Nu har jag äntligen snickrat en bajsbräda (eller vad det nu heter) till mina hönor. Vi skulle gjort det redan när de kom i början av juli... nu så fick jag tummen ur... Jag har gått och krattat upp bajset under sittpinnarna varannan dag hela tiden istället så det har varit fräscht ändå, men usch så jobbigt!
Nu när det börjar bli kallare ute tänkte jag att de kanske ville vara inne mer och skulle få det lite mysigare då.
Så jag tog ut all gammal spån, trots att den såg väldigt fräsch ut fortfarande och så skurade jag redena, sittpinnarna, väggar och golv med varmt vatten och såpa, putsade fönster och snyggade till. Sen fick jag ställa in byggfläkten för att få torrt. Nytt spån på golvet, spån och halm i redena och en liten halmtuss på golvet i ett hörn där de brukar gosa ner sig.
Jag diskade vatten och matautomater och fyllde på och när jag var klar så var det skymning ute och hönorna stod och kikade in genom hönsluckan och undrade vad matte gjorde. De kom in sen en och en och var väldigt misstänksamma och vad de pratade! Där hade jag velat kunna hönsspråket. Eller å andra sidan kanske inte, för de verkade inte ett dugg tacksamma och nöjda...
De gick och la sig sen, men var väldigt sura på bajsbrädan, jag vet inte om den sitter fel så det blir svårt för dem att komma upp på översta pinnen som de helst sitter på. Vi satte den på samma nivå som den understa eftersom de ändå inte använder den, ca tio cm längre in, nog borde de kunna komma upp ändå? Eller gillar de inte att de inte ser golvet längre?
Få se i morgon om de godtar halm i redena istället för mossan, jag tyckte den kändes väldigt dammig och trist och tänkte halm skulle vara mysigare.
Jag ska ta och fotografera i morgon så får ni säga om ni tror att det inte är bra.
