verksamhet som en ideell förening.

Rätt svar är - Taraa:

Svenska Handelsbanken

Den mest prestigefyllda av alla affärsbanker hade den mest seriösa och etablerade lånestocken och gjorde minst förluster. Största risktagarna förutom Götabanken och Nordbanken vilka mer eller mindre kursade var Sparbankerna och Föreningsbanken, dvs lantbrukarnas och småspararnas egna banker.

De små och "goda" gjorde värre affärer och tog större risker än de väletablerade, allt för att komma in på affärsmarknaden.

Vikitgt att komma ihåg är också att bankerna plockar sina chefer och placerare från samma Handelshögskolor. Eliten går till etablissemanget, medan B-laget går till uppstickarbankerna och  C-laget till allmännyttan. Hos de som är näst bäst kliar det mest i fingrarna och det blir då de som tar de största riskerna.  

[larsw]

Rätt svar är - Taraa:

Svenska Handelsbanken

Vikitgt att komma ihåg är också att bankerna plockar sina chefer och placerare från samma Handelshögskolor. Eliten går till etablissemanget, medan B-laget går till uppstickarbankerna och  C-laget till allmännyttan. Hos de som är näst bäst kliar det mest i fingrarna och det blir då de som tar de största riskerna.  

Jo, SHB visste jag väl egentligen, men trodde det var någon trick question.

Annars har du säkert rätt i att uppstickarna attraherar de lite mindre duktiga och lite mer desperata och riskbenägna. Fast Gotabanken var inte direkt en liten ny bank.

Denna vändan kommer väl smällarna hos ICA, Skandia och Ikanobanken. Även om Ikano borde ha lite uppbackning från IKEA, å andra sidan så lär väl Kamprad ta sin hand från Ikano om de börjar gå i förlust. Tänk er en bank som lever på att låna ut pengar till folk som måste låna för att ha råd att handla på IKEA. Inget illa ment, men måste man ta lån för att handla på IKEA, så står det nog inte så bra till med ekonomin.

Liknande med ICA. Folk som måste låna pengar för att köpa mat har inte en sund ekonomi.

Det tragiska är väl att det i bägge fallen ofta rör sig om unga barnfamiljer eller andra utsatta grupper som ensamstående föräldrar eller äldre.

[jenses]

Tänk er en bank som lever på att låna ut pengar till folk som måste låna för att ha råd att handla på IKEA.

Det är inte bara fattiga IKEA-kunder som lånar hos IKANO-banken.
Det kan också vara en småföretagare som inte får någon enstaka öre i lån för en investering från sin husbank ( som däremot inte har problem att tar emot sina inkomster, räntefritt förståss   )

[larsw]

Det är inte bara fattiga IKEA-kunder som lånar hos IKANO-banken.

I övrigt är det förstås inte bara smålån till IKEA-kunder, IKANO-banken har väl även bostadslån. Och jag kan tänka mig att mycket av IKEA-lånen är till de lite större köpen, ex kök.

Nåja, det återstår att se om IKEA:s försiktighet och snålhet även omfattar IKANO-banken, när väl bankkrisen kommer hit på allvar.

[Jerker Nordlund]

Från Bernard Lietaers hemsida:

1. Interest encourages systematic competition among the participants in the system.

2. Interest continually fuels the need for endless economic growth.

3. Interest concentrates wealth by taxing the vast majority in favor of a small minority

Ränta skapar konkurrens, tvingar fram ekonomisk tillväxt och koncentrerar förmögenheter till ett litet fåtal.

Räntan = ekorrhjulet mao. Babylon, the Rat Race, samsara, "systemet". Djävulen.

Och fullkomligt omöjlig att kombinera med uthålligt ekonomiskt tänkande.



Chefsingenjören bakom valutan EURO och den globala räntefrihetens mest namnkunniga förespråkare - Bernard Lietaer.

Ganska lik Jenses i slips om ni frågar mig...

[Bo]

1. Interest encourages systematic competition among the participants in the system.

2. Interest continually fuels the need for endless economic growth.

3. Interest concentrates wealth by taxing the vast majority in favor of a small minority

Punkt ett och två är kritik som kan riktas mot vilken som helst redig ordning och punkt tre är bara sann där konkurrensen är dålig och all bankverksamget förbehålls en sluten krets.

Räntepumpsidén förutsätter att räntepengar stannar kvar hos banken istället för att betala de bankanställdas och bankens aktieägares konsumtion.

[jenses]

Ganska lik Jenses i slips om ni frågar mig...

uppenbarligen är ditt fotografiska minne inget att lita på  

[Jerker Nordlund]

1. Interest encourages systematic competition among the participants in the system.

2. Interest continually fuels the need for endless economic growth.

3. Interest concentrates wealth by taxing the vast majority in favor of a small minority

Punkt ett och två är kritik som kan riktas mot vilken som helst redig ordning och punkt tre är bara sann där konkurrensen är dålig och all bankverksamget förbehålls en sluten krets.

Räntepumpsidén förutsätter att räntepengar stannar kvar hos banken istället för att betala de bankanställdas och bankens aktieägares konsumtion.

Viss konkurrans är bra. Forcerad konkurrens är Mad Max

Hög ränta försvårar seriös affärsverksamhet. Hög ränta pressar upp lönsamhetskraven, vilket slår ut all affärsverksamhet som inte ger max avkastning. .Ju  mindre ränta desto mer marginal för företagen att arbeta på. OCh desto mer vinst itll ägarna

Ränta förutsätter ekonomisk tillväxt för att inte betalningssystemet skall kollapsa. Om inte tillväxten ökar tvingar räntan  fram inflation för att undvika att antalet konkurser ökar.

Angående spenderandet av ränteintäkterna och "The Grip of Death":

http://www.alternativ.nu/yabbv2/index.php?board=29;action=display;threadid=30140;start=msg260635#msg260635

[Bo]

som bankerna inte kan avvika från utan att riskera att folk med investeringsbehov lånar direkt av dem som har pengar över. Bankernas realränta konkurrerar med aktieinvesteringarnas realavkastning.